Redovisning Regionförbundet i Kalmar län

En presentation över ämnet: "Redovisning Regionförbundet i Kalmar län"— Presentationens avskrift:

1 Redovisning Regionförbundet i Kalmar län
Förstudie samverkan biologiskt avfall

2 Syfte och mål Var ska biogas produceras om maximalt utfall av förnyelsebar energi till låg kostnad och låg miljöpåverkan eftersträvas utifrån nedanstående faktorer: Tillgång på substrat för rötning Transporter Kvittblivning av restprodukter Befintliga produktionsanläggningar och kommunernas egna planer Mål med uppdraget: Ta fram ett underlag för kommunerna i regionen som kan ligga till grund för bedömningen av om och hur de ska samarbeta gällande behandling av biologiskt matavfall

3 Förutsättningar Det matavfall som kommunerna själva har rådighet över
Här förutsatts endast samtlig mängd matavfall från hushåll – ej verksamheter Uppskattat till ca ton per år Framförallt besvara frågan var i länet anläggning/ar ska lokaliseras Grundläggande tekniska förutsättningar har studerats Transportanalys har genomförts

4 Vad är biogas egentligen?
Biogas = 65 % metan, CH4 35 % koldioxid, CO2 10-12 oC 23-25 oC 35-37 oC 52-57 oC 10-14 oC (A) (B) (C) (D) RÖTNING

5 Övergripande system - exempel
Uppvärmning Kraftproduktion Matavfall Industriellt avfall Biogas Uppgradering till fordonsbränsle; 1 Nm3 metan ~ 1 liter diesel Råvaror från jordbruket Näringsrik rötrest till lantbruk Rötning Mottagning & förbehandling

6 Från matavfall till tankstation
Matavfall från kommun Tankstation Förbehandling Rötning Uppgradering av gas Förbrännings-anläggning Rötrest

7 Förbehandling av källsorterat matavfall
Foto: Jeanette Hägglund

8 Hur ska man välja? Materialhanteringen är svår
Små, enkla, ”billiga” system opålitliga => ej realistiskt för matavfall Bygg robust! Dimensioner Motoreffekter Kapacitet Ton/h (inte bara ton/år) En viss minimi-investering krävs för ett bra resultat! Framför allt avskiljningen av rejektmaterial avgör investeringen SUBSTRAT Hur ser substratet ut? Förpackat? Hur? Plast, papper, biopåse? Renhet? Kan detta garanteras? Mängder? Anläggningens kapacitet? RÖTREST Vad ska rötresten användas till? Krav på renhet? SYFTE Maximal biogasproduktion? Boost för existerande system? Uppfylla miljömålen avseende avfallsbehandling?

9 Dispergering

10 Uppsala Biogas Foto: Jeanette Hägglund

11 Uppsala Mottagning i tippfickor Skruvtransportör
Utsorterat oönskat material

12 Rötkammare Foto: Jeanette Hägglund Foto: Jeanette Hägglund

13 Uppsala Rötkammare Luftrening Uppgradering

14 Investeringsuppskattning
Helt ny komplett anläggning Mottagning, förbehandling, rötning, uppgradering och flakning till 4 tankstationer, markarbeten och markinköp ej inkuderat Investeringsuppskattning ca Mkr Endast förbehandlingsanläggning Investeringsuppskattning ca 50 Mkr

15 Förutsättningar i utredningen
Varje kommun samlar in och omlastar sitt matavfall själva – matavfallet transporteras sedan på lastbil till förbehandling Med Avfall Sveriges nyckeltal 70 kg/person blir mängden matavfall i regionen ca ton/år Dispergeringsteknik väljs som förbehandlingsteknik Endast en förbehandlingsanläggning byggs

16 Transportanalys av olika scenarier
Scenario 1 – Samlokalisering av en ny anläggning för förbehandling och en (befintlig eller ny) anläggning för rötning och uppgradering Scenario 2 – en ny anläggning för förbehandling, rötning vid flera rötkammare och uppgraderingsanläggningar 6 steg för varje studie studeras: Transport av matavfall till förbehandlingsanläggning Transport av rejekt till förbränningsanläggning Transport av slurry till rötkammare Transport av rötrest till satellitlager Transport av uppgraderad gas till tankstationer

17 Scenario 1 – samlokalisering av en ny anläggning för förbehandling och en ny anläggning för rötning och uppgradering Matavfall från kommun Tankstation Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Förbehandling Kalmar/Västervik Rötning Kalmar/Västervik Uppgradering av gas Kalmar/Västervik Förbrännings-anläggning i Västervik Rötrest Satellitlager

18 Sammanställning transporter i scenario 1 - tonkilometer
Typ av transport Ny anläggning i Kalmar Ny anläggning i Västervik Matavfall till förbehandlingsanläggning 1  Rejekt till förbränningsanläggning 80 080 Slurry till rötkammare Rötrest till satellitlager 1  Rågas till uppgraderingsanläggning - Uppgraderad gas till tankställen Summa transporter inklusive rötrest 2  2  Summa transporter exklusive rötrest 1  1 

19 Scenario 2 – en förbehandlingsanläggning och rötning på flera platser

20 Sammanställning transporter scenario 2 - tonkilometer
Typ av transport Förbehandling Kalmar Förbehandlin g Mönsterås Förbehandling Oskarshamn Matavfall till förbehandlingsanläggning Rejekt till förbränningsanläggning 80 080 54 880 39 200 Slurry till rötkammare 3  2  Rötrest till satellitlager 1 164 899 Rågas till uppgraderingsanläggning - Uppgraderad gas till tankställen 54 231 Summa transporter inklusive rötrest 5  5  5  Summa transporter exklusive rötrest 4  4 

21 Sammanställning transporter i respektive scenario – tonkilometer
Typ av transport Scenario 1 – Hela anl. i Kalmar Scenario 1 - Hela anl. i Västervik Scenario 2 – Förbehandl. i Kalmar Scenario 2 - Förbehandl. i Mönsterås Scenario 2 - Förbehandl. i Oskarshamn Matavfall till förbehandlingsanläggning 1  Rejekt till förbränningsanläggning 80 080 54 880 39 200 Slurry till rötkammare 3  2  (Rötrest till satellitlager) 1  1 164 899 Uppgraderad gas till tankställen 54 231 Summa transporter (inklusive rötrest) 1  (2  ) 1  (2  ) 4  ( ) 4  ( ) ( )

22 Slutsatser transportanalys
Ett samlokaliseringsalternativ är att föredra ur ett transportperspektiv skillnaden är relativt stor skillnaden i transportkostnader också blir relativt stor Men.. Samlokalisering kräver större kapacitet i anläggningar för rötning och uppgradering -> ofta lägre kostnader för att bygga ut än att bygga nytt Om rötning sker på ett ställe kan det vara svårare att få avsättning för rötresten -> kan leda till längre transporter av denna Gas från reningsverk utan egen gasuppgradering kan ej uppgraderas All verksamhet förläggs till en kommun

23 Transport av slurry Exempel; Förbehandling i Oskarshamn
Rötning av hälften av slurryn i Västervik och hälften i Kalmar Total förbrukning av diesel för slurrytransporter Ca – liter per år Energiförbrukning diesel ca MWh/år Utgör ca 4-5 % av energiinnehållet i den biogas som kan produceras årligen För ett 5-årskontrakt med en åkare i regionen anges en kostnad på ca 7 Mkr per år för att hantera dessa slurrytransporter

24 Slutsatser Tillgång på substrat
Hur mycket kan realistiskt samlas in? Finns annat tillgängligt substrat? Gödselrötning – utbyte med lantbruket? Förbehandlingsteknik – svåraste steget i produktionskedjan Dispergeringstekniken ger bäst utnyttjande av substrat Robust och driftsäker teknik Samlokalisering förbehandling och rötning Minst transporter Kalmar: tillstånd för biogasanläggningen för ytterligare ton finns uppgraderingen behöver då byggas ut i Kalmar Västervik: har kapacitet i uppgraderingsanläggningen Tillstånd på avfallsanläggning finns Närmare till möjliga åkerarealer utanför länet Planer på ny RK som kan ta emot allt substrat

25 Slutsatser Ej samlokalisering – rötning på flera platser
Mer transporter Minst transporter ger i sådant fall den lokalisering med kortast avstånd till de olika rötkamrarna (av de studerade är Oskarshamn bäst) Befintliga rötkammarvolymer kan nyttjas Andra samordningsvinster med befintliga verksamheter (personal, lokaler) Delvis kan befintliga tillstånd nyttjas Bättre möjligheter för spridning av rötrest då rötning sker på fler ställen, dock kan det vara svårt att hitta åkerarealer i länet Samarbete med lantbruket

26 Rekommendationer för vidare arbete
Ytterligare inventering av substrat Finns andra tillgängliga substrat? Handel, storkök, industri Eventuellt samarbete med lantbrukare, rötning av lantbrukssubstrat Studiebesök vid befintliga anläggningar Rötrestfrågan Djupare studie Samordning med lantbruket? Köpa egen mark? Efter strategiska beslut om lokalisering bör en mer detaljerad förstudie där ett fåtal preciserade alternativ studeras vidare