Entreprenörskap och skattepolitik

En presentation över ämnet: "Entreprenörskap och skattepolitik"— Presentationens avskrift:

1 Entreprenörskap och skattepolitik
Tino Sanandaji

2 Vad är så bra med entreprenörskap?
Påvisad betydelse för jobbskapande och teknologisk utvecklingen, troligen även för tillväxt. Nya teknologisk vågor i nya företag. Ett litet antal storföretag står för merparten av Sveriges export, investeringar i F&U. Behövs fler.

3 Egenföretagande är inte Entreprenörskap
Entreprenörskap handlar inte om småföretagande, utan om framväxt av nya storföretag. Pizzabagare, frisör, café, taxiförare, revisor och enmanskonsult ej Schumpeterianska entreprenörer Hög entreprenörskap låg egenföretagande: USA, England, Israel, Kanada, Schweiz. Högst egenföretagande låg entreprenörskap: Mexico, Grekland, Turkiet, Italien, Spanien, Portugal.

4 Har Sverige Entreprenörs-underskott?
Andel av 100 största företag grundande efter 1970: USA: 30% Kalifornien: 39% Sverige: 2% Sverige har mellanposition i VC-investeringar per capita, miljardärentreprenörer, företagare med minst 20 anställda. Sveriges Förutsättningar: högutbildad arbetskraft, många tekniskt utbildade, IT-kompetens hög R&D, många patent, många storföretag som kan avknoppa hög tillit, effektiva myndigheter och regleringar, djupa finansmarknader, bra infrastruktur historisk kreativ och entreprenöriellt land

5 Varför underpresterar Sverige?
Skatter uttjatat men central förklaring. Utan entreprenör ingen entreprenörskap. Förmögenhetsbildning medelklass. Invandringspolitik fokuserar på låg och medelutbildade, ej hög entreprenörskap. Välfärdsektorn utesluter. Fokus på egenföretagare?

6 Innovativt entreprenörskap
Få och annorlunda Skiljer sig kraftigt från levebrödsföretag Potentiella entreprenörer få och hög alternativkostnad i form av trygga och välbetalda jobb i existerande storföretag I moderna ekonomier efterfrågar de stödstrukturer för att växa sig stora Särskilt VC-finansiering Krävs effektiva avtal för att hantera osäkerhet och intressekonflikt Finansiella instrument och informella och formella institutioner utvecklades först i Sillicon Valley efter skattereform.

7 New View och relaterade teorier
Teknokratisk skatteteori utan entreprenörer i modeller. Utvecklades i slutet av 1970-tal för att analysera mogna storföretag. Kommer fram till att höga skatter är irrelevanta eller till och med bra för entreprenörskap. Teorier, ej empiri. Hade länge intellektuell dominans i Sverige bland skattekonomer, dock alltmer utmanad av ny forskning.

8 Utmaning främja entreprenörskap
Viktigaste skatter för entreprenörer kapitalskatter på värdeskapande, ej inkomstskatt/arbetsgivaravgift. Enorm ökning av förmögenhetsojämlikhet, lika ojämlik som USA. Att sänka kapitalskatter överlag skulle främst gynna passiva börssparare. Staten i underskott. Kirurgiskt skattereform.

9 Personaloptioner Finansiell instrument som ger rätt att köpa något till en i förväg fix pris. Grant, vesting, exercise, sale. 1. Skapa rätt incitament i komplexa avtal i industri med höga transaktionskostnader. 2. Kassaflödesproblem unga företag, lova i stället en del av framtida värde som skapas. 3. Knyter anställdes intresse närmare till företaget genom delägande.

10 Förutsättningarna i Sverige
Stor utköpsmarknad, lite tidig VC Personaloptioner av det slag som effektiva i Silicon Valley lönebeskattade och fulla sociala avgifter 68 % skatt vid framgång Kan ej användas för att hålla nere lönekostnaden Systematisk forskning begränsad, svår beräkna skattesats.

11 Egenföretagande och skatter svag samband, tex. Bruce och Schuetze
Kapitalvinstskatter mer robusta samband: Poterba (1989a, 1989b). USA Gompers och Lerner (1998). USA Keuschnigg och Nielsen (2003, 2004) (teori) Da Rin m.fl. (2006) 14 Europeiska länder Becker et al. (2013) 25 länder , mogna företag Cumming (2005), personaloptioner i Kanada

12 Viktigt att mäta precist för att hitta samband

13

14 Beskattning av personaloptioner i 12 olika länder (utredning av PWC)
USA Kina Tyskland Storbritannien Frankrike Italien Spanien Nederländerna Singapore Hongkong Sverige Danmark

15 Standardfall Företaget startas av en grundare med låga kapitalbehov.
Intresse väcks hos ett VC-bolag efter ett år. Grundaren kan inte sätta in mer kapital. VC-bolaget köper hela företaget. Grundaren får samtidigt option att efter sju år köpa tillbaka 25 % av företaget för nominellt pris på aktierna. År tre rekryteras en VD. VD får option att köpa 10 % av företaget till nominellt pris. Företagets värde är då 35 mkr. År åtta är företagets värde 130 MSEK. Grundare och VD löser då optionerna och företaget säljs.

16 Optionsskattesats 12 länder

17 Tydligt samband skatt och entreprenörskap

18 Slutsatser Lerner och Gompers: efterfrågan på riskkapital från entreprenörer den trånga sektorn, ej finansiär Gäller att skapa förutsättningar för det riskvilliga kapitalet att möta och kunna sluta effektiva avtal med entreprenörer och andra bärare av nyckelkompetenser Optioner central komponent som ej effektiva i Sverige av skatteskäl Billigt rent statsfinansiellt

19 Policyförslag Genomför det förslag till beskattning av personaloptioner för nyckelpersoner som tillställts Företagsskattekommittén. Det skulle ge svenska entreprenörer jämngoda förutsättningar med företagare i Sveriges främsta konkurrentländer. Tag ej ut arbetsgivaravgifter på förmån i form av personaloption. Inkomsten är av ”windfall”-karaktär.