Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys

En presentation över ämnet: "Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys"— Presentationens avskrift:

1 Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys
Samba Diskussion Maria Areblad

2 Aktörer Socialstyrelsen Carelink SIS, Swedish standard institute
AG 1-4 CEN/TC 251 (Comité européen de normalisation, Technical Committee for Helth Informatics) WG 1-4 Dessa aktörer arbetar på olika sätt med terminologi i Sverige. Socialstyrelsen har det nationella samordningsansvaret för terminologi. SIS är Sveriges standardiseringsorgan. I det Europeiska arbete (CEN/TC 251) finns arbetsgrupper och dessa har sina motsvarigheter i SIS, dessa benämns som arbetsgrupp 1, 2, 3, 4. Maria Areblad

3 Modeller Maria Areblad

4 Modeller Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell
Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Det finns olika typer av modeller. Vilken modell man väljer vid en viss fas i arbetet beror på vilket syfte man har med modelleringen. Maria Areblad

5 Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde
Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken Maria Areblad

6 Processmodellering Beskriver ett flöde
Kan följa förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs). Maria Areblad

7 Informationsmodell Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag Maria Areblad

8 Verksamhetsmodellering
Effektmatris Målanalys Processmodellering med resurslager Begreppsmodellering Verksamhetsmodellering bygger på ett antal olika modeller som gemensamt verkar för att rätt arbete görs vid rätt tillfälle. Effektmatris: Vad är det vi vill uppnå och med vad? Målanalys: Vilka mål siktar vi mot, vad är det vi vill uppnå? Processmodellering:Med hjälp av resurslager beskriva ”uppdragets” flöde och vilka ”resurser”som processen kräver kontakt med. Begreppsmodellering: Beskriver objekt, objekts relationer till varandra. Maria Areblad

9 UML Språket har skapats för systemutveckling
Ifrågasatt för begreppsmodellering Bättre för informationsmodellering Fördel: bästa stöd för systemutvecklare ett språk genom hela utvecklingen Maria Areblad

10 Contsys Maria Areblad

11 Contsys Uppdrag från Socialstyrelsen Env 13940 Contsys, CEN/TC 251
Nationell projektgrupp Tidsperiod, våren 2001 Rapport Remissförfarande Fortsättning…… Maria Areblad

12 Utgångsläge För varje begrepp engelsk term definition på engelska
förklaring med exempel UML-bild (klassdiagram) UML=Unified Modeling Language Maria Areblad

13 Metod Contsys originalbegrepp har identifierats,sökt en svensk motsvarighet, vid identiska begrepp har en direkt översättning gjorts. Direktöversättning När en direkt översättning ej kunnat göras men begreppet ansetts ha en viktig funktion har begreppet förts in i svensk begreppsvärld. Modellering När begreppen ej stämt överens med svenska förhållanden har det ersatts av svenskt vedertaget begrepp. Termsättning via definition Maria Areblad

14 Contsys uppdelning Vårdkontinuitetens aktörer
Hälsoproblem och deras handläggning Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Aktiviteter och lika former av beslutsstöd Mandat i vårdkontinuiteten Hälsodata i vårdkontinuiteten I Contsys återfinns dessa kapitel. Varje enskilt kapitel beskrivs i korthet på följande bilder. Contsys material finns i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida ( och sjukvård/klassifikationer och terminologi/terminologi). Maria Areblad

15 Vårdkontinuitetens aktörer
Många olika typer av aktörer allt från professionella vårdgivare till apparater som hjälper enskilda patienter. Kartlagt olika typer av aktörer som producerar information med betydelse för den sammanhängande vården för patienter. Maria Areblad

16 Vårdkontinuitetens aktörer
Hälso- och sjukvårdsorganisation Hälso- och sjukvårdspersonal Annan hälso- och sjukvårdsintressent Annan vårdare Annan organisation Medicinteknisk produkt Hälso- och sjukvårdsagent Medicinteknisk anordning Datorprogram Hälso- och sjukvårdsintressen Patient Hälso- och sjukvårdsproducent Maria Areblad

17 Hälsoproblem och deras handläggning
Innehåller olika typer av grupperingar av hälsoproblem. Hälsoproblem, anledningen till att en person kontaktar hälso- och sjukvården. Kan innebära intyg, vaccination, akutbesök mm. Ger möjlighet att se kontaktorsaker ur olika perspektiv Maria Areblad

18 Hälsoproblem och deras handläggning
Problemkomplex Maria Areblad

19 kontinuitetsperspektiv
Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Svenska regelverk pekar ut vårdprocessen och vårdkedjan kopplad till handläggning av hälsoproblem. Begreppen i detta kapitel ger möjlighet till strukturering av verksamhet och dokumentation efter det aktuella hälsoproblemet. Maria Areblad

20 kontinuitetsperspektiv
Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Kontaktperiod Patientkontakt Direkt patientkontakt Indirekt patientkontakt Kontakt komponent Vårdepisod Tjänstekomplex Maria Areblad

21 Aktiviteter och olika former av beslutsstöd
Beslutsstöd i form av vårdprogram är vanliga i vården. Beslutsstöd finns i Contsys på olika nivåer av vårdplanering och relaterar till olika aktiviteter och tjänster i sjukvården. Maria Areblad

22 Aktiviteter och olika former av beslutsstöd
Kliniska riktlinjer Vårdprogram Vårdplan Aktivitetsplan Mål i vårdplan Mål i aktivitetsplan Hälso- och sjukvårdsaktivitet Hälso- och sjukvårdstjänst Kompletterande hälso- och sjukvårdsaktivitet Automatiserad hälso- och Tjänsteurval Maria Areblad

23 Mandat i vårdkontinuiteten
Mandat inom hälso- och sjukvården är hårt knutet till lokal lagstiftning. Viktigt att se vilka befogenheter som behövs för att man ska kunna bedriva vård, hur mandatet uppstår och utdelas. Maria Areblad

24 Mandat i vårdkontinuiteten
Mandat att begära vård Hälso- och sjukvårdsmandat Mandat att utlämna hälsodata Kontinuitetsunderlättande mandat Vårdbegäran Information om förändrat mandat Maria Areblad

25 Hälsodata i vårdkontinuitet
Enligt svenskt synsätt är hälsodata samma som information i patientjournalen. Arbetet har visat att det skapas mycket information i vårdprocessen som inte alltid Inte hör hemma i patientjournalen. Maria Areblad

26 Hälsodata i vårdkontinuitet
Samlade lokala hälsodata Samlade icke validerade hälsodata Lokal patientjournal Hälsodata komponent Gemensamma hälsodata Gemensam patientjournal Begäran om validerade hälsodata Utvalda validerade hälsodata Icke validerade hälsodata Hälsodata att journalföra Validerade hälsodata Patientjournal Hälsodata Maria Areblad

27 Har man nytta av Contsys?
Contsys använd i vårt regionarbete så långt det är möjligt. Beskriver begrepp som har med kontinuitet att göra, vilket stämmer väl in i tanken att arbete processorienterat – efter vårdprocessen. Maria Areblad

28 Contsys nationellt Socialstyrelsen, Epc Remiss landsting mm
Arbetsgrupp 2 (”spegling” av WG 2, CEN/TC 251) Contsys ligger nu som en förstandard i CEN/TC 251 och det olika medlemsländerna har fram till sommaren 2003 på sig att lämna in synpunkter inför den kommande revideringen (och ev möjlighet att därefter göra Contsys till en standard). Denna bild beskriver vilka olika vägar materialet kan gå beroende på om man på europanivå kan fatta beslut att Contsys ska bli en standard eller om detta behöver göras på nationellnivå. CEN/TC 251 SIS (Swedish Standards Institute) SIS Maria Areblad

29 Samba Maria Areblad

30 Samba Startade som nätverk Övergick till projekt våren 2002 Tidplan
Modellering Dokumentation Samba är ett projekt finansierat med ITHS2 medel. Maria Areblad

31 Syfte Identifiera och beskriva en gemensam huvudprocess inom hälso-och sjukvården Definiera huvudprocessens begrepp Den huvudprocess som SAMBA ska identifiera och beskriva kommer sannolikt att utgöra den ”bas” som många olika typer av arbeten kommer att kunna utgå ifrån. Maria Areblad

32 Utgångspunkt Tagit del av processmodeller framtagna i olika landsting
Tagit del av nationella arbeten med koppling till Sambas arbete POINT SITHS Tagit del av olika internationella modeller och standarder HL7 HISA För att SAMBAs arbete ska vara väl förankrat och harmonisera med andra nationella arbeten stäms vårdprocessen av mot den typen av arbeten, ex POINT. Från internationellt håll har man visat stort intresse för Sveriges arbete i SAMBA. Arbetet har redovisats på olika projektmöten i CEN/TC 251 och är aktuellt som input i HISA revideringen. Maria Areblad

33 Avgränsning Projektet har inget mandat att sätta standards men skall kunna överlämna förslag till SIS/HSI till kommande standard Maria Areblad

34 Deltagare Stockholms läns Landsting Landstinget i Värmland
Region Skåne Västra Götalandsregionen RegionIT (Jönköping, Östergötland) Örebro Universitet SFMI, Svensk Förening för Medicinsk Informatik Maria Areblad

35 Vision Beskriva de centrala processbegreppen på ett sätt som kan:
Öka vårdpersonalens förståelse för IT-användande Öka IT-leverantörernas förståelse för verksamhetens behov Underlätta beslutsfattande avseende vårdens IT-stöd Utöver de mål som formulerats i SAMBAs projektplan hoppas man även kunna uppnå dessa goda effekter av arbetet. Maria Areblad

36 Effekter Underlätta modulär uppbyggnad av IT-stöd
Referensterminologi för vårdprocessen Förutsättningar för strukturerad informationsinsamling Rationell åtkomst av information Detta är bieffekter som man hoppas att SAMBAs arbete ska kunna föra med sig. Maria Areblad

37 förändra/ omformulera vårdåtagande
Övergripande processmodell - ”Vård av enskild patient” Vårdbegäran- bedömning Vårdavslag med hänvisning Org.enhet Vårdutbud Vårdgivare Person / Patient Mottaga vårdbegäran Vårdbegäran Bedömning av vårdbegäran Vård- åtagande --- * Uppfattat tillstånd 1:M Skapa plan Vårdåtagande- plan ---- * Vårdplan 1:M * Mål Genomförd vårdaktivitet ---- * Resultat Utföra vård- aktivitet Bedöma vårdbehov Vårdbehov Planera fortsatt vård Här följer tre olika modeller från tre olika arbeten med olika geografiska representationer. Vid första anblicken ser det väldigt olika ut men läser man igenom dem noga framgår att de alla beskriver samma sak. Det som skiljer bilderna åt i princip är det sätt man valt att rita processmodellen på. fortsätta enligt plan Vård- utvärdering ---- * Måluppfyllelsegrad * Kvarstående behov Utvärdera mot mål i plan Avsluta vårdåtagande Vårdåtagande avslut förändra/ omformulera vårdåtagande Maria Areblad

38 Genomförd vårdaktivitet
Förslag till gemensam, övergripande processmodell - ”Vård av enskild patient” med ingående begrepp Statiska begrepp, finns oberoende av processen Person/ Patient HoS -personal HoS- organisation Vårdutbud Process-steg Vårdhän- visning ej accepterad vårdbegäran ”hanterar vi detta?” Skapa Vårdbegäran Mottaga Vårdbegäran Vårdbegäran Bedöma Vårdbegäran Dynamiska begrepp, uppstår i processen Vård- Åtagande --- * uppfattat tillstånd accepterad vårdbegäran Vårdåtagande- plan --- * Vårdplan * Mål Vårdbehov Bedöma vårdbehov Planera forts.åtgärd Förändra/omformulera vårdåtagande fortsätta enl. plan Vårdutvärdering --- *Måluppfyllelse *Kvarstående behov. Genomförd vårdaktivitet (utfall, resultat) Utföra planerad åtgärd Utvärdera åtgärd/mål ej vårdbehov Avsluta vårdåtagande Avslutat vårdåtagande förnyad vårdbehovsbedömning Maria Areblad

39 Arbetsmaterial SAMBA – 021115 Patientens process
avvakta / inte göra något Arbetsmaterial Uppleva vårdbehov Framställa begäran om vård HoS process för vård av en enskild patient Hänvisa / Avvisa matchar inte vårdutbud Motta vårdbegäran angående patient Ställa vårdbegäran mot vårdutbud Avveckla vårdåtagande Utforma vårdbegäran matchar vårdutbud avveckla Skapa / utforma vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utforma vårdbegäran Utvärdera måluppfyllelse fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande Maria Areblad SAMBA –

40 Contsys´ begreppsvärld En gemensam modell av vårdprocessen på
övergripande nivå Arkitektur/ Informatik Verksamhets- utveckling ? ? Begrepps- modell Den processmodell som SAMBAs arbete ska resultera i är tänkt att fungera som ”bas” i många olika arbeten. Processen kommer att vara beskriven på en generell nivå vilket innebär att den behöver ”kläs på” med just det perspektivet som är aktuellt, ex uppföljning, dokumentationsprocessen, ekonomi mm. Samhälle/ Beställare Patienten Klinisk verksamhet Administration Maria Areblad

41 Processmodell med resurslager
Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering Här beskrivs hur man kan arbete med processmodellering och resurslager. I detta ex är metoden använd för att kartlägga hur dokumentationen beskriver den vård en enhet bedriver. Dokumenteras viktiga händelser och aktiviteter? Dokumenteras dessa på rätt ställe? Är informationen sökbar? Maria Areblad

42 Koppling Samba - Contsys
Processteg Samba Aktiviteter Samba I SAMBAs arbete används Contsys terminologi så långt det är möjligt. Det innebär även att processmodellen ”utsätter” Contsys terminologi för prövningar, vilket kommer att tillföras redan befintliga synpunkter på Contsys inför den kommande revideringen. Begrepp Contsys Terminologi Contsys Maria Areblad

43 Resultat Generell processmodell Begreppsmodeller Textuell beskrivning
Notationssätt UML ……. Detta är de slutprodukter som kommer att finnas när SAMBA slutredovisar sitt arbete, sommaren 2003. Maria Areblad

44 ”Synpunkter – förankring”
Nationellt Nästa avrapportering, Vitaliskonferensen 4-6 mars 2003 Termforum Internationellt CEN/TC 251 HISA För att SAMBAs arbete ska bli så bra som möjligt behöver den framtagna vårdprocessen utsättas för synpunkter. Detta kommer att ske både på nationellnivå och internationellnivå. Maria Areblad

45 www.carelink.se www.sos.se www.sfmi.org/samba
Bra www-adresser Maria Areblad