Proteinmetabolism.

En presentation över ämnet: "Proteinmetabolism."— Presentationens avskrift:

1 Proteinmetabolism

2 Aminosyrapool

3 Transaminering S. 864 I Mastering Chemistry

4 Glutamatdehydrogenas (Oxidativ deaminering)
S. 865 I Mastering Chemistry

5 NH3 Urea Urin Ureacykeln
Ureacykeln är den process i kroppen som omvandlar skadlig ammoniak NH3 till urea som sedan kan lämna kroppen via urinen. Det är en del av kvävemetabolismen där aminosyrorna som är proteinernas beståndsdelar bryts ner. NH3 Urea Urin

6 Argininosucinatet klyvs sedan till fumarat och arginin.
Ureacykelns steg: Ammoniak inträder I ureacykeln genom att slås ihop med koldioxid och ATP och bildar Karbamoylfosfat. Karbamoylfosfat innehåller en amingrupp och slås ihop med ornitin och bildar citrulin. Citrullin får ytterligare en amingrupp från aspartat genom sammanslagning till argininosuccinat. Argininosucinatet klyvs sedan till fumarat och arginin. Argininet spjälkas I sin tur till urea och ornitin. 1 2 3 Själva ureacykelns steg: Ammoniak, NH3, inträder i ureacykeln genom att slås ihop med koldioxid och ATP och bilda karbamoylfosfat. Karbamoylfosfat innehåller en amingrupp och slås ihop med ornitin och bildar citrullin. Citrullin får ytterligare en amingrupp från aspartat genom sammanslagning till argininosuccinat. Argininosucinatet klyvs sedan till fumarat (som är en intermediär i citronsyracykeln) och arginin. Argininet spjälkas i sin tur till urea och ornitin. 5 4

7 Hur kan kväve utsöndras?
I form av urea d.v.s. genom ureacykeln Genom urinsyra Genom fria ammoniumjoner NH4+

8 Vad händer vid urinsyrautsöndring?
Ombildningen av kvävet i aminosyror till kväve i urinsyra är mer komplex än ureacykeln, många fler steg. Kräver mer energi Tar längre tid Fördel: - Kräver inte mycket vatten.

9 Fåglar utsöndrar inte urea utan urinsyra
Urinsyra är hydrofobt och flytande vid normala temp behövs inte lösas i vatten för att utsöndras Fåglar slipper bära runt på vattendepåer blir lättare mindre energi krävs för att flyga

10 Långvarigt fysiskt arbete

11 Kreatinkinas Varför kontrollerar man mängden kreatinkinas?
Fosforkreatin + ADP  Kreatin + ATP Man kontrollerar mängden kreatinkinas för att upptäcka muskelskada.

12 ASAT Varför kontrollerar man mängden ASAT?
Förhöjd nivå I blodet tyder på nedbrytning av celler I någon av dessa organ: hjärt- och skelettmuskulaturen. ASAT Aspartat + a-ketogluterat  Oxaloacetat + glutamat

13 Andra transaminaser ALAT – Alanin transaminas
Glutamat + pyruvat  a-ketoglutarat + alanin Alanin bildas för att bilda glukos via glukoneogenesis.

14 Syftet med transaminering
Syftet med transaminering är att kunna flytta en aminogrupp från en aminosyra som inte behövs till en ketosyra, som blir till en en ny aminosyra som kroppen behöver.

15 Syntes av Serotonin

16 Adrenalin (Epinephrine)
Producerar katekolaminer - Adrenalin, dopamin etc.

17

18

19

20