Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avDavid Bergqvist
1
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Professor Edmund Phelps för hans analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik Populärvetenskaplig presentation av 2006 års ekonomipris, 10 oktober 2006, Kungl. Vetenskapsakademien
2
Intertemporala avvägningsproblem: fördelning av välfärd över tiden
Konsumtion kontra sparande (kapitalbildning) Arbetslöshet och inflation Pris- och lönesättningsbeslut beror på förväntningar om framtida inflation Inflationsförväntningarna beror delvis på inflationen idag Dagens politik kan påverka inflationen idag och i framtiden
3
Phelps frågor Hur ser sambanden mellan inflation och arbetslöshet ut på kort och lång sikt? Hur ser en optimal stabiliseringspolitik ut? Vilka faktorer bestämmer arbetslöshetens nivå på lång sikt? Vilken sparkvot ger maximal välfärd på lång sikt? Vad utmärker en optimal politik för investeringar i humankapital?
4
Centrala teman Makroteorin bör baseras på mikrofundament
Marknadsekonomin utmärks av ofullständig information och andra friktioner Ekonomisk politik har en viktig funktion att fylla och innebär ofta intertemporala avvägningar
5
Phelps om inflation och arbetslöshet
Före Phelps: stabilt samband mellan inflation och arbetslöshet (Phillipskurvan) Inflation Arbetslöshet
6
Inflation och arbetslöshet i USA 1957-1970
7
Phillipskurva för USA 1957-1970
8
Inflation och arbetslöshet i USA 1957-1980
9
Inflation och arbetslöshet i USA 1957-2005
10
Den förväntningsutvidgade Phillipskurvan
Phelps: Inflationen (π ) beror på arbetslösheten (u) men också på förväntningar om framtida inflation (πe): π=f(u)+ πe
11
Phillipskurvan och jämviktsarbetslösheten
faktisk inflation = förväntad inflation, π= πe Jämviktsarbetslösheten, u*, är oberoende av inflationstakten: f(u*)=0 Jämviktsarbetslöshetens nivå bestäms av arbetsmarknadens funktionssätt
12
Phillipskurva på kort sikt
Inflation 4 B 2 Förväntad inflation: 2 % A Arbetslöshet
13
Phillipskurvor på kort sikt
Inflation 4 Förväntad inflation: 4 % B 2 Förväntad inflation: 2 % A Arbetslöshet
14
Phillipskurvor på kort och lång sikt
Inflation 4 Förväntad inflation: 4 % 2 Förväntad inflation: 2 % Arbetslöshet u* Jämviktsarbetslöshet
15
Adaptiva förväntningar
Inflation Adaptiva förväntningar Arbetslöshet Förändring i inflation u* Arbetslöshet
16
Tre frågor Hur ser en optimal inflationspolitik ut?
Hur kan Phillipskurvan härledas från mikrofundament? Vad bestämmer jämviktsarbetslösheten?
17
Optimal politik: det statiska perspektivet
Inflation Phillipskurva Preferenser πo Arbetslöshet uo
18
Phelps problemställning
Hur ska finans- och penningpolitiken utformas när det inte finns något långsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet? Intertemporalt optimeringsproblem: välja en bana för inflation och arbetslöshet som maximerar en social välfärdsfunktion
19
Optimal politik: det dynamiska perspektivet
Inflation 4 Förväntad inflation: 4 % πo Förväntad inflation: 2 % 2 Arbetslöshet u* Jämviktsarbetslöshet
20
Mikrofundament för löne- och prisbildning
Friktioner på arbets- och varumarknaderna (ofullständig information) Arbetssökande och vakanser möts slumpmässigt (matchningsfunktion) Företagen har temporär marknadsmakt Lönerna sätts för att påverka rekryteringen av arbetskraft (effektivitetslöner) Priserna sätts för att påverka kundtillströmningen Modell för jämviktsarbetslöshet
21
Stabiliseringspolitik vid svag pris- och lönestelhet
Friktioner i pris- och lönebildningen ger upphov till temporär pris- och lönestelhet Penningpolitiken kan ändras oftare än löner och priser Negativ störning kan skapa utdragen lågkonjunktur Effekterna förstärks av icke synkroniserade löneavtal Systematisk penningpolitik kan påverka svängningarna i sysselsättning och inflation
22
Sammanfattning: Phelps om inflation och arbetslöshet
Ny teori för pris- och lönebildning Marknader med friktioner Jämviktsarbetslöshet Ny analysram för studier av ekonomisk politik Intertemporalt perspektiv Konsekvenser av friktioner i pris- och lönebildningen
23
Phelps om kapitalbildning
Phelps första forskningsprogram Borde man spara mer för att höja konsumtionen i framtiden? Tidigare forskning om kapitalbildning: Den neoklassiska tillväxtmodellen (Solow-Swan, 1956) – ingen normativ analys
24
Phelps mest kända resultat
Den gyllene regeln för kapitalbildning Vilken sparkvot ger högsta konsumtion på lång sikt? Dynamisk ineffektivitet Möjligheten av att sparandet blir för högt
25
Den gyllene regeln (att behandla andra som man själv vill behandlas)
Konsumtionen per capita på lång sikt maximeras om sparkvoten är lika med kapitalets andel av nationalinkomsten Ekvivalent med att realräntan är lika med tillväxttakten i ekonomin
26
Dynamisk ineffektivitet
Om den ursprungliga sparkvoten ligger högre än vad den gyllene regeln föreskriver så tjänar alla generationer på minskad kapitalbildning Dvs. ett sänkt sparande innebär ingen målkonflikt: Konsumtionen kan öka både idag och i framtiden
27
Andra aspekter på kapitalbildning: FoU och humankapital
Hur bör FoU bestämmas? På lång sikt bör också realavkastningen på FoU vara lika med produktionens tillväxttakt Humankapital och teknologispridning (Nelson & Phelps) Humankapitalets nivå påverkar ekonomisk tillväxt (teknologisk upphämtning) Högre avkastning på utbildning i perioder av snabb teknologisk utveckling
28
Tidsinkonsistenta preferenser (Phelps & Pollak)
Sparande i olika generationer (föräldrar, barn, barnbarn…) Tidsinkonsistenta preferenser (hyperbolisk diskontering): Mina föräldrar vill att jag sparar mer för mina barn än jag själv vill Kan leda till att sparandet blir för lågt, motiv för kollektiva pensionssystem
29
Sammanfattning av Phelps bidrag
Ändrat vårt synsätt när det gäller sambanden mellan inflation och arbetslöshet Fördjupat förståelsen för stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar Grundläggande resultat om optimalt sparande Viktiga insikter om humankapitalets roll för ekonomisk tillväxt Initierat ny forskning på en rad områden Stor relevans för ekonomisk politik
30
Edmund S. Phelps Född 1933 Professor vid Columbiauniversitetet,
New York, sedan 1971 McVickar Professor of Political Economy 1982 Tidigare verksam vid Yale samt University of Pennsylvania
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.