Referensgruppsmöte till psykiatriprojektet för huvudmännen 28 januari 2011 2017-04-05.

En presentation över ämnet: "Referensgruppsmöte till psykiatriprojektet för huvudmännen 28 januari 2011 2017-04-05."— Presentationens avskrift:

1 Referensgruppsmöte till psykiatriprojektet för huvudmännen 28 januari 2011

2 Läkemedelsbehandling vid psykos/schizofreni

3 Sakkunniga Eva Lindström docent, ordförande Mats Berglund
professor emeritus Anniqa Foldemo med dr Lennart Lundin leg psykolog Annika Nilsson patientsakkunnig Gunilla Ringbäck med dr Carl-Olav Stiller docent Projektledning Sofia Tranæus Mikael Nilsson Kickan Håkanson

4 Systematiska översikter av god kvalitet!
Områden Livskvalitet Prodromal, yngre Äldre Typiska/atypiska/placebo – effekt och biverkningar Terapirefraktära patienter Beredningsformer Hjärnan Graviditet Missbruk Prognos Systematiska översikter av god kvalitet!

5 Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd

6 Projektgrupp sakkunniga kansli Lars Jacobsson, ordförande
Stephan Ehlers, Göteborg Viviann Nordin, Stockholm Mikaela Starke, Göteborg Ylva Benderix, Växjö Margareta Ahlström, Stockholm Eva Billstedt, Göteborg Anne-Liis von Knorring, Uppsala Bo Söderpalm, Göteborg Martin Grann, Stockholm Margareta Söderström, Lund Rurik Löfmark, Stockholm Jean-Luc af Geijerstam, projektledare Maria Ahlberg, assistent Thomas Davidson, hälsoekonom Anders Norlund, hälsoekonom Sally Saad, informationsspecialist Sofia Tranæus, biträdande projektledare Pernilla Östlund, projektledare sakkunniga kansli

7 Huvudfrågor Vilken evidens finns för de diagnostiska metoder som används för att ställa diagnoserna ADHD och autismspektrumtillstånd? Vilken evidens finns för farmakologisk och icke-farmakologisk behandling som används vid ADHD och autismspektrumstörning? UPP-centrums nationella inventering ”Barn- och ungdomspsykiatrins metoder”

8 Tidsplan december Halvtid SBU:s råd januari Alla studier tabellerade Januari–februari Syntes och evidensgradering Vår Manusförfattande Mars–April Manus till kansliet Juni Manus till externa granskare September Till SBU:s Råd och Nämnd December Rapport till Socialdepartementet 2012 Slutbearbetning, tryck och spridning

9 Resultat litteratursökningar/-granskning (september 2010)
Antal träffar i sökningar: Antal beställda artiklar i fulltext: 1 081

10 Övrigt Press utifrån att lämna ut handlingar som rör projektet. Två överklaganden i Kammarrätten och en JO-anmälan. Tidspress!

11 Diagnostik och uppföljning vid förstämningssjukdomar hos barn, vuxna och äldre

12 Projektgrupp Per Allard, äldrepsykiatri, Umeå
Kristina Boström Bengtsson, allmänmedicin, Skövde Lisa Ekselius, psykiatri, Uppsala Ingvar Krakau, allmänmedicin, Stockholm Mia Ramklint, barn/vuxenpsykiatri, Uppsala Charlotta Sunnqvist, psykiatri, Lund Cecilia Svanborg, psykiatri, Stockholm Maria Tillfors, psykologi, Örebro Petter Gustavsson, psykologi, Stockholm

13 Huvudfrågor Förbättras omhändertagandet om diagnostiska instrument och skattningsskalor används, jämfört med en klinisk bedömning? Är intervjuguider och skattningsskalor tillförlitliga? Överensstämmer läkarens skattning med självskattning?

14 Rapportens huvuddelar
Vetenskapligt underlag baserat på systematisk litteraturöversikt (ca abstrakts) ”Inventering” – en praktisk sammanställning

15 Patientens röst

16 Vårt projekt Om patientens röst vid psykos/schizofreni
(ICD 10-; F20-29) och neuropsykiatriska diagnoser (ADHD och autismspektrumtillstånd)

17 Projektgruppen Från SBU Sakkunniga: Sophie Werkö, projektledare
Bengt Mattsson, professor (ordförande) Sofia Tranaeus, bitr projektledare Lennart Lundin, leg psykolog Elisabeth Gustafsson, projektassistent Rurik Löfmark, etiker Svenny Kopp, barnpsykiater 17

18 Vad menar vi med patientens röst?
Delaktighet Erfarenheter/upplevelser Bemötande Behov/önskemål Anhörigas röst & vårdpersonalens

19 Arbetet pågår Drivs som eget projekt men utgör ett kapitel i respektive gul rapport. Litteratursökning klar (ca 1400 abstrakt), granskning pågår av fulltextartiklar (ca 500 st).

20 För schizofreni/psykos
Preliminära teman För schizofreni/psykos Beslutsmedverkan vid behandling Recovery, återhämtning Familjens börda Anhörigas roll Diskriminering Följsamhet till behandling Syn på återhämtning

21 samhällets stöd och attityder
För ADHD/autism inlärning/skola kommunikation genus familjen diagnos identitet coping samhällets stöd och attityder

22 Vård av personer med schizofreni, ADHD eller autismspektrumtillstånd – organisatoriska aspekter

23 Projektgrupp Ing-Marie Wieselgren Ingela Skärsäter Lars Borgquist
Per Nettelbladt

24 Preliminära frågor Jämförelser mellan Kontinuitetens betydelse
Integrerade team och vård inom befintliga strukturer Primärvård och specialiserad psykiatri Specialiserad rehab/habilitering och rehab/habilitering inom befintliga strukturer Öppenvård och slutenvård Organisationsformer som omfattar modern teknik och befintliga organisationsformer Kontinuitetens betydelse

25 Implementering av psykiatrisk evidens i primärvården

26 Projektgrupp Malin André Lars Wallin Tord Forsner Agneta Pettersson

27 Frågor Vilka metoder kan underlätta att införa psykiatrisk evidens/riktlinjer i primärvården? Ger komplexa interventioner bättre effekt än enkla? Bibehålls effekten?

28 Praxisundersökningar inom projektet

29 Registerstudie, schizofreni
Öppen- och slutenvårdade med schizofrenidiagnos vilka preparat som används dödlighet byte läkemedel återinskrivning et c Mindre mängd data än förväntat…

30 Praxisstudier ADHD/autismspektrumtillstånd
Diagnostik och behandling av ADHD inom vuxenpsykiatrin Registerstudie Förskrivningsmönster (ålder, kön, regionala skillnader, trender över tid) av läkemedelsbehandling vid ADHD

31 Diagnostik förstämningssjukdomar
Enkät till primärvård, psykiatri, barnpsykiatri Fokusgrupper primärvårdsläkare Fokusgrupper patienter i primärvården

32 Test av implementeringsmetoder
Randomiserad studie planeras Implementeringsstöd för rapporten om diagnostik vid förstämningstillstånd