Introduktion till kemisk bindning

En presentation över ämnet: "Introduktion till kemisk bindning"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till kemisk bindning
Kemisk bindning del 1 Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén

2 Innehållet i denna undervisningsfilm:
Vad innebär kemisk bindning? Vilka kemiska bindningar finns det? Varför skapas bindningar mellan atomer och mellan molekyler Ädelgasstruktur Innehållet i denna undervisningsfilm:

3 Fler filmer på samma tema:
Del 1: Introduktion till kemisk bindning Del 2: Kovalenta bindningar Del 3: Jonbindning och metallbindning Del 4: Introduktion till intermolekylära bindningar Del 5: Dipol-dipolbindning Del 6: Vätebindning Del 7: van deer Waalsbindning Del 8: Mer om jonföreningar och jonbindning Del 9: Fördjupning om kemisk bindning

4 Vad innebär kemisk bindning?
Att atomer binder till varandra och skapar molekyler, jonföreningar eller metallkristaller: H + H H-H (H2) Att molekyler binder till varandra: H H20

5 Vilka kemiska bindningar finns det?
Kemisk bindning Mellan atomer (intramolekylära) Mellan molekyler (intermolekylära) Kovalent bindning Dipol-dipolbindning Polär kovalent bindning Vätebindning Jonbindning van deer Waalsbindning Metallbindning

6 Varför binder atomer till varandra och skapar molekyler?
Elektronerna i atomerna är energirika (de rör sig med hög fart). När atomer slår sig samman och bildar molekyler kommer elektronerna förlora en del av sin energi (den försvinner iväg som värmeenergi till omgivningen). En sänkning av elektronernas energi innebär att atomerna/molekylen blir mer stabil (mindre reaktiv). Anledningen till att elektronernas energi sänks är att elektronerna ”hålls på plats” av två eller fler atomkärnor istället för av endast en atomkärna. Elektroner med låg energi Elektron med hög energi - + + - - + Väteatom (H) Vätemolekyl (H2)

7 Ädelgasstruktur (oktettregeln) är en viktig drivkraft i kemiska reaktioner
Ädelgasstruktur hos atomer innebär att 2 eller fler atomer slår sig samman och delar på valenselektroner så att alla ingående atomer får 8 valenselektroner (vilket är detsamma som ädelgaserna). Ädelgasstruktur (oktettregeln) innebär att varje atom blir mindre energirik och därmed stabilare. Det finns flera förklaringar till detta. När det gäller atomerna i en molekyl så sänks elektronernas energier eftersom antalet bindningar är maximerat; fler atomkärnor hjälps då åt med att hålla elektronerna på plats.

8 Varför binder molekyler till varandra?
Alla molekyler har elektriska laddningar; det finns både positiva och negativa laddningar, men hos vissa molekyler uppstår laddningarna bara tillfälligt och under väldigt korta stunder. Ett överskott av elektroner ger en negativ elektrisk laddning. Ett underskott av elektroner ger en positiv elektrisk laddning. Positiva laddningar på en molekyl attraheras av negativa laddningar på andra molekyler (och tvärtom). Attraktioner mellan molekyler sänker elektronernas energier vilket ger stabilare molekyler. Samma typ av molekyler attraheras av varandras laddningar Olika molekyler attraheras av varandras laddningar

9 Slutsats om kemisk bindning
De allra flesta atomer vill slå sig samman och skapa kemiska bindningar till andra atomer så att det bildas molekyler där alla ingående atomer erhåller 8 valenselektroner var. Det är det allra stabilaste tillståndet eftersom atomernas elektroner kommer ha lägsta möjliga energi.

10 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: