Framtidens producentansvar

En presentation över ämnet: "Framtidens producentansvar"— Presentationens avskrift:

1 Framtidens producentansvar
Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse Advokat Lili-Ann T Tullborg Law&Tax Advokatbyrå Jag utgår från att ni alla vet att producentansvaret grovt förenklat består av två delar – system för insamling och återvinning av uttjänta produkter och en skyldighet att ställa en finansiell garanti Det finns nåra olika kollektiva system i bruk och Jag ska idag göra en liten jämförelse mellan dessa, hur de är uppbyggda och fungerar

2 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
18 § En producent … skall genom finansieringssystem … säkerställa att det finns finansiering för fullgörandet av producentens skyldighet att ta hand om produkterna … även om producenten upphör med sin verksamhet eller av annan orsak brister i fullgörandet. Så här anger man Syftet med finansiella garanti i 18 § producentansvarsförordningen Syftet är att det ska finnas pengar sparade som garanterar att man kan samla in och återvinna produkterna i framtiden. Den här garantin ska ställas redan när produkten sätts på marknaden Riksdagen delegerat till NV (som är tillsynsmyndighet för de frågorna och ska bevaka att företagen lever upp till/uppfyller sina skyldigheter enligt producentansvarsförordningen) utarbeta tillämpningsföreskrifter för den finansiella garantin

3 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
Naturvårdsverkets föreskrifter för den finansiella garantin beloppet tiden garantiformer NV har utfärdat föreskrifter om den finansiella garantin. I föreskrifterna anges att producentens skyldighet att svara för kostnaden för omhändertagandet av sina produkter ska säkerställas till ett belopp som motsvarar den totala kostnaden för omhändertagande av produkten vid den tidpunkt då den är uttjänt Vidare anges att säkerställandet ska ske under produktens förväntade livslängd. Som godtagbara garantiformer anges försäkring, bankgaranti utfärdad till förmån för NV, spärrat bankkonto pantsatt till förmån för NV och kollektiva finansieringssystem. Ett kollektivt finansieringssystem är godtagbart i två olika modeller under vissa förutsättningar. Den första modellen är att finansieringssystemet har tillräckliga medel fonderade i förhållande till anslutna producenters sammanlagda ansvar på ett sådant sätt att anslutna företag inte har rådighet över fondens medel, samtidigt som finansieringssystemet åtar sig gentemot de anslutna företagen att inte använda fonderade medel på annat sätt än vad som följer av förordningen och NV allmänna råd

4 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
Kollektiva system i Sverige i bruk idag El-kretsen EÅF Vitvarubranschen Hur ser det få ut i Sverige vad gäller den finansiella garantin? Ja, enskilda lösningar i form av spärrade bankkonton och liknande känner jag inte till om det finns några. Däremot finns det i varje fall 3 kollektiva system. Det är de här … EÅF känner jag bäst till eftersom jag har varit med och byggt upp det systemet. Vitvarubranschens system vet jag minst om. Och El-.kretsen har hyfsat god koll på (eftersom det är vår konkurrent, och sådana måste man ha stenkoll på  Och jag ska idag jämföra de här systemen – vi ska titta på hur de fungerar, lite fördelar, nackdelar och också se om vi kan tillämpa Mikael Winkvists beslutsträd på systemen för att se hur den enskilda medlemmarna i respektive system ska hantera skyldigheten att ställa en finansiell garanti i sin egen bokföring

5 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
B1 B3 B2 El-kretsen Betalning Grundstruktur Så här ser strukturen ut för det, utan jämförelse, allra största kollektiva systemet i Sverige idag med producenter anslutna under räkenskapsåret 2010 (på bilden P). El-kretsen ägs av 21 branschföreningar (på bilden B), och verksamheten är att erbjuda producenter ett kollektivt system för insamling och återvinning av uttjänta produkter. Varje ansluten producent betalar fortlöpande till El-kretsen sin andel av den uppkomna kostnaden för den löpande insamlingen och återvinningen av uttjänta produkter under viss period Därutöver erbjuder de en kollektiv finansiell garanti som den enskilde producenten kan ansluta sig till för att på så sätt uppfylla kravet att ”säkerställa finansieringen” av den framtida återvinningen – 769 producenter anslutna till denna kollektiva finansiella garanti vid utgången av räkenskapsåret 2010 (Av anslutna till det kollektiva insamlingssystemet ….) Den kollektiva finansiella garantin består tre delar, skulle jag vilja beskriva det som…byt bild P2 P7 P5 P1 P3 P6 P4

6 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
Producenterna Extern garantigivare Botten: Det kollektiva systemet har avsatt medel så att det täcker återvinningskostnaderna under minst ett års drift Mellanskiktet: Därutöver har det kollektiva systemet tecknat avtal med en extern part som garanterar att betala resterande del av åtagandena (samtliga anslutna producenters andel av produkter satta på marknaden på marknaden satta produkter som ännu inte återvunnits) Översta skiktet: Men denne externa part har inte det slutliga ansvaret – det har producenterna själva. Varje enskild ansluten producent har därutöver förbundit sig att återbetala till garantigivaren allt som denne får betala. Garantigivaren tar alltså inte risken utan har regressrätt mot varje enskild producent, som är den som slutligt har ansvaret för att betala återvinningen. Denna regressrätt upphör inte för att producenten upphör att vara ansluten till den finansiella garantin eller upphör med sin verksamhet (upphör att vara producent) Fonderat kapital

7 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
B1 B3 B2 BR El-kretsen xxxx Betalning Ser alltså ut så här: Producenterna betalar den fortlöpande insamlingen och återvinningen. Av överskottet fonderar El-kretsen så mycket som behövs för att ha grunden i den finansiella garantin (kapital till insamling och återvinning under ett års tid) = Balansräkningen Därutöver finns en extern garantigivare, som har förbundit sig att betala de framtida kostnaderna om det skulle behövas P2 P7 P5 P1 P3 P6 P4

8 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
B1 B3 B2 El-kretsen Garantigivare Regress Betalning Denne externa garantigivare har regressrätt mot envar av producenterna för det fall han blir tvungen att infria sin garanti. T.ex. En situation uppstår där den externa garantigivaren blir tvingad att infria sin garanti. Vad händer då? Enligt avtal mellan producenterna, El-kretsen och garantigivare har garantigivaren regressrätt gentemot varje enskild producent – han kan alltså vända sig till kvarvarande producenter och begära ersättning för det han har betalt I slutändan är det alltid producenternas ansvar att betala P2 P5 P7 P1 P3 P6 P4

9 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
B1 B3 B2 El-kretsen Garantigivare Exit payment Betalning En annan situation som kan uppstå (på grund av att producenterna löpande betalar bara för den insamling som sker idag och inte sätter avpengar föär den framtida kostnaderna): En producent som lämnar marknaden – upphör att vara producent, leverantören gör om sin logistik så att denne blir producent istället – betyder att han inte finns kvar och kan betala sin del av insamling och återvinning när uttjänta produkter börjar dyka upp, dvs det finns ingen som betalar för hans produkter Avtal mellan producenten och El.kretsen som säger att producenten i sådant fall ska betala en s.k. Avräkningsavgift (eller Exit payment, som man också kan säga) Den här exit betalningen motsvarar kostnaden för att återvinna de produkter som det aktuella företaget satt på marknaden fram till avräkningsdagen (och som ännu inte omhändertagits). Det som är avsikten med en finansiell garanti är att det ska finnas pengar avsatt – nu sker inte det i detta systemet och därför kommer det i efterhand istället P7 P2 P5 P1 P3 P6 P4

10 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
EHL BR VitvaruÅtervinning xxxx Betalning Så här ser, såvitt jag vet, vitvarubranschens kollektiva system ut EHL Elektriska Hushållsapparat Levenrantör AB har ett helägt dotterbolag som heter VitvaruÅtervinning i Sverige AB. Bolaget bedriver enligt årsredovisningen informations- och rådgivande verksamhet inom vitvarubranschen, och hanterar en finansiell garanti för de vitvaruleverantörer som är producenter och anslutna till systemet. Bolaget är i princip en sparbössa som förvaltar insatta pengar. Producenter som är med i systemet betalar in pengar till bolaget, som förvaltar insatt kapital. Beloppen som betalas in motsvarar den beräknade kostnaden för att samla in och återvinna de produkter som satts på marknaden sedan augusti Pengarna återfinns på ett bankkonto i balansräkningen. Den påsen med pengar utgör garanti för att dessa producenters framtida återvinningskostnader ska bli betalda. Producenterna kan såvitt jag förstår inte själva förfoga över kapitalet, men man uppfyller egentligen inte NV föreskrifter för finansiella garantier. Föreskrifterna kräver att att pengarna placeras på ett spärrat bankkonto och pantsätts till förmån för NV. Enligt ÅR ”kan” pengarna sättas på ett spärrat bankkonto och pantsättas till förmån för NV, men de var inte det vid tiden för upprättandet av ÅR (och inte två räkenskapsår före dess) Värt att beakta är att allt som betalas in till bolaget måste göras med beskattade pengar – det är inte en avdrags kostnad i verksamheten. Bolaget måste i sin tur beskatta intäkten . Så det är en dyr finansiell garanti. Viktiga frågor, men inget svar: Finns ett kvarstående ansvar för producenterna – dvs. om producenten är skyldig att betala in mer pengar , eller ett regressansvar – dvs kan bolaget vända sig till producent och begära kompensation om bolaget blir tvunget att betala ut pengar för att omhänderta produkter? Vet inte om det är meningen att pengarna ska användas för att betala återvinning framöver? Hur kommer pengarna tillbaka? L2 L5 L7 L1 L3 L6 L4

11 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
EÅF Medlemmar EÅF Det här är det system jag kan bäst – Det är också ett komplett system med både insamling och återvinning av uttjänta produkter, och man tillhandahåller en kollektiv finansiell garanti. Grunden är en ekonomisk förening där producenterna är medlemmar. Föreningen administrerar insamling och återvinning, samtidigt som man har en försäkring som täcker alla medlemmars producentansvar. Föreningen betalar premien för försäkringen. Premien beräknas på hur stor volym produkter som satts på marknaden viss period och så görs en beräkning vad det kommer att kosta att ta om hand och återvinna produkterna. Medlemmarna betalar löpande till föreningen sin andel av premien Det betyder att i EÅF: s system debiterar man sina medlemmar fortlöpande de beräknade framtida omhändertagandekostnaderna, Ska man jämföra med något ligger en pensionsförsäkring, närmast till hands. Du betalar in till försäkringen under din yrkesverksamma tid, och så finns ett kapital att ta av när du går i pension och behöver pengarna På samma sätt sätter producenterna i det här systemet av pengar när en produkt sätts på marknaden, och så tar man av dom pengarna när produkter är uttjänt och ska tas om hand. Tekniskt fungerar det så att man får ”skadeersättning” ur försäkringen, motsvarande återvinningskostnaden. Insurance

12 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
EÅF Medlemmar EÅF Inom ramen för försäkringen har varje anslutet företag sin ”portfölj”, där man kan utläsa inbetalade premier, uttagen gottgörelse och kvarstående saldo. Premien är avdragsgill, dvs. man har ingen skatteavbränning varför 100 % av inbetalda pengar kan används till de framtida omhändertagande kostnaderna. Efter att man täckt kostnaderna för administrationen … Det finns heller Inget kvarstående ansvar för medlemmarna. Försäkringsbolaget tar risken – ligger i premieberäkningen – kan inte vända sig mot medlemmarna vid ett senare tillfälle för att få mer, eller få ersättning för att man har betalat ut försäkringsersättning När någon lämnar systemet behövs ingen exit betalning – pengarna för den framtida återvinningen finns i försäkringen Om omhändertagandekostnaderna under årens lopp visar sig bli billigare än man beräknat när produkten sattes på marknaden går överskottet i försäkringen tillbaka till de anslutna företagen genom återbäring eller utdelning Insurance

13 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
Beslutsträdet Avsättning när produkten sätts på marknaden Exit payment? Ja Nej Avsättning när produkten sätts på marknaden Regressrätt mot Producenten? Koppla till Mikael Winkvists beslutsträd Ja

14 Kollektiva system för finansiella garantier - en jämförelse
Hur påverkas egen bokföring? Uppfylls NV:s föreskrifter? Avdragsgill avsättning?