EPBD 2 Mål för energieffektivisering i bebyggelsen

En presentation över ämnet: "EPBD 2 Mål för energieffektivisering i bebyggelsen"— Presentationens avskrift:

1

2 EPBD 2 Mål för energieffektivisering i bebyggelsen
Sammanfattning av ”Nearly Zero Energy Buildings” Arbetet med EPBD2

3 Politiska mål Energieffektiviseringsdirektivet, primärenergi (EU)
./. 20 % till 2020 ./. 50 % till 2050 Jämfört med 1995 Nollenergihus från 31 december 2020

4 EPDB 2

5 EPBD 2 Senast den 31 december 2020 ska nya byggnader vara näranollenergibyggnader (NNE-byggnader) När byggnader renoveras ska de i görligaste mån omvandlas till NNE-byggnader.

6 Definition ”NNE” “nearly zero energy building" means a building that has a very high energy performance, determined in accordance with Annex I. The nearly zero or very low amount of energy required should to a very significant extent be covered by energy from renewable sources, including renewable energy produced on-site or nearby”

7 Krav på NNE-byggnader Mycket energieffektivt klimatskal
Mycket energieffektiva installationer En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar

8 Nyheter i EPBD 2 1(2) KOM - jämförelsemetod för kostnadsoptimala kravnivåer på energiprestanda.(Art. 3-5). Krav på analys av alternativa energiförsörjnings-system för nya byggnader (Art. 6) Krav på att byggnaders energiprestanda uppgraderas vid ombyggnad (Art. 7)

9 Nyheter i EPBD 2 2(2) Krav på
Nya installationer i befintliga byggnader.(Art 8) Efter 31 december 2020 ska alla nya byggnader vara lågenergibyggnader (Art 9) Efter 31 december 2018 ska nya offentliga vara lågenergibyggnader (Art 9) Utveckling/förtydliganden av energideklarationer (art 10 –12) Utvidgning av krav på inspektion/rådgivning värmesystem och luftkonditioneringssystem (art 14-15). Krav på kompetens även på regional och lokal nivå (art 19)

10 Uppdrag till Energimyndigheten
Ta fram en strategi för att främja ett ökat byggande av lågenergibyggnader i Sverige. Strategin ska bygga på Propositionen "En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:163) EPBD 2 Ska redovisas till Näringsdepartementet senast 30 september2010. – 18 oktober 2010.

11 Fortsatt process Regeringsuppdrag till BOV + STEM + SWEDAC
Rev. EPBD beslutat / i kraft februari/ mars 2010 Regeringsuppdrag rapporteras sommaren 2010 (1 juli). DS-rapport tas fram och går på remiss till nov/dec 2010 Proposition om ändringar i lagen om energideklarationer m.m. lämnas till riksdagen före sommaruppehållet 2011 Ändringar i förordningar och föreskrifter m.fl. initiativ som inte i sig är kopplade till lagändringar eller behöver bindas med riksdagen kan vid behov ske tidigare.

12 Energimyndighetens förslag
Förslaget till nationell strategi för främjande av lågenergibyggnader kan sammanfattas enligt följande: Målnivåer för år 2020 och etappmål för år 2015 föreslås Alla tekniska egenskapskrav ska uppnås Förslag till styrmedel lämnas Samverkan med samtliga involverade marknadsaktörer erfordras God uppföljning samt kunskaps- och kompetens-uppbyggnad måste säkerställas

13 Nybyggnad, ej elvärmda Zon I II III Bostäder 75 65 55 Lokaler, grund
70 60 50 Lokaler, tillägg 35 30 25 KWh/m2, år

14 Nybyggnad, elvärmda Zon I II III Bostäder 50 40 30 Lokaler, grund
Lokaler, tillägg 25 20 15 KWh/m2, år

15 Ombyggnad, ej elvärmda Zon I II III Bostäder 105 90 75 Lokaler, grund
100 85 70 Lokaler, tillägg 50 40 30 KWh/m2, år

16 Ombyggnad, elvärmda Zon I II III Bostäder 70 55 40 Lokaler, grund
Lokaler, tillägg 30 25 20 KWh/m2, år

17

18 En bra byggnad? Ett hus som klarar BBR-kraven?
Ett hus med litet värmebehov (ev. på grund av hög internvärme eller ”fel bokförd” energi)? Ett hus med bra klimatskärm? Ett hus försedd med kraftvärmeförsörjning? Ett hus med stora förluster som täcks med solenergi? Ett hus med hög COP-värmepump? Ett FTX-hus med hög verkningsgrad? Ett bra driftsatt hus? Ett hus med enkla eller komplicerade system?

19 Stora eller små system? Källa: Stockholms stad

20 Kyotopyramiden

21 Systemkrav Låg användning av primärenergiresurser
Lågt effektuttag (höglasttid) Energieffektivt Robust/hög redundans Ekonomi ”Driftbart” – enkelt att sköta

22 Energisystemet Energi-källa Energi-produk-tion Energi-distribu-tion
Byggnad Drift-organisa-tion Brukande

23 Varaktighetsdiagrammet

24 En utmaning ”Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat…” Att bygga miljöklokt är inte en teknisk utan en ekonomisk utmaning

25 Energieffektiva byggnader
En studie som genomförs av Kretsloppsrådet Utgångspunkter: Välbyggda hus med goda driftegenskaper Först låg energianvändning för värme, kyla och fastighetsel Därefter väljs energiförsörjningen.

26 Energianvändning bostadshus i jämförelse med goda exempel från Bebo-rapport, kWh/m2Atemp

27 Husens energiflöden redovisade efter användningsområde och energislag i kWh/m2
Objektsnamn Ort våningar/ lgh Elvärme och driftel Fjärr-värme Förnybar energi Hushållsel Uppm. EP BBR Beräknad EP BBR Energi tillskott köpt Anm. Seglet Karlstad /44 16 37 - 23 53 76 Atemp schablon Kommendörkaptenen Malmö /111 6 72 30 78 66 108 Hamnhuset Göteborg /115 25 52 ? 28 77 58 105 Concordia Malmö /129 24 26 82 Oxtorget Värnamo /40 Sol 12,3 42,8 71 Ej normalårs-korrigerad Sandgrind Kungsängen /15 40 COP BVP 5,0 38 47 Uppmätta värden från endast 3 hus. Braskamin Garnsviken Sigtuna /68 46 COP BVP 3,2 Hushållsel saknas (uppskattad). Järinge Stockholm /16 57 Sol 1,0 /COP BVP 36 85 93 Orrholmen Karlstad /630 12 74 86 110 Locus Borlänge /101 8 89 97 150 Studentbostäder

28 Tekniska egenskaper för bostadshusens klimatskärmar.
Objektsnamn Byggår /ombygg-nadsår Klimatskärm U (W/m2K) Um (W/m2K) Luftläckning vid 50 Pa Köld-bryggor Ort våningar/lgh Fönster Väggar Tak Seglet Karlstad /44 2007 1,0 0,11 0,06 0,229 0,3 85W/K Kommendörkaptenen Malmö /111 2008 0,18 0,1 0,28 0,4 Finns ej? Hamnhuset Göteborg /115 1,1 0,17 0,09 ? 0,2 -0,6 Concordia Malmö /129 2006 0,15 0,225 0,055 W/m2K Oxtorget Värnamo /40 0,9 0,07 0,2 Sandgrind Kungsängen /15 1,2 0,12 0,6 Garnsviken Sigtuna /68 2005 0,13 Järinge Stockholm /16 0,16 0,08 Orrholmen Karlstad /630 - Locus Borlänge /101 1,3

29 Installationer och energiförsörjning i bostadshusen
Objektsnamn Ventilation Värme-distribution Verknings-grad/COP Energiförsörjnings-system Ort våningar/ lgh Seglet Karlstad /44 FTX lägenhets- aggregat Golvvärme ?/? Fjärrvärmeretur och el Kommendörkaptenen Malmö /111 FTX centralt aggregat Luftvärme med värmetillskott, vätskekopplat ?/- Fjärrvärme Hamnhuset Göteborg /115 Luftvärme med värmetillskott genom el 81,5 /- Sol och fjärrvärme Concordia Malmö /129 Radiatorer Golvvärme i badrum Oxtorget Värnamo /40 87 /- Sol och el Sandgrind Kungsängen /15 Frånluft Radiatorer -/ 5,0 Bergvärmepump i varje hus och el. Braskamin Garnsviken Sigtuna /68 ?/ 3,2 Bergvärmepump och el, centralt Järinge Stockholm /16 Radiatorer och luft Frånluftsvärmepump i varje lgh Orrholmen Karlstad /630 -/- Locus Borlänge /101

30 Energianvändning för nya och ombyggda lokalbyggnader, kWh/m2Atemp

31 Energianvändning nya och ombyggda lokalbyggnader i jämförelse med nya och ombyggda GreenBuilding lokaler, kWh/m2Atemp Energianvändningen Energianvändningen för GreenBuildinglokaler är antingen uppmätt eller beräknat

32 Husens uppmätta energiflöden och energiprestanda (EP) redovisade efter användningsområde och energislag i kWh/m2(Atemp). Objektsnamn Ort LOA Elvärme och driftel Fjärr-värme Fjärr-kyla Förny-bar energi Verksam-hetsel Uppm. EP BBR Beräknat EP BBR Energi tillskott köpt Hagaporten Solna 17 48 15 - 47 80 85 127 Kaggen Malmö 20 35 ? 70 100/120 Västerport Stockholm 20 000 40 45 16 79 101 90 180 Vargbroskolan Storfors 4 000 4* 4 19 39 50-60 58 Gällivare simhall Gällivare 173** 289 462 Efter åtg.

33 Tekniska egenskaper för lokalbyggnadernas klimatskärmar
Objektsnamn Byggår /ombyggnadsår Klimatskärm U (W/m2K) Um (W/m2K) Luftläck-ning vid 50 Pa Köld-bryggor Ort LOA m2 Fönster Väggar Tak Hagaporten Solna 2008 1,4 0,32 0,13-0,15 ? 0,28/m2BTA Kaggen Malmö 1,3 0,31 Västerport Stockholm 1,2 0,23 0,18 Vargbroskolan Storfors 1,1 0,11 0,08 0,225 0,24 Gällivare simhall Gällivare 1961/

34 Installationssystem och energiförsörjning för lokalbyggnaderna.
Objektsnamn Ventilation Värme- distribution Verknings-grad/COP Energi-försörjnings system Ort LOA Hagaporten Solna FTX Radiatorer ?/- Fjärrvärme fjärrkyla Kaggen Malmö 85/- Västerport Stockholm Luftvärme 80/- Vargbroskolan Storfors Självdrag hybrid -/- Fjärrvärme el Gällivare simhall Gällivare Ta bort?