Kameradoktorn AB Håkan Mossberg.

En presentation över ämnet: "Kameradoktorn AB Håkan Mossberg."— Presentationens avskrift:

1 Kameradoktorn AB Håkan Mossberg

2 Digital fotografering
Ljus och färg GFF:s seminarium i Digital fotografering hösten 1998 Håkan Mossberg Kentele Data AB “God made RGB... ...man made CMYK” Bob Schaffel

3 Ljuset är en av fysikens mest besynnerliga företeelser.
Ljus och färg En mycket liten del av de elektromagnetiska vågorna kan uppfattas av våra ögon och kallas därför “synligt ljus”. Direkt från ljuskällan ser vi detta i ett samlat knippe och vi ser därför “vitt” ljus... Ljuset är en av fysikens mest besynnerliga företeelser. Forskningen kring ljuset som fysisk fenomen har pågått under de senaste 350 åren och fortfarande är många stora frågor obesvarade. Utan tvekan är ljuset vågor. Ändå har man kunnat bevisa att ljuset i sig består av partiklar, fotoner, och generellt sett så är detta i sig själv en slags “omöjlighet”... enligt all slags logiskt resonerande kan en företeelse inte vara både och...

4 Ljus och färg Spektrats primärfärger 3 additiva primärfärger
Röd, grön och blå Adderar till vitt - subtraherar till svart När dessa färger förs samman i par uppstår spektrats sekundärfärger. I tillägg till att ljuset är ett av fysikens mest fascinerande fenomen är det dessutom fotografens primära verktyg. All fotografisk upptagning innebär att man registrerar intensiteten hos de additiva primärfärgerna rött, grönt och blått, med vilka tre färger alla andra kulörer kan blandas och vilka tillsammans i lika andelar bildar vitt ljus.

5 Ljus och färg Föremål, som inte i sig själva är ljuskällor, får sin färg genom att dess yta absorberar eller reflekterar delar av det ljus de utsätts för. Ytan hos ett föremål, eller pigmentet i tryckfärgen, å andra sidan fungerar ur en fotografs perspektiv likadant som de färgade filter han är van att använda på sin kamera. Regeln är att ett filter släpper igenom ljus av sin egen färg och blockerar , eller absorberar, sin komplementfärg.

6 Ljus och färg Pigmentens primärfärger - spektrats sekundärfärger
3 subtraktiva primärfärger Gul, magenta och cyan (purpur och blågrön) Adderar till svart - subtraherar till vad som döljer sig bakom Vi använder pigmenterade primärfärger som filter för att subtrahera bort de färger vi inte vill ha fram .

7 Ljus och färg Det vita ljuset, betraktningsljuset, filtreras i pigmentet, tryckfärgen, och bara det ljus som reflekteras från den underliggande ytan (papperet) uppfattas av ögat. Våglängden hos detta ljus avgör hur ögat färgbestämmer det.

8 RGB - att lagra i... Utmärkt färgrymd för korrigering...
Betydligt mindre filer... Medger ny CMYK-konvertering för olika ändamål... liksom för Hi-Fi tryck Fungerar även för annan publicering (WWW)...

9 RGB - att korrigera i... Konvertering förlorar data...
Gråskala före och efter konvertering RGB - Lab - RGB Det är en vanlig föreställning att Lab-återgivning av en bildfil inte orsakar någon förändring av bilddata. Orsaken till detta är att man anser sig kunna lagra fler exakt specificerade färger/intensiteter i Lab-rymdens tredimensionella koordinatsystem än med procentuella andelar av rött, grönt och blått. Men Lab-specifikationerna är likväl en konvertering, om än aldrig så exakt, av de RGB-data som scannern eller kameran levererar, och en konvertering till Lab-läge och tillbaka (till RGB) visar att bilddata faktiskt går förlorade.

10 RGB - att korrigera i... Konvertering förlorar data...
Gråskala konverterad från RGB - CMYK samt tillbaka till RGB Att detsamma, förlust av data, sker vid konvertering till CMYK är numera ett känt faktum.

11 RGB - att korrigera i... Hela ton- och färgomfånget från originalet kvar... Mindre filer - snabbare bearbetning... Möjlighet till konvertering till olika mål... Och... Det kan vara värt att en extra gång slå fast att oavsett man valt att lagra sina bilder i RGB, CMYK eller Lab så är det likväl en RGB-bild vi ser på skärmen när vi skall korrigera och bearbeta, eftersom bildskärmen inte kan visa annat än RGB-data.

12 RGB - att korrigera i... Eftersom svartgenereringen ersätter en stor andel av färgerna vid konverteringen, finns inte mycket av den egentliga färgen kvar i bilden... Risken är dessutom stor att korrigering i CMYK-läge introducerar mer tryckfärg (svart) än svartgenereringen avsett...

13 Vad behöver jag tänka på?
Digital kamera Vad behöver jag tänka på?

14 CCD med RGB-matris Kameror som genererar en RGB bild med en exponering (single shot) har en matris av färgfilter framför CCD’n

15 Sigma Foveon Så vill Sigma att vi uppfattar Foveon-chip’et.
I realiteten har sensorn 10 miljoner fotodetektorer men eftersom den har tre detektorer per pixel har sensorn 3,5 miljoner pixlelpositioner. Sigmas beslut att kalla sensorn 10M istället för 3,5M kan ifrågasättas. Erfarenhet från SD9 har visat att den egentliga upplösningen blir ungefär det dubbla jämfört men en standard CDD med samma antal pixelpositioner vilket skulle placera denna kameran i 6Mpixelklassen. Sigma SD10 är utrustad med andra generationens Foveon X3 CMOS bildsensor. Sigma anger att den levererar 10Mpixel. Läs mer om X3 här>>

16 Likheter med analog fotografi
Bygger ofta på standardkameror Användningsområdet och kvalitets-behovet måste förutses. Behov av bildkunskap, färgseende etc. Den tekniska kvaliteten är häpnads-väckandehög. Många tror, vilket är en beklaglig missupfattning, att att en digitalt fotograferad bild kan användas till i stort sett vad som helst. I själva verket är marginalerna egentligen mindre hos den digitalt producerad bildfilen av idag än i ett traditionellt fotograferat original med en jämförbar kamera. Detta beror dels på att den egentliga bildinformationen fortfarande är mindre och dels på att ett “tänjande” av utnyttjandegraden, t.ex. genom överdriven förstoring, ger betydligt synligare kvalitetsminskningar. (jfr. pixelförstoring kontra förstorat filmkorn) Till detta bör läggas att dagens digitala kameror, så länge vi inte tänjer gränserna för användningen, uppvisar en mycket hög och fullt användbar kvalitet inom de flesta fotograferingsområden.

17 Skillnader till teknikens fördel
Stor dynamik exponeringstolerans ofta < 8 steg Stort mörkerseende Tämligen okänslig för underexponering Förutsägbar och förändringsbar teknisk kvalitet. Gradationskurvan är redigerbar Slipper färgnegativet Svårt att bedöma och att digitalisera

18 Tonomfång Linje-CCD c:a 10 steg Negativ färgfilm c:a 9,5 steg
Yt-CCD c:a 8 steg Påsiktsbild c:a 6 steg Dia-film c:a steg Tryck c:a 5 steg Av den ungefärliga jämförelsen ovan framgår att CCD tekniken “kombinerar” negativ- och diafilmens resp. fördelar, negativfilmens större tonomfång och diats uppenbara fördelar när det gäller att bedöma kvalitet och färgbalans.

19 Skillnader till teknikens fördel
Billigt Slipper film- och framkallningskostnad Radera och återanvänd Kontroll Kvalitet och bildinnehåll kan ses direkt Lätt att dela med sig Maila, webpublicera, skriv ut direkt Indexera Sökord, datum, bilddata m.m.

20 Total kontroll Den senaste tillämpade teknologin ger fotograf- en tillräcklig information att kunna bestämma på plats, när bilden tagits, om den kan användas eller ej... “Är bilden skarp och tonerna med så är det bara att gå hem...”

21 Skillnader till teknikens nackdel
Tydligare gränser för användningen med bibehållen teknisk kvalitet “Känslig” för överexponering Ny kommunikationsproblematik Vissa problem med TTL-mätning (DSLR) De flesta realtidskameror har Fokal-förlängningsfaktor - “Brännvidderna stämmer inte”

22 En nackdel... utom möjligen för sportfoto...
Optisk inverkan De flesta digitala kameror, i synner- het realtidskameror, ger en “brännvidds- förlängning”pga att CCD-chipet är mindre än konventionellt filmformat... En nackdel... utom möjligen för sportfoto...

23 Vad skall jag tänka på... Den tekniska upplösningen räcker - men är mindre... Komponera och beskär Mina objektiv får mindre bildvinkel... Rastret styr slutstorleken... Högre linjeraster - mindre yta Kan blöda vid överexponering...

24 Teknisk kvalitet Kvaliteten håller Praktisk hantering kräver förnyelse
Digitala bilder kan idag skrivas ut med högre kvalitet än analoga bilder Praktisk hantering kräver förnyelse Kommunikation av bilder ISDN, ADSL, Fiber, Nätverk etc. Arkivering Urval Indexering Lagring Det är den tillgängliga teknologin som sådan som ligger till grund för påståendet. Digitala metoder erbjuder idag t.ex. utskrifter på vanligt, traditionellt fotomaterial utan inblandning av optik vilket resulterar i utskrifter utan optisk förvrängning eller annan påverkan.

25 Teknisk upplösning Ett genomsnittligt färg- negativ har c:a 20 milj. korn... En professionell digital real- tidskamera ger c:a 8 milj. pixlar... Ett genomsnittligt färgnegativ i storleken 24 x 36 mm (småbild) beräknas ha c:a 20 miljoner korn, medan en digitalt fotograferad bild, tagen med en realtidskamera av god “proffs”-kvalitet uppvisar 6 miljoner pixlar. Även om man på grund av de skillnader som finns mellan korn och pixlars själva gestalt ger jämförelsen ett hum om skillnaden i mängden lagrad information.

26 RGB i Photoshop Den nya RGB-rymdshantering- en innebär att PS (>5.0) hanter- ar RGB-bilder i olika valbara RGB-rymder... Tidigare var den enda valbara RGB-rymden den som bestämdes av en vanlig Apple 13” skärm Skillnaden innebär att nu även RGB-bilder kan mappas om, med bra eller dåligt resultat som följd... Adobes egen kommentar kring denna nyhet är att den kan “liknas vid ett laddat skjutvapen” i bemärkelsen att den måste hanteras med god kunskap och kännedom om funktionen och att den fel använd kan orsaka förödelse. Ställ in programmets inställningar så att det frågar om konverteringsalternativ innan bilder öppnas. Välj bort det förvalda alternativet sRGB, som har en mycket liten färgrymd (motsvarande genomsnittlig PC-skärm i allmänhet) och i lägen då Du inte känner till exakt vad Du gör... konvertera inte....

27 Ditt behov avgör Vilken typ av kamera fyller mina krav?
Liten och smidig, med överallt. Avancerad och mångsidig, klarar allt och kan låta mig förkovras. Oöm och ”vattentät”, för segling, skidåkning och andra - för kameror - otillåtna användningsområden. Systemkamera, ett byggbart alternativ med lösningar för alla situationer.

28 Ditt behov avgör Vilka slag av utskrifter kommer jag att göra?
3 mPixels räcker väl till utskrifter i A4+ Webpublicering och mail kräver ”ingen kvalitet alls”. > 5 mPixels egentligen motiverat bara om bilderna måste beskäras kraftigt eller återges mycket stort.

29 Ditt behov avgör Några grundkrav Optisk sökare
Om zoom, optisk och inte digital Uppladdningsbart batteri .. Det enda som håller Minst ett rejält minneskort Erkänt, känt märke och inte ”för billig” Lagom hög upplösning, varken för hög eller för låg.

30 Ditt behov avgör CCD-er tillverkas på skivor, delas ned i chip och sorteras efter kvalitet. Kvaliteten avgör priset: jämn, hög kvalitet = högre ojämn och / eller låg= lägre pris

31 Filformat JPEG + JPEG - Kortet rymmer många bilder.
Stor komprimering med rimlig kvalitetsförlust. Tekniken prioriterar fotografi. Kompatibel med web och mail. JPEG - Förstörande Accelererande förstöring

32 Filformat TIFF + TIFF - Absolut ingen kvalitetsförlust.
Kompatibelt utan specialprogram. Förutsedd filstorlek Färdig för användning TIFF - Utrymmeskrävande Konverterad till 8 bitar Processorkrävande Ej kompatibel med web och mail utan konvertering

33 Filformat RAW + RAW - Max bildinformation trots ”liten” fil.
Bildens karaktär kan beslutas vid editeringen. Snabb hanering i kameran. Processorn i datorn för göra jobbet. RAW - Komplex, komplicerad hantering. Kräver specialprogram Måste behandlas i dator före användning Ej kompatibel med web, mail m.m.

34 Slutkvaliteten avgörande
Hög upplösning - många pixlar - är inte nödvändigtvis detsamma som hög slutkvalitet. Många digitala bilder ”sparas” sönder. Hög teknisk kvalitet - många pixlar - innebär ofta speciella lagringsbehov. Jämn kvalitet viktigt i synnerhet om bilden skall interpoleras. God färgåtergivning är viktigare för bildkänslan än ett överskott av pixlar. Till skillnad från analog fotografi kostar det -lagringsutrymme och pengar - att vara förutseende.

35 Bildbehandling - varför och hur?
En del kameror har sin egen ”karaktär”. Bilderna måste ofta beskäras. Spara i ”rätt” färgrymd. CMYK och olika RGB-rymder Spara jpeg bara en gång omkomprimering förstör Utgå från originalet - varje gång.

36 Bildframställning Egen skrivare + Egen skrivare -
Snabbt och tillgängligt. Roligt och kreativt. Egen skrivare - Kostsamt. Bläcket dyrbart. Knepigt att få färgerna korrekta. Rörigt om arkivbeständighet.

37 Bildframställning Fotolab +
Fotografisk kvalitet och arkivbeständighet. Billigt. Lätt att lämna in via Internet, eller i butik Lämna in kortet eller en CD Skicka via mail eller web. Fotolab - Leveranstid Post eller uthämtning

38 Köpa Service Kvalitet Pris
Genomgång av funktioner, hjälp att välja rätt, besiktiga varan, känna och prova, omedelbar leverans, uppföljning o.s.v. Kvalitet Bra, pålitlig tillverkare. Tillförlitliga tillbehör och goda, kloka råd. Pris Mycket produkt för lite pengar