Riskanalys och riskbedömning

En presentation över ämnet: "Riskanalys och riskbedömning"— Presentationens avskrift:

1 Riskanalys och riskbedömning
Labsäkerhetskurs Susanna Lohman yrkeshygieniker, Arbets- och miljömedicin (AMM)

2 Vad är en risk? Risk = sannolikhet * konsekvens
Ingen allmänt accepterad definition av begreppet risk Risk= Sannolikheten att ohälsa ska uppstå Hälsa enligt WHO: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp". Ohälsa? En sjukdom enligt medicinska objektiva kriterier; exempel astma En kroppslig eller psykisk funktionsstörning; exempel upplevelse av stress, svårt att sova på grund av arbetet

3 Riskkällor Riskkälla Kemisk riskkälla (AFS 2011:19)
Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall Kemisk riskkälla (AFS 2011:19) Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall där orsaken är kemisk genom: Hälsofarliga egenskaper Hälsofarliga egenskaper som kan bildas i processer (gaser, rök, syrefattig atmosfär etc.) Andra produkter med farliga egenskaper (impregnerat virke, bly etc.) Kan delas in i följande kategorier Omfattas av reglerna för klassificering och märkning (EU förordning nr 1272/2008 (CLP – classification, labelling and packaging), kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 2005:7 om klassificering och märkning). Faropiktogram och farosymboler varnar för att det är en hälsofarlig, miljöfarlig, brandfarlig eller explosiv produkt. Återkommer till detta under föreläsningen. Kemikalielagstiftingen gäller ej läkemedel, livsmedel, foder, kosmetika och hygieniska produkter och kemiskt avfall. Regleras i annan lagstiftning så kallas där med inte farlig kemisk produkt, men är en kemisk riskkälla. Kan bestå av eller innehålla farliga ämnen som gör att skyddsåtgärder måste vidtas. Ex. trädplantor som är behandlade med bekämpningsmedel som kan skada vid hantering, ämnen som finns inuti material kan medföra risk vid hantering, ex träimpregnering i impregnerat virke Produkter som inte klassificeras som farliga men som vid hantering kan ge hälsoskador Rengöringsmedel – kan ge irritationseksem Kvarts Mjöldamm Farliga ämnen som bildas vid i arbetet, avgaser, slipdamm och gaser. Höga halter damm har en toxikologisk effekt på luftvägarna utan att dammets sammansättning kan klassificeras som farlig

4 Vad är säkerhet? Frånvaro eller förebyggande av risk (personskador, yttre miljö, produktionsbortfall…) Genom: Rutiner och systematiskt arbetsmiljöarbete Tydliga roller, ansvar och uppgifter

5 Andra begrepp Olycka Nästan-olycka (=tillbud)
Oönskad händelse som resulterar i skada (personskada, materiell, miljö, produktionsbortfall) En oönskad händelse som under lite andra förhållanden kunde resulterat i skada

6 Oönskad händelse Oönskad situation som kunde ha resulterat i, eller resulterar i skada Omfattar både olyckor och nästan-olyckor

7 Olyckspyramiden Bird et al., 1969 10 Olyckor med mindre personskador
Allvarlig personskada 10 Olyckor med mindre personskador 30 Olyckor med materiella skador 600 Händelser utan registrerade skador (nästan-olyckor) Bird analyzed 1,753,498 accidents reported by 297 cooperating companies. These companies represented 21 different industrial groups, employing 1,750,000 employees who worked over 3 billion hours during the exposure period analyzed ConocoPhilips – för varje fatallity går det “at-risk” behaviour som är aktiviteter som rutinsvikt, inte följa instruxer, felande maskinkomponenter Genom att “angripa” basen på pyramiden kan man åstakomma att olyckor blir mindre sannolika Bird et al., 1969

8 Någon som känner igen sig?
Där hade jag tur! Det var nära ögat! Jag hade tur som inte var i närheten!

9 ”Den mänskliga faktorn”
Mänskligt felhandlande som orsak till en olyckshändelse (Nationalencyklopedin) "Att fela är mänskligt. Man kan inte ändra den mänskliga naturen, men man kan ändra de omständigheter under vilka människor arbetar, så att felkällor minskar och fel upptäcks tidigare och kan åtgärdas innan de leder till skada.” Den mänskliga faktorn är en term som syftar på människans förmåga att råka göra fel. Med uttrycket "det beror på den mänskliga faktorn" menas alltså att det är en människa som har gjort fel. Ordet används bland annat inom debatten kring kärnkraftverk. . "Den mänskliga faktorn" beskriver vår förmåga och begränsning och behöver inte vara negativ trots att det oftast är det de sammanhangen termen används. Den mänskliga faktorn är grunden för mänsklighetens positiva och negativa utveckling. Kunde vi inte samla in komplex information och fatta komplexa beslut därav, skulle samhället inte se ut som det gör idag. "Den mänskliga faktorn" blir en negativ egenskap först när vi inte vet våra begränsningar eller känner till vad som påverkar vår förmåga negativt, sjukdom, stress, sömnbrist, drogpåverkan. Det här uttalandet av professor James Reason, patientsäkerhetsforskare vid University of Manchester i Storbritannien, kan sägas vara en av startpunkterna för modernt patientsäkerhetsarbete inom hälso- och sjukvården. Det flyttar perspektivet från individen till systemet. Istället för att se den enskilda yrkesutövarens fel som det centrala, så flyttas fokus till att granska omständigheterna eller systemet där felet begicks. Det flyttar också fokus från att agera i efterhand, till att förebygga och förhindra att skador uppstår.

10 Riskkontroll Förmågan att undvika skador som en följd av oönskade händelser- riskkontroll Systematisk arbetsmiljöarbete Riskbedömning – en del av riskkontrollen Handlar om att vara efterklok i förväg Inte händelsebaserad men riskbaserad riskkontroll

11 Händelsebaserad riskkontroll
olyckspotential Säker nivå Inga olyckor eller tillbud Tillbud Allvarliga personskador Allvarliga olyckor Katastrofer Osäker nivå Arbestmiljöengagement

12 Riskbaserad riskkontroll
olyckspotential Säker nivå Inga olyckor eller tillbud Tillbud Allvarliga personskador Allvarliga olyckor Katastrofer Osäker nivå Arbestmiljöengagement Hög aktivitetsnivå, kontinuerligt ’’tryck’’

13 Risk = f (sannolikhet, konsekvens)
Riskbedömning Risk Sannolikheten för att en skada skall uppstå och konsekvensen av denna skada Risk = f (sannolikhet, konsekvens) – Vad är risk???

14 Risk avseende vad? Människors liv och hälsa Död, skada, hälsa
Trivsel, trygghet Miljökonsekvenser Boendemiljö Naturmiljö Kulturmilö Ekonomiska och materiella konsekvenser Skadade på tekniska system, materiella förluster Förlorade arbetsplatser Omdömme

15 Risk för vem? Den risk man är utsatt för beror på hur exponeringsförhållandet till de riskfyllda aktiviteterna är Första Part Producenter / anställda Andra Part Konsumenter Tredje Part Utomstående, samhället

16

17 Risk för vem och avseende vad?
Första Part Andra Part Tredje Part Piloten Passageraren Boende i närområdet

18 Riskacceptans Vad är acceptabel risk / otillräcklig säkerhet?
Den maxsimala risk vi är villiga att acceptere kallas vårt akseptkriterium ”Vårt mål är inga skador…” Vi accepterar ändå en viss nivå av risk Risk vid en aktivitet mäts mot nyttan Te.x s samhället har nollvision men accepterar trots det ett antal döda i trafiken varje år – annars skulle bilkörning vara förbjuden… Er nyttan större än risken? I så fall – kan vi leva med risken

19 Acceptkriterium Olycksfrekvens per år med minst N omkomna (F)
 1 10-1 10-2 10-3 10-4 Olycksfrekvens per år med minst N omkomna (F) Oacceptabelt Risken reduceras så långt som är praktiskt möjligt (ALARP) Acceptabelt Visar ett exempel på hur acceptkriterier kan formuleras med utgångspunkt i olycksfrekvens och antal omkomna för en given aktivitet. De två kurvorna kallas F-N (frequency-number of fatalities)-kurvor. Risken delas in i tre kategorier 1) så stor att den bedöms oaceptabel 2) Så liten att den betraktas som acceptabel 3) ett område mellan som visar att risken har reducerats så långt som är praktiskt möjligt – ALARP En sannolikhet på 0,1 eller högre för en olycka med minst en omkommen är oacceptabel, medan en sannolikhet på mindre än 0,001 för samma händelse är acceptabel Antal omkomna per olycka (N)

20 Riskbedömning – en process
Identifiera oönskade händelser Estimere frekvensen av händelsen Bedöm konsekvensen av händelsen Beräkna risken För att kartlägga olyckshändelser har vi metoder som hjälper oss att: SYFTE - reducera sannolikheten att en olycka inträffar - begränsa skadeverkningarna Kost-/nyttevurderinger Forventet effekt av tiltak i forhold til kostnad Gjennomføringsevne Jämför mot acceptkriterier Identifiera riskreducerande åtgärder

21 Riskbedömning - hur? En riskanalys skall besvara några enkla frågor:
Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedömma risker. En riskanalys skall besvara några enkla frågor: Vad kan hända? Identifiera oönskade händelser Hur allvarligt kan det gå? Konsekvenser Hur ofta kan det hända? Frekvensestimering Och så? Bedömning av risken Vad måste göras? Åtgärder

22 Varför riskbedömma? Styrka underlaget för beslut genom att ge svar på följande frågor: Är risken hög/låg Är risken acceptabel Vilka moment är mest kritiska Vad är skillnaden mellan olika lösningar Vilka riskreducerande effekter uppnås vid alternativa åtgärder

23

24 Många olika metoder..(olika syften) Riskanalys kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa, semikvantitativa eller kvantitativa. PHA (Preliminary Hazard Identification) Ändringsanalys FMEA (Failure modes and effect analysis) Hazid (Hazard Identification) Hazop (Hazard and Operability) What-If Grovanalys QRA (Quantitative Risk Analysis) Minirisk M.fl.

25 Grovanalys Ofta använd metod för systematisk kartläggning
Ger överiskt över förhållanden vid olika aktiviteter/arbetsmoment Relativt liten arbetsinsats

26 Riskmatris Försumbar risk, åtgärd behövs ej
Konsekvens Sannolikhet Ofarlig Ganska allvarlig 1 Allvarlig 2 Mycket allvarlig 3 Kritisk 4 Katastrofal 5 Mycket vanlig Vanlig Ganska vanlig Ganska ovanlig Osannolik Mycket osannolik Oacceptabel risk, behöver åtgärdas Acceptabel risk, åtgärd behövs ej Försumbar risk, åtgärd behövs ej Viss risk, eventuell åtgärd Allvarlig risk, behöver åtgärdas

27 Konsekvensklasser Konsekvensklass Forklaring 1 2 3 4 5 Ofarlig
1 2 3 4 5 Ofarlig Ganska allvarlig Allvarlig Mycket allvarlig Kritisk Katastrofal Ofarlig eller bagatellartad Kortare sjukskrivning Längre sjukskrivning Invaliditet Dödsfall Flera dödsfall

28 Frekvensklasser Frekvensklass Forklaring 1 2 3 4 5 Mycket osannolik
1 2 3 4 5 Mycket osannolik Osannolik Ganska ovanlig Ganska vanlig Vanlig Mycket vanlig Mindre än en gång per100 år En gång per 100 år En gång per 10 år En gång per år En gång i månaden En gång per dag

29 Riskreducerande åtgärder
Riskbedömningsunderlag för avd , Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhet: Bedömningen reviderad av: Datum: Kontrollerad av: Datum: Arbetsmoment Oönskad händelse Konsekvens Riskbedömning Riskreducerande åtgärder Sannolikhet Hantering av syror och baser 1. Syratvätt Stänk i ögon, hudkontakt, inandning Frätskador, luftvägsirritation Allvarlig (2) Ganska vanlig (3) Använd labbrock, handskar och ögonskydd. Utföres i diskrummet. 2. Impregnering av ammoniakfilter Stänk och hudkontakt. Ganska allvarlig (1) Ganska ovanlig (2) Använd handskar och ögonskydd. Utföres i dragskåp. 3. Beredning av sur jonkrombuffert 4. Större spill av syra el bas Stänk i ögon, hudkontakt och översköljning Svåra frätskador, lungskada Mycket allvarlig (3) Osannolik (1) Varna, lämna lokalen! Sanera enligt instruktion!

30 Exempel: Hantering av syror och baser
Konsekvens Sannolikhet Ofarlig Ganska allvarlig 1 Allvarlig 2 Mycket allvarlig 3 Kritisk 4 Katastrofal 5 Mycket vanlig Vanlig Ganska vanlig Ganska ovanlig Osannolik Mycket osannolik Oacceptabel risk, behöver åtgärdas Acceptabel risk, åtgärd behövs ej Försumbar risk, åtgärd behövs ej Viss risk, eventuell åtgärd Allvarlig risk, behöver åtgärdas 1 2 3 4

31 Arbetsskador Västra Götaland 2011 (AV)
4989 arbetsolyckor med frånvaro (7 st. per 1000 sysselsatta 10 dödsfall 9150 arbetsolyckor utan frånvaro 2376 olyckor på väg till/från arbetet 1867 anmälda arbetssjukdommar

32 De olika delområdena inom riskhantering
De olika delområdena inom riskhantering. Riskhantering innebär systematiskt arbete för att identifiera, utvärdera och reducera riskerna

33 Lästips AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker AVs broschyrer nr.: ADI 306 Rapportera tillbuden ADI 606 Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här ADI 618 Utred och dra lärdom av olyckor och nästan-olyckor ADI 296 Kemiska arbetsmiljörisker är fler och närmare än du tror ADI 585 Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

34 Tack för mig!