Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström.

En presentation över ämnet: "Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström."— Presentationens avskrift:

1 Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström

2 Förordningar som styr verksamheten
Statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet (2001/715) Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (2001/807. bilaga 2.2, ändring 2005/687) Förteckning över farliga ämnen (2005/509) Källa: Kerstin Engström /

3 Kan risken minimeras? Är det rimligt att handha eventuella risker som användningen av ett stort antal kemikalier kan medföra? Syftet med förordningen 715 är att på arbetsplatsnivå skydda arbetstagare mot sådana risker Har vi för ändamålet lämpliga metoder att tillgå? I första hand behövs ökad insikt om specifika egenskaper för förståelse av kemiska riskers uppkomst Kerstin Engström /

4 Är kemikaliehantering riskfyllt? (http://www.ttl.fi/kemikaaliohjelma)
I Finland är cirka kemiska produkter i allmän industriell användning I produkterna ingår totalt 6700 olika kemiska föreningar 10 % ( ) upplever mer eller mindre besvär av kemikalie exponering i arbetet Årligen uppges 2000 yrkesrelaterade sjukdomar vara orsakade av kemiska faktorer Mest förekommande är hudsjukdomar, fall/år 500 cancer fall per år (2-3 %) har bedömts i Finland vara arbetsrelaterade Kerstin Engström /

5 Kunskap behövs för att kunna:
Identifiera potentiella kemiska faror i arbetsmiljön Bedöma graden av riskens omfattning Planera förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder för minimering av risken Kerstin Engström /

6 Nöden känner ingen lag Men känner lagen någon nöd?
Kerstin Engström /

7 Kunskapskällor Kemikalieleverantörernas kataloger och nät-sidor
Skyddsinformationsblad ÅA-kemikalieregister OVA-föreskrifter (Onnettomuuden Vaaraa Aiheuttavat aineet), Internationella kemikaliekort HTP-värdes lista (Haitalliseksi tunnettu pitoisuus) Kerstin Engström /

8 Riskens storlek bedöms på basen av systematisk kritisk genomgång av:
Sannolikhet/exponering: risken är större ju oftare eller med större sannolikhet faran uppkommer Följdverkan/fara: risken är större, ju allvarligare effekter skadan åstadkommer Riskens storlek = förekomst X följdverkan eller Riskens storlek = användningssätt (exponering) x fara Kerstin Engström /

9 British Standard(BS 8800) :Highly unlikely, unlikely, likely
Graden av sannolikhet Osannolik Möjlig Sannolik British Standard(BS 8800) :Highly unlikely, unlikely, likely Kerstin Engström /

10 Nivån på luftburen exponering
Osannolik, <10 % av HTP-värdet kan upplevas som luktförnimmelse Möjlig, 10 – 100 % av HTP-värdet kan orsaka störande irritation Sannolik, överstiger HTP-värdet kan orsaka irritation eller andra symptom Kerstin Engström /

11 Utdrag ur HTP-värdes listan
Kerstin Engström /

12 Bedömning av exponering på basen av flyktighet
liten flyktighet Kokpunkt (C) medelmåttig flyktighet stor flyktighet Användnings temperatur (C) Kerstin Engström /

13 Luktförnimmelse som exponeringsindikator
Exempel svavelsyra: lukttröskel 1 mg/m3 irritationströskel 1,1 mg/m3 HTP-värde (15 min) 1 mg/m3 Lukten är inte bra indikator Exempel saltsyra: lukttröskel 1,5 mg/m3 irritationströskel 49 mg/m3 HTP-värde (15 min) 7,6 mg/m3 Lukten fungerar rätt bra som varningsindikator Kerstin Engström /

14 Bedömning av exponering på basen av dammbildning
Liten/ hantering av pelletliknande flingor, som inte bryts sönder Medelmåttlig/ hantering av kristallina, granulära ämnen, som snabbt ger upphov till sjunkande damm Stor/ hantering av finfördelat, lätt pulver, som ger upphov till i luften svävande dammoln Kerstin Engström /

15 Använd mängd och frekvens som mått på exponering
Liten/ spontan användning av små mängder (g eller ml) Medelmåttig/ en gång per vecka återkommande användning av mängder i storleksordningen kg eller l Stor/ regelbundet återkommande användning av stora mängder kemikalier (ton eller kubikmeter) Kerstin Engström /

16 Bedömningskriterier för hudexponering
Osannolik, spontan hudkontakt Möjlig, huden utsätts för kemiska ämnen dagligen eller regelbunden hantering av hud sensibiliserande ämnen Sannolik, ständig hudkontakt, sensibiliserande ämnen, hanteras dagligen utan personlig skyddsutrustning, förekomst av symptom och allergifall Kerstin Engström /

17 Exempel på beräknat hud upptag av etanol i samband med hand desinficering
Beräknat upptag per åtgärd är 7,5 mg etanol I praktiken mindre, en del avdunstar snabbt (78 s). Samma åtgärd orsakar ett betydligt större upptag, 22 mg, via andningsvägarna Som jämförelse kan nämnas att ett vinglas ger upphov till 11,8 g intagen mängd etanol Kerstin Engström /

18 HTP-listans "hud" anteckning
För att underlätta bedömningen av hudupptag har ordet "hud" antecknats i HTP-listans anmärknings kolumn för att indikera ämnen för vilka upptag via huden sker i märkbar omfattning. Anteckningen betyder, att upptaget via huden utgör mer än 10 % av motsvarande 8 timmars exponering på HTP-nivå via andningen, om en hudyta på 2400 cm2 exponeras 1 timme. Kerstin Engström /

19 Utdrag ur HTP-värdes listan www.ketsu.net.htp/HTP2005.pdf
Kerstin Engström /

20 Beaktande av befintliga skyddsåtgärder
Minimera exponering; tillräcklig allmän ventilation, avskärmning, punktutsug, automation, minskning av mängden farligt ämne Förhindra spridning av exponering; dragskåp, kontrollrum, inkapsling Förhindra uppkomst av exponering; utbyte till mindre farligt ämne, förändring av aggregationstillstånd mindre riskfyllt användningssätt Exponeringen kvarstår; användning av personlig för ändamålet lämplig skyddsutrustning Kerstin Engström /

21 Bedömning av faror på basen av R-fraser
Lindrig; irritation, lindrig, övergående sjukdom (R20, 21, 22, 36, 37, 38, 67) Skadlig; brännskador, eksem, långvariga allvarliga effekter, bestående lindriga skador (R23, 24, 25, 33, 34, 40, 43, 48, 62, 63, 64) Allvarlig; förgiftning, arbetsrelaterad cancer, astma, bestående allvarliga effekter (R26, 27, 28, 35, 39, 41, 42, 45, 46, 49, 60, 61, 68) Kerstin Engström /

22 Lindrig hälsofara R 20/21/22 Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring R 36/37/38 Irriterar ögonen, andningsorganen och huden R 67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad Kerstin Engström /

23 Haitallinen terveysvaara
R 23/24/25 Giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring R 33 Kan ansamlas i kroppen och ge skada R 34 Frätande R 40 Misstänks kunna ge cancer R 43 Kan ge allergikontakt R 48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering R 62 Möjlig risk för fortplantningsförmåga R 63 Möjlig risk för fortskador R 64 Kan skada spädbarn under amningsperioden Kerstin Engström /

24 Allvarlig hälsofara R 26/27/28 Mycket giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring R35 Starkt frätande R39 Risk för mycket allvarliga bestående häsoskador R 41 Risk för allvarliga ögonskador R 42 Kan ge allergi vid inandning R 45 Kan ge cancer R 46 Kan ge ärftliga genetiska skador R 49 Kan ge cancer vid inandning R 60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R 61 Kan ge fosterskador R 68 Möjlig risk för bestående hälsoskador Kerstin Engström /

25 Koncentrationens inverkan på skadans omfattning
Saltsyra % C R34: Frätande R37: Irriterar andningsorganen % Xi R36/37/38: Irriterar ögonen, andningsorganen och Kerstin Engström /

26 Koncentrationens inverkan på skadans omfattning
Metanol 20 – 100 % T R39/23/24/25: Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador. Giftigt vid inandning, hudkontakt, och förtäring. % T R23/24/25: Giftigt vid inandning hudkontakt, och förtäring. % Xn R68/20/21/22: Möjlig risk för bestående hälsoskador. Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring. 3 % Xn R20/21/22: Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring. Kerstin Engström /

27 Kemiska ämnet saknar R-fraser
(Q)SAR (Q)uantitative Structure Activity Relationships Kerstin Engström /

28 Riskmatris Kerstin Engström /