Varför mäta hälsa? Oktober 2009

En presentation över ämnet: "Varför mäta hälsa? Oktober 2009"— Presentationens avskrift:

1 Varför mäta hälsa? Oktober 2009 Irene.axman.andersson@lio.se
PROM – patient reported outcome measure – eller patientupplevd hälsa Hälsorelaterad livskvalitet

2 Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) …en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Var jag kommer ofrån Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 2

3 Nätverkets vision Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning – Det vi kallar Hälsoorientering! Vison för HFS samt Varför PROM inom HFS? Nätverket skall stödja utvecklingen mot en hälsoorientering av medlems-organisationernas verksamhet för en ökad hälsovinst för patienter, medarbetare och samhälle För att kunna mäta ovanstående Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 3

4 Nätverkets utbredning 2009
Nätverket har september medlemsorganisationer med sammanlagt över 60 sjukhus/PV-organisationer Kvadrat = landsting, privata vårdorg Cirkel = sjukhus, primärvårdsorg Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) 4

5 PROM Patient- Reported Outcome Measures (PROMs) FD HÄV
PROM – patient reported outcome measure – eller patientupplevd hälsa Hälsorelaterad livskvalitet Patientrapporterade resultat, PROM, är ett mått på patientens upplevda hälsa och ett bra kvalitetsmått på den vård vi utför.

6 Vad är mätning av hälsorelaterad livskvalitet ?
Mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter en sjukvårdande behandling eller hälsofrämjande intervention, i syfte att avgöra i vad mån hälsan har förändrats. Vår definition av hälsovinstmätning Varför PROM inom HFS? Nätverket skall stödja utvecklingen mot en hälsoorientering av medlems-organisationernas verksamhet för en ökad hälsovinst för patienter, medarbetare och samhälle För att kunna mäta ovanstående

7 Varför PROM? För att ”En god hälsa för alla” är hälso- och sjukvårdens yttersta mål (HSL §2) synliggöra hela vårdlagets insatser kunna jämföra olika patientgruppers sjukdomsbörda och behandlingsresultat med varandra Öppna jämförelser Kvalitetsindikator WHO menar att framtidens hälso- och sjukvård måste bli mer hälso- och helhetsorienterad och vara en hälsoresurs för sin lokalbefolkning. Som alla andra sjukhus och vårdorganisationer fokuserar HFS på god behandling och omsorg om patienterna. Vårdlagets insatser: Inte bara medicinska mått Interventioner ex olika former av patientskolor, Finns som en indikator i öppna jämförelser. Finns redan i flera kvalietsregister Förutom att ge en bild av den egna verksamheten ingår idag PROM som en kvalitetsindikator i de öppna jämförelserna Det svenska HFS nätverket, som initierats av WHO, har under lång tid arbetat med att utveckla användningen av dessa mätningar i syfte att stödja verksamheterna att få större kunskap om sina patienters upplevda hälsa, och i sitt förebyggande arbete. Målet med projektet är att öka antalet mätningar av patientupplevd hälsa inom våra medlemsorganisationer, men även stötta verksamheternas användning av resultat från redan gjorda mätningar ex. kvalitetsregister.

8 Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande
inte endast frånvaro av sjukdom eller skada Hur definieras hälsa? Kommer att skrivas in som definition i socialstyrelsen.

9 Två dimensioner

10 ….. Se helheten ! Det är viktigt att vi ser till helheten och använder olik delar för att utvärdera vården. Inte bara de medicinska mått utan även PROM När Öresundsbron byggdes så tror jag att de såg till helheten och inte arbetade var för sig i Sverige och Danmark tid

11 Resultatmått Professionella Objektiva Hårda Professionens bedömning
Patientrapporterade Subjektiva Mjuka Patientens bedömning Professionella resultatmått Överlevnad, död Komplikationer, behov av reoperationer Läkning, normalisering av patologisk process Förbättrad organfunktion Sjukdomssymptom Sjukdomssymptom, patientbedömnig Patientrapporterade resultatmått Funktionsförmåga – ADL – boende Välbefinnande, hälsorelaterad livskvalitet Upplevd nytta Patient tillfredställelse

12 Generiska mått på hälsorelaterad livskvalitet
EQ-5D Preferensbaserat Skapat för att ge ett enkelt mått som bas för hälsoekonomiska analyser SF-36 Profilbaserat Skapat för att mäta de självskattade dimensionerna i hälsobegreppet, Man kan använda ett instument eller flera. Man kan använda ett av dessa o lägga till ”sjukdomsspecifik” ex trötthet o andfåddhet för sviktpat. (VISA!) Två validerade instrument som används vid mätning är EQ-5D och SF-36. Instrumenten använd både i klinisk verksamhet och i forskning och med skiftande perspektiv. Vissa kvalitetsreg har redan från start bestämt att man ska mäta självskattad hälsa med ett visst instrument . Ska vara ett instrument som går att använda oberoende av kön, ålder, nationalitet etc Rimlig arbetsinsats för både patient o personal!! Man kan använda ett instrument eller flera. Man kan använda ett av dessa o lägga till ”sjukdomsspecifik” ex trötthet o andfåddhet för sviktpat. Drygt hälften av de nationella kvalitetsregistren har PROM som en del inrapporteringen, tex. Svenska Höftplastikregistret (EQ-5D), Register över smärtrehabilitering (SF-36), Swedeheart (EQ-5D), Riks-Stroke (EQ-5D)

13 SF-36 Det vi idag ska inrikta oss på SF= Short form

14 Fakta om SF-36: Utarbetad i Boston, USA
Svensk manual utgiven vid Göteborgs universitet med svenska normvärden Ett mångdimensionellt instrument med 36 flervalsfrågor Metoden mäter hälsostatus i allmänhet oberoende av ålder, kön, hälsotillstånd och nationalitet. Mäter över tid, 7 dagar eller 4 veckor Enkäter besvaras i första hand av den tillfrågade själv eller som intervju om t ex syn eller läsförmågan brister Hälsan indelas i åtta hälsoområden som benämns efter de amerikanska förkortningarna med två bokstäver. Utifrån de enskilda frågorna skapas en hälsoprofil. Användbar inom folkhälsoarbete och epidemilogisk forskning Ett av det mest använda och tillförlitliga instrument för att mäta hälsorelaterad livskvalitet

15 SF36 11 huvudfrågor med underfrågor Resultat i 8 olika skalor
Totalsumma Papper, pekskärm Mäter över tid Ta med ett ex till alla Tar ca minuter att fylla i. Kan användas från 14 års ålder. Kan både fyllas i av pat själv eller användas som intervjuunderlag ”Senaste 4 veckorna” – ”jämfört med ett år sen”. Finns även ”akutversion (1vecka) Röda siffror fysiska Blå psykiska Svarta mitt i mellan Vill ni testa själva gå in på Tjänster

16 SF-36 PF =Fysisk funktion RP =Rollfunktion fysisk BP =smärta
GH=allmän hälsa VT=vitalitet SF=social funktion RE=rollfunktion emotionell orsak MH=psyk välbefinnande Blå siffror fysiska Gröna psykiska Svarta mitt i mellan Vill ni testa själva gå in på Tjänster

17

18

19

20

21

22 RESULTAT

23 Hjärtinfarkt patienter i gruppgymnastik n=100

24 Hjärtinfarkt patienter i gruppgymnastik n=100

25 Hjärtinfarkt patienter i gruppgymnastik n=100
PF är ok så patienten kan vara fysisk men vågar inte (låg RP) och är även hindrad att emotionellt ungås med andra (vågar inte) RE NBS = amrikansk norm. Version 2

26 Hjärtsvikt individuella
Skillnader mellan olika individer. Använda på individbasis. Kolla spridningsmått Denna patient ligger generellt lägre inom alla områden men har liknade problem innan interventionen men har nått förbättring efter intervention i de flesta områden

27 Hjärtsvikt individuella
Samma för denna patient med ligger högre från början Låg inom RP, BP och RE

28 Hjärtsvikt individuella
Samma grupp men försämring efter sjykgymnastik. Varför? Behöver kanske något annat stöd?

29 Mätningar i Skåne Profil över normvärden för dialyspatienter
Mätningar i Skåne Profil över normvärden för dialyspatienter? Använder max 100 poäng skala Figur 4.Hälsotalen för dialyspatienter är generellt lägre än för normalbefolkningen. Kvinnor uppvisar lägre hälsotal än män i båda populationerna för samtliga hälsoområden utom i fysisk rollfunktion. Medelvärdena för SRAU:s undersökning med SF , där 1153 bloddialyspatienter i Sverige deltog, ligger nära resultaten för patienter i bloddialys i Skåne och Halmstad I den senare gruppen var 33,8 % kvinnor.

30 Kan jämföras med medicinska mått för att se samband

31

32 Strokepatienter före och efter dagsjukvård n=7
Fysisk fyúnktion blivit bättre. Rollfunktion sämre (RP och RE)= kan bero på en ökad medvetenhet om sjukdomen och dess begränshningar samt smärta = träningseffekter?

33 Äldre med mer än 5 akuta vårdkontakter senaste året n=40
Förbättringar inom alla områden

34 SF 12 12 frågor Lämpar sig för lite större grupper (ej individnivå)
frågor från SF-36 – fråga 1, fråga 2b och d, fråga 4 b och c, fråga 5 b och c, fråga 8, fråga 9 d, e och f, samt fråga 10. Tolkningsmanual finns

35 Prom i verksamhetsutveckling
Nätverk – Regional och nationellt Stöd Erbjudande om utbildning Prom inom och/eller utom kvalitetsregister Stöd - Hjälp vid arbete med resultat, utbildningar, work-shops, tolkning av resultat Prom. Användarmanualt för arbete med Prom utanför kvalregister Erbjudande om utbildning Kvalregister: Swedeheart, höftplastik, smärtrehab, riks-höft (?) Registreringsmöjlighet finns, alla använder inte resultat - används i begränsad omfattning Två utbildningsförslag har tagits fram av projektet inom HFS, där personalteamen kring patienten på ett strukturerat sätt kan arbeta med resultat från kvalitetsregistren och PROM. Ett Skånskt nätverk för PROM, inom HFS, har bildas samt att uppstart av ett nationellt sker i höst.

36

37 Vill ni veta mer? www.natverket-HFS.se eller kontakta

38 Mer info finns här http://www.hqrl.se/content/hrql/

39 Det är dags att… Se på vår verksamhet med andra ögon

40 ”Varje system är perfekt designat för att skapa precis det resultat det skapar. Om vi håller fast vid den över-tygelse som vi alltid haft och insisterar på att göra precis som vi alltid gjort, kan vi förvänta oss att få precis de resultat som vi alltid fått. Dessutom är nästan alla förbättringar lokala. Vi kan ha stora mål och syften men själva förbättringsprocessen är lokal. Vidare måste alltid patientfokusering finnas med. Ju högre i organisationen förbättringsmålen bestäms desto mindre kommer att hända. Ju längre ned, desto mer rörelse blir det.” Donald Berwick IHI, Boston

41 Tack för uppmärksamheten!