IMPLEMENTERING EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

En presentation över ämnet: "IMPLEMENTERING EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!"— Presentationens avskrift:

1 IMPLEMENTERING EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!
När var hur ? Implementering av nationella riktl V Anneli Jäderland Göteborg 10 april 2008 Anneli Jäderland

2 Ett processarbete med urskiljbara faser – från ny, till välkänd och välanvänd…
Om tiden mellan färdigt forskningsresultat till förbättrade villkor och resultat för brukaren. ”14 år från grundforskning till riktlinjer” Jon Kerner Från riktlinjer till praktisk användning - hur lång tid? Vi kan lyckas, samt förkorta tiden! IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

3 Implementering ”En sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod eller ett program med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet”. Dean Fixsen Att införa och sätta i bruk nya idéer Folkhälsovetenskapligt lexikon IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

4 eller... ”Aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation” Trisha Greenhalg ”Att realisera, applicera eller verkställa planer, idéer, modeller, normer eller policys”. Wikipedia IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

5 God idé - effektiv metod
Idén om en ny metod måste spridas innan implementering kan ske. ”Spridning – den process som sker när en ny idé med hjälp av särskilda kanaler och över tid kommuniceras bland medlemmar i ett socialt system”. Rogers IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

6 SPRIDNING AV NYHETER (kumulativ %)
Långsamma Majoriteten 100% Gör som andra gör Snabba anpassare Socialt tryck Innovatörer Nyfikna, inget att förlora Inser fördelar, ofta informella ledare Tid IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

7 Erfarenheter och forskning
Trots god idé, rätt metod och eldsjälar, räcker det inte med utbildning för att en metod ska komma till systematisk användning. Flera studier har visat att enbart information, utbildning eller träning inte säkert resulterar i förändrat beteende. Implementering - en angelägen och arbetsintensiv tid. Erfarenheter och forskning pekar på behovet av att använda flera strategier för att uppnå den önskade förändringen. IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

8 Att tänka på vid implementering
Droppen urholkar stenen, IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

9 STEG VID IMPLEMENTERING (Fixsen m fl, 2005)
Planering Utbildning Den nya metoden börjar användas Fullständig användning Utvärdering Ev. utveckling av metoden Vidmakthållande 2 - 4 år IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

10 UNDERLÄTTAR IMPLEMENTERING
Börja där förutsättningarna är bäst – ”bit där det är mjukast” Lokalt ägande av både implementering och nyhet Aktivt ledarskap Ekonomiskt och personellt stöd Motivera förändring genom utvärdering Processperspektiv – lång tid och kontinuerligt stöd Utbildning är inte bara undervisning IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

11 UNDERLÄTTAR IMPLEMENTERING
”Ketchupeffekten” – när en nyhet accepterats kommer andra liknande att lättare accepteras Demonstrationsexempel – underlättar förståelse 10. Forskning måste översättas – lättförståeligt, integrerbart med tidigare verksamhet, tydlig nytta. 11. Ta hänsyn till informella sociala nätverk – individer på ej berörda arbetsplatser kan spela roll 12. Utvärdera verksamheten lokalt (process och utfall) 13. Tillåt viss anpassning – men först efter implementering och användande IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

12 META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER
FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS-KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion 10% 5% 0% + Demonstration av utbildare 30% 20% 0% + Rollspel med feedback 60% 5% + Coachning i Klassrummet 95% IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

13 Grundvillkor vid implementering
Ett behov är identifierat och klart uttalat. Lämplig metod är omsorgsfullt vald. IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

14 Metodkriterier som har betydelse för lyckad implementering
Relevans Relativa fördelar Överensstämmelse Lättanvänd Testbarhet Synliga resultat Anpassningsbarhet Generaliserbar kunskap IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

15 Implementeringskriterier
En kombination av insatser Tidig involvering av användarna Resurser Feedback s 15 från nyhet till vardagsnytta IMPLEMENTERINGEN MÅSTE DEFINERIAS VAD ÄR DET SOM EXAKT INGÅR? UTBILDNING, FINASIERAING ANPASSNING A V RUTINER HANDLEDNING RESULTATET MÄTS I UTFÖRARLEDET- PRAKTIKERNA HUR MÅNGA ANVÄNDER METODEN EFTER UTBILDNING? ETT UTFALL I VID UTVÄRDERING ÄR FÖRÄNDRINGAR I KUNSKAPS NIVÅ OCH PROFESSIONELLT BETEENDE, ETT ANNAT ÄR FÖRÄNDRINGAR I ORG NYA RUTINER SOM HAR TLL SYFTE ATT STÖDJA DET NYA... IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG! 15

16 ”Det slutliga resultatet av ett implementeringsarbete bestäms av interaktionen mellan - de som vill introducera metoden - tänkta användare - den nya metoden - omständigheter som råder” IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG! 16

17 Det slutgiltiga resultatet av ett implementeringsarbete bestäms av interaktionen mellan den som vill introducera det nya, metoden tänkta användare, den nya metoden förhållningssättet, och omständigheter som råder. Om organisation av andra skäl besparingar ohälsa upplevelser av stress avsaknad av grundkometens olika syn på vad som är värdefullt i bemötandet…. IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

18 Förändring i olika faser
Förutsättningar och behov är olika, beroende på i vilken fas en organisation eller medarbetare befinner sig. Information, stöd, aktiviteter bör så långt möjligt anpassas efter dessa olika behov och förutsättningar. ni är hjälpta av att veta att utvecklingsarbetet ofta kan delas in i olika faser och att man som chef behöver ha olika strategier i fokus under dessa faser, för att arbetet lättar ska gå vidare och leda till en reguljär systematisk och långsiktig användning. Detta finns också beskrivet i Beslut på bättre grunder kapitel 3. IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG! 18

19 IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

20 Förändringsarbetets faser
Omedveten / uppgiven - ingen medvetenhet om problemet eller möjliga lösningar - Väcka intresse! Fundera / överväga – i valet och kvalet - Stärk motivationen! Beslut / förberedelse – ett beslut är fattat - Skapa utrymme för inlärning och anpassning! Handling / förändring - att aktivt börjat genomföra förändringen - Ge praktiskt stöd och handledning! Hantering / upprätthållande - metoden används aktivt i den ordinarie verksamheten - Efterfråga resultat, följ upp, återkoppla resultat. IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG! 20

21 Sammanfattning Tänk processinriktat, använd flera strategier, involvera tidigt de som berörs! Lokalt behov grundläggande! Följ upp och återkoppla resultat! Följ upp, följ upp, följ upp... Skilj på metod och implementering! IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

22 Ett nationellt exempel
ASI metodens användning samt ett samarbetsprojekt för att ge stöd till systematisk användning av standardiserade bedömnings metoder ASI eller DOK IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

23 Information råd, stöd Utbildning och träning av chefer
Handledning av socialarbetare Information råd, stöd IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

24 Att stödja de som kan göra skillnad!
IMS samarbetar med Länsstyrelserna, ”bygger upp” regionala stödfunktioner - där det redan finns ett utvecklat intresse och engagemang. Ger utbildning och stöd till regionala kontaktpersoner - metodstödjarna. Ger stöd till chefer som planerar att implementera ASI eller DOK metoden i den ordinarie verksamheten. Uppmuntrar till lokala nätverk! IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

25 Metodstödjare Regional kompetens i metoden och kunskap om implementering Underlättar implementering för en systematisk användning av standardiserad bedömningsmetod och på sikt bidra till vidmakthållande av kompetensen. Arbetar för hållbara strukturer Utvecklar användningen av ASI-metoden i klientarbetet och för verksamheter Nätverk av metodstödjare, 25 personer aktiva idag Projektanställda, ofta i samarbetet med FoU - enheter, flera kommuner samverkar i de olika länen! IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

26 Läs tips: Beslut på bättre grunder – en handbok för ASI-användare. Utgiven av IMS. Kan laddas ner från Från nyhet till vardagsnytta. Rapport från Folkhälsoinstitutet 2007:20. Kan laddas ner från IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

27 Härifrån och till framtiden.
Lycka till! Avslut med tre ord! HÄR, NU, TILLSAMMANS! IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

28 Andel kommuner alternativt stadsdelar som använder bedömningsinstrument i missbrukarvården (n=316)
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% ADAD ASI DOK ADDIS MAPS ANNAT Bedömning Uppföljning Gruppsammanställning Socialstyrelsens gjorde 2007 en landsomfattande kartläggning av missbruksvårdens användning av standardiserade bedömningsmetoder, Resultat, 93% av kommuner o std har svarat. Frågan har gått till chefer, HVB är ej med i denna bild, där använder 25% ASI och 19% Dok. 170 enheter av 316 använder ASI intervjun för bedömning drygt 53 % 170 missbruksenheter ASI i utredning, 119 för uppföljning och 62 för beskrivning a v klientgrupper. IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!

29 Andel beroendeenheter inom landsting som använder bedömningsinstrument (n=20)
95 % har svarat på frågorna inom landstingens beroendevård, 10 av 20 använder ASI för bedömning. något fler kommuner, stadsdelar använder ASI för uppföljning än inom beroedevården, 7 mot 6 % IMPLEMENTERING - EN AKTIV HANDLING - EN AKTIVITET I SIG!