Projektledare Kommunikationsenheten EU-kommissionen i Sverige

En presentation över ämnet: "Projektledare Kommunikationsenheten EU-kommissionen i Sverige"— Presentationens avskrift:

1 Projektledare Kommunikationsenheten EU-kommissionen i Sverige
Lucia Bender Projektledare Kommunikationsenheten EU-kommissionen i Sverige

2 EU-kommissionen i Sverige och Europahuset
Upplägg EU-kommissionen i Sverige och Europahuset EU:s budget – hur funkar den? EU:s nya långtidsbudget Vad har Sverige för nytta av EU:s budget? 2

3 Europahuset

4 Vilka är vi? Europaparlamentets informationskontor och
EU-kommissionen i Sverige

5 Vad kan Europahuset erbjuda?
EPIO och KOM En mötesplats för seminarier, debatter, pressträffar och mingel Information om EU:s arbete Utställningar

6 Europa-Direkt 18 ED kontor i Sverige
Svarar på allmänhetens frågor om EU Sprider information om EU:s politikområden, anpassad för lokala och regionala behov Främjar den lokala och regionala debatten om EU-frågor Ger möjlighet till boende i närområdet att tycka till om EU:s politik

7 Hur stor är EU:s budget? EU:s budget: ca 1300 miljarder kr
Sveriges budget: ca 827 miljarder kr Stockholms stads budget: ca 38 miljarder kr _______________________________ Sverige betalar ca 30 miljarder i EU-avgift och får tillbaka cirka hälften (10-15 miljarder) i olika former av stöd

8 Vart går pengarna?

9 Utveckling av utgifterna 1988-2013
Expenditures structure ( ) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Common Agricultural Policy Cohesion Policy Other policies % of total 1988 2013 EAGGF Guidance & Fisheries

10 Varifrån kommer pengarna?
EU:s utgifter finansieras med egna medel: Traditionella egna medel (socker- och jordbruksavgifter samt tullar) (12 %* av inkomsterna i EU:s budget kommer från tullar och sockeravgifter) Medlemsstaternas bidrag baseras på: Momsbaserade egna medel (en andel av den moms medlems-staterna tar in nationellt) (11 %* från de momsbaserade egna medlen) BNI-baserade egna medel (medlemsstaternas nationella bidrag som bygger på varje lands BNI) (76 %* av inkomsterna i EU:s budget kommer från de BNI-baserade medlen) *Gäller för år 2011 (Återstående 1 % kommer från skatter som betalas in av EU-anställda och övriga inkomstkällor, till exempel böter för företag som brutit mot konkurrenslagstiftningen eller belopp som inte utnyttjats under föregående år.) Korrigeringsmekanismer: UK korrigering “Permanent” Beräkningsgrunden kraftigt minskad i och med 2008:s korrigering Permanenta rabatter på finansieringen av UK:s korrigering (DE, NL, SE, AT) Tillfälliga korrigeringar till 2013 Minskad utlysningsnivå för moms (DE, NL, SE, AT) Engångsbelopp (NL, SE) 25% ‘samlingskostnad’ på TOR (dold korrigering) EU:s utgifter finansieras med egna medel som har följande tre källor: Varför föreslås nya egna medel? Det nuvarande systemet har en rad nackdelar. Det är komplicerat och ogenomträngligt. Det uppfattas som orättvist av de flesta medlemsstaterna – i synnerhet när det gäller nedsättningarna av vissa länders bidrag. Storbritanniens rabatt på budgetbidraget är den mest kända, men inte alla vet att också Tyskland, Nederländerna, Österrike och Sverige har beviljats undantag från finansieringen av Storbritanniens rabatt (en ”rabatt på rabatten”). Samma länder betalar också in mindre till de momsbaserade egna medlen. Dessutom har Nederländerna och Sverige beviljats nedsättning av sina BNI-baserade bidrag till EU:s budget. Dagens finansieringssystem är också kraftigt beroende av nationella bidrag. Många betraktar dessa som poster där besparingar bör göras och som bör ge landet egen utdelning. Dagens egna medel har inte heller någon klar koppling till EU:s politik, med undantag för tullavgifterna inom tullunionen. Syfte med det här förslaget är därför att minska de nationella bidragen och därmed bidra till konsolidering av medlemsstaternas statsbudgetar, att skapa en koppling mellan EU:s politiska målsättningar och finansieringen av EU samt att göra systemet öppnare och rättvisare, inte att öka resurserna för EU:s budget.

11 Förslag på en reform av EU-finansieringen
Anses nödvändig för att: Finansieringen upplevs som komplex och orättvis Konkurrensen mellan EU och medlemsstaterna för samma knappa intäkter (BNI-medel utgör nu 75% av budgeten) Aktuella korrigeringsmekanismer är väldigt problematiska: Bygger på omstridda nettobalansberäkningar – dessa beräkningar fångar inte den verkliga förekomsten av EU:s utgifter Leder inte till rättvisa nettobidrag (t.ex. proportionalitet mot medlemsstatens relativa välstånd) och är icke-systematiska (ad-hoc metod) Men: en korrigeringsmekanism kan användas som sista utväg för att få enhällighet Två element i det nuvarande egna medel-systemet måste bibehållas De traditionella egna medlen BNI-medlen som balanspost (medför intäkter i linje med utgifterna) Avskaffa nuvarande momsbaserade egna medel? Borde Kommissionen föreslå en alternativ finansieringskälla? Hur blir det med korrigeringsmekanismerna? Total utfasning? Ad-hoc-korrigeringar som för perioden 2007 – 2013? En generell korrigeringsmekanism?

12 EU:s finansiering – förslag från 2014
EU-kommissionen vill införa två nya typer av egna medel; En skatt på finansiella transaktioner En ny EU-moms (ska ersätta den momsbaserade delen av ländernas avgifter)

13 Vad är MFF – EU:s långtidsbudget?
Multiannual Financial Framework (MFF) är EU:s prioriterade policyområden i finansiella termer. Finansieringsramen är fastställd i förhållande till EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI) och bestämmer taket för tillåtna utgifter inom varje utgiftskategori, så kallad ”budget heading”

14 Nuvarande långtidsbudgeten
2007 – 2013 På 1970-talet gick 70 % av EU:s budget till jordbruket Långtidsbudgeten gäller i sju år EU:s långtidsbudget sätter ramarna för hur mycket pengar EU årligen får lägga på olika områden, till exempel på jordbrukspolitiken. EU:s nuvarande långtidsbudget gäller åren Utifrån långtidsbudgeten föreslår EU-kommissionen en årlig budget som godkänns av ministerrådet och Europaparlamentet. 14

15 Preliminär tidsplan för nya långtidsbudgeten 2014 – 2020
Juni 2011: EU-kommissionens förslag på långtidsbudget. : Förhandlingar om förslaget. 2012: Överenskommelse om förslaget. 2013: Europaparlamentet och ministerrådet enas om enskilda stödprogram. Januari 2014: En ny långtidsbudget och de nya stödprogrammen finns på plats. 15

16 Vem fattar beslut om EU:s budget?
Antagandet av det årliga budgetförslaget Kommissionen: föreslår Ministerrådet: antar en ståndpunkt om budgetförslaget och föreslår vid behov ändringar av förslaget Parlamentet: antar budgetförslaget eller ändra rådets förslag Ministerrådet: godkänner ändringarna och antar budgetförslaget När anslagen har utnyttjats, måste kommissionen rapportera tillbaka till Europaparlamentet hur pengarna har använts Det årliga budgetförslaget Kommissionen utarbetar ett årligt budgetförslag som överlämnas till rådet och parlamentet senast den 1 september. Rådet antar en ståndpunkt om budgetförslaget och föreslår vid behov ändringar av förslaget, som överlämnas till Europaparlamentet före den 1 oktober. Europaparlamentet har under behandlingen i oktober 42 dagar på sig att antingen anta budgetförslaget eller ändra rådets förslag. Rådet kan därefter inom tio dagar godkänna ändringarna och anta budgetförslaget. När anslagen har utnyttjats, måste kommissionen rapportera tillbaka till Europaparlamentet hur pengarna har använts. Vem bestämmer över budgeten? Hur mycket pengar EU ska spendera, och på vad, avgörs genom en demokratisk process. EU-kommissionen presenterar varje år ett förslag till verksamhet inom varje politikområde eller program. Därefter är det våra folkvalda representanter i Europaparlamentet och ministerrådet som slutligen avgör hur mycket som får spenderas under det kommande budgetåret. När anslagen har utnyttjats, måste kommissionen rapportera tillbaka till Europaparlamentet hur pengarna har använts. EU:s utgifter granskas också av revisionsrätten. Alla EU:s institutioner och organ tar före den 1 juli fram egna budgetberäkningar enligt sina interna rutiner. Kommissionen ställer samman beräkningarna och utarbetar ett årligt budgetförslag som ska överlämnas till rådet och parlamentet senast den 1 september. Men i praktiken försöker kommissionen lägga fram förslaget redan i slutet av april eller början av maj. Rådet antar en ståndpunkt om budgetförslaget och föreslår vid behov ändringar av förslaget, som överlämnas till Europaparlamentet före den 1 oktober. Rådet informerar också Europaparlamentet om skälen för sin ståndpunkt. Europaparlamentet har under behandlingen i oktober 42 dagar på sig att antingen anta budgetförslaget eller ändra rådets förslag. Rådet kan därefter inom tio dagar godkänna

17 Vem fattar beslut om EU:s långtidsbudget?
Antagande av långtidsbudgeten: särskilt lagstiftningsförfarande Kommissionen: föreslår Ministerrådet: antar enhälligt Parlamentet: ger sitt samtycke genom en majoritet av sina medlemmar Medlemsstaterna: godkänner i enlighet med sina konstitutionella regler OBS: utökning av den befintliga långtidsbudgeten fram till antagandet av den nya långtidsbudgeten.

18 EU-budgeten som ett verktyg för att nå Euopa 2020-målen
Smart tillväxt: Forskning och innovation, infrastruktur för framtiden (transport och energi). Hållbar tillväxt: Grön teknik och tjänster; reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Tillväxt: Sammanhållningspolitik för en konsekvent implemetering av Europa 2020-strategin; kompetens och rörlighet; dämpa stora sektoriella störningar. Medborgarskap: Hjälpa medlemsstaterna att garantera frihet, säkerhet och rättvisa; stärka den europeiska integrationen. Europa i världen: Med globaliseringen kan viktiga frågor (energisäkerhet, migration, klimatförändringar, säkerhet) bara lösas på en global nivå.

19 Hur mycket får Sverige av EU:s budget?
Sveriges EU-avgift och återflöde 2010 Avgift: 29,7 miljarder kronor Återflöde: 13,9 miljarder kronor från EU Nettoflöde: -15,8 miljarder kronor

20 Hur kan man söka EU-stöd?
EU stödjer samarbete mellan länder EU-stöd går till samarbetsprojekt mellan flera EU-länder Vissa stöd går till projekt i enskilda länder Privatpersoner kan inte få EU-stöd Kan privatpersoner söka EU-bidrag? Privatpersoner kan inte få några direkta ekonomiska bidrag från EU. Ekonomiskt stöd till privatpersoner, som till exempel stöd för levnadsomkostnader, är en nationell angelägenhet. Privatpersoner kan däremot delta i ett EU-projekt som drivs av exempelvis en organisation, skola eller arbetsgivare. Vart vänder jag mig som företagare om jag har frågor om EU-stöd och EU-regler? Nätverket Enterprise Europe Network ger småföretagare kostnadsfri rådgivning och information om bland annat EU-regler och EU-finansiering. Nätverket kan även hjälpa till med affärskontakter. Enterprise Europe Network finns i cirka 40 länder och delfinansieras av EU-kommissionen. I Sverige har Enterprise Europe Network ett 20-tal regionala kontaktställen. Tillväxtverket samordnar nätverket i Sverige och finansierar huvuddelen av verksamheten. På webbplatsen finns kontaktuppgifter till närmaste kontaktställe i Sverige. Hur tar jag reda på om jag kan få pengar från EU för att finansiera mitt projekt? EU ger stöd till projekt som rör många olika slags verksamheter, till exempel kultur, landsbygdsutveckling, vänortssamarbete, forskning och folkhälsoprojekt. EU har särskilda krav som ska vara uppfyllda för att ett projekt ska kunna få stöd. Kan jag söka EU-pengar för att plugga utomlands? Det finns flera EU-stöd som ska göra det möjligt för elever och studenter att studera utomlands. Tanken är också att öka samarbetet mellan utbildningar i olika länder. Inom EU:s stöd ”Erasmus” kan studenter få möjlighet att studera vid universitet eller högskola i ett annat EU-land. Universitet/högskolan ska vara anslutet till samarbetet för att kunna skicka iväg sina studenter. I Sverige är det Internationella programkontoret som informerar om EU:s olika stöd på utbildningsområdet. Jag funderar på att starta eget företag. Kan jag få EU-bidrag till det? Under vissa förutsättningar är det möjligt att få delfinansiering av projekt från EU. Däremot finns inget särskilt EU-stöd till den som vill starta eget. Det finns inget EU-stöd motsvarande Arbetsförmedlingens ”starta eget-bidrag”, vilket är ett stöd till den egna försörjningen som arbetslösa kan få inledningsvis när de startar egen näringsverksamhet. Tips om hur du kan finansiera starten av ditt företag finns på webbplatsen verksamt.se som drivs av Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket

21 EU:s budget - kritik Brist på flexibilitet: Reaktioner vid oförutsedda händelser och att ändra prioriteringar har varit mycket svårt Överdrivet fokus på “nettobalanser”: “juste retour”-logiken gynnar förbestämda utgifter och minskar EU:s mervärde. Bidragsdominans hindrar hävstångseffekten: Instrument inom finansiell ingenjörskonst kopplade till EU-medel med lån och privata medel är väldigt begränsade. Belopp dominerar över genomförande: Förhandlingar försummar förutsättningarna för ett effektivt genomförande

22 Frågor?

23 Kontakta oss gärna! Europahuset, Regeringsgatan 65, Stockholm
Europahuset: EU-kommissionen: Europaparlamentet: