AU Digital samverkan LO Information

En presentation över ämnet: "AU Digital samverkan LO Information"— Presentationens avskrift:

1 AU Digital samverkan LO Information

2 Spårbarhet emellan Federationens komponenter
Utrycks som tjänster Info.utb.katalog Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx Tjänstebeskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx xxxxx Info./Dataschema-mappning xxxxx

3 Informationsutbyten vid Samverkansprocess:
Hur processbeskrivning, informationsutbytesbeskrivning och tjänstebeskrivning hänger samman Informations-utbytes-katalog Ovanstående bildvisar hur samverkande processer återanvänder information och hur det hänger samman med kundens livshändelse. Kundens behov och livshändelser skapar processer som utbyter information. Bilden visar hur Process, Information och Tjänster hänger samman med varandra. Det som vid utbytet utbyts benämns som ”Verksamhetsobjekt” och verksamhetsobjektet ställer krav på ”Informationsutbytesobjektet”, d.v.s. hur för utbytet aktuella begrepp ska tolkas, hur de förhåller sig till varandra (begreppsmodellen), vilka informationsutbytesobjekt som de utgör/ingår i för det aktuella utbytet samt vilka attribut som informationsutbytesobjekten består av i det aktuella utbytet och hur de förhåller sig till varandra (informationsutbytesmodellen). Hur metadatat ska se ut för dessa delar samt vilken/vilka tjänster som informationen går att återfinna i, samt länkar till Tjänstekatalogen 2.0 på attributnivå. Utbytet av information sker med hjälp av den realiseranade ”Tjänsten”.

4 Informationsutbyten vid Samverkansprocess
Begrepps- och informationsägare kan ha tagit fram generella begrepps- och informationsmodeller för sina respektive områden som ska återanvändas i det specifika informationsutbytet. Dessa ska finnas publicerade i en gemensam Informationsutbyteskatalog. Om informationsutbytet sker i samverkansprocesser där båda parter deltar i en utvecklingsinsats skapas först beskrivningar av samverkansprocessen och därifrån skapas ett verksamhetsobjekt som översiktligt beskriver vilket informationsbehov som finns mellan processerna. Utifrån detta skapas begrepps- och informationsutbytesmodeller som beskriver de begrepp, informationsutbytesobjekt och attribut som ska ingå i informationsutbytet. I bästa fall finns redan de informationsutbytesobjekt och dess attribut som ska utbytas beskrivna och beskrivningarna kan återanvändas från informationsutbyteskatalogen. För att själva informationsutbytet ska kunna ske utvecklas en eller flera tjänster. Informationsutbytesmodellen ställer krav på innehållet i tjänsterna.

5 Informationsutbyten som ligger i fokus för digital samverkan
Informationsutbyteskatalogen är till för att utgöra en samlingsplats för begrepps- och informationsutbytesmodeller, informationsutbytesobjekt, attribut osv. Informationsutbyteskatalogen kan komma att innehålla verksamhetsöverskridande samverkansprocessers begrepps- och informationsutbytesmodeller, informationsutbytesobjekt, attribut osv. Men även begrepps- och informationsutbytes”komponenter” för enskilda processer myndighet -myndighet, myndighet -privatperson, eller myndighet -företag emellan. Informationsutbyteskatalogen kan komma att innehålla bland annat begreppsmodeller, vilka regelverk som är kopplade till ingående begrepp, begreppskatalog, begreppsägare, informationsutbytesmodeller, klickbara attribut, uppgifter om tillgängliga bas- och e-tjänster som aktuell informationsmängd ingår i och länkar till dessa i Tjänstekatalogen 2.0*. I Tjänstekatalogen 2.0 kommer i tjänstebeskrivningarna bland annat kopplingen till informationsutbyteskatalogens informationsmängder finnas. Informationen kommer i tjänstekatalogen göras klickbart åtkomliga till informationsutbyteskatalogen. I de samverkansprocesser som finns eller kommer skapas så kommer aktuella informationsutbyten och dess tjänster finnas åtkomliga från båda håll i Informationsutbyteskatalogen och i Tjänstekatalogen 2.0. * - Den prototyp** som idag finns framtagen genom det arbete arbetsgruppen GU gjort med katalog och guide. Där har man tänkt sig en länkning mellan tjänst och information ända ner på attributsnivå. De har inte idag kopplat (länkat) till tjänstekatalogen eftersom våra myndigheter inte är tillräckligt duktiga på att uppdatera den… Det var dock ag GUs ursprungliga plan. Tanken är att det från attributen ska länkas till där tjänsten beskrivs, och i den bästa av världar blir det till en viss tjänst i tjänstekatalogen. Nu har ag GU fått skriva in viss egen information och länka till myndigheternas hemsidor där de beskriver sina tjänster. - Länkningen från andra hållet är inte prototypad. Dvs. att tjänstekatalogen länkar till ingående attribut som är tjänstens informationsinnehåll. ** Prototyp för informationsutbyteskatalog Dokumentet LO_I-1 Koncept för information.docx : har varit ut på synpunktsrunda. Informationsutbyteskatalogen är till för att utgöra en samlingsplats för begrepps- och informationsutbyteskomponenter för samverkansprocesser eller enskilda processer emellan myndighet -myndighet, myndighet -privatperson, eller myndighet -företag.

6 Informationsutbyteskatalogen skapar förståelse
kan komma att innehålla begrepps- och informationsutbyteskomponenter för verksamhetsöverskridande samverkansprocessers. kan komma att innehålla begrepps- och informationsutbyteskomponenter för enskilda processer myndighet -myndighet, myndighet -privatperson, myndighet -företag emellan. Informationsutbyteskatalogen kan komma att innehålla bland annat begreppsmodeller, vilka regelverk som är kopplade till ingående begrepp, begreppskatalog, begreppsägare, informationsutbytesmodeller, klickbara attribut, uppgifter om tillgängliga bas- och e-tjänster som aktuell informationsmängd ingår i och länkar till dessa i Tjänstekatalogen 2.0*.

7 Informationsutbyteskatalogen
I Informationsutbyteskatalogen kan de tillgängliga tjänster, som aktuell informationsmängd ingår i, synliggöras via länkar till Tjänstekatalogen 2.0* I Tjänstekatalogen 2.0 kommer i tjänstebeskrivningarna bland annat kopplingen till informationsutbyteskatalogens informationsmängder finnas. Informationen kommer i tjänstekatalogen göras klickbart åtkomliga till informationsutbyteskatalogen. I de samverkansprocesser som finns eller kommer skapas så kommer aktuella informationsutbyten och dess tjänster finnas åtkomliga från båda håll i Informationsutbyteskatalogen och i Tjänstekatalogen 2.0. * - Den prototyp** som idag finns framtagen genom det arbete arbetsgruppen GU gjort med katalog och guide. Där har man tänkt sig en länkning mellan tjänst och information ända ner på attributsnivå. De har inte idag kopplat (länkat) till tjänstekatalogen eftersom våra myndigheter inte är tillräckligt duktiga på att uppdatera den… Det var dock ag GUs ursprungliga plan. Tanken är att det från attributen ska länkas till där tjänsten beskrivs, och i den bästa av världar blir det till en viss tjänst i tjänstekatalogen. Nu har ag GU fått skriva in viss egen information och länka till myndigheternas hemsidor där de beskriver sina tjänster. - Länkningen från andra hållet är inte prototypad. Dvs. att tjänstekatalogen länkar till ingående attribut som är tjänstens informationsinnehåll. ** Prototyp för informationsutbyteskatalog Dokumentet LO_I-1 Koncept för information.docx : har varit ut på synpunktsrunda.

8 Den möjliggör återanvändande av information för Samverkansprocesser och säkrar kundvärden utgående från livssituation Livssituation livshändelse 1 livshändelse 2 livshändelse 3 livshändelse 4 agera Namn på livssituation Processkatalog kund-värde Info Aktör A Aktör B Aktör C Info Tjänstekatalog Informationsutbytes-katalog Informationsutbyten kan uppkomma i olika situationer och vara olika komplicerade. Det viktiga i ett informationsutbyte är att de som ska utbyta information förstår vilken information som ska lämnas och tas emot. Annars finns risk för missförstånd som kan leda till felaktiga myndighetsbeslut, dyrbara kompletteringar, som innebär förseningar och kostnader för både den som lämnar information och den som hämtar in information. För informationsutbyte mellan två eller flera myndigheter som ingår i digital samverkan krävs därför ett beskrivnings- och modelleringsarbete för att säkerställa effektiv informationshantering. Begreppen som ingår i ett informationsutbyte behöver beskrivas och modelleras i en gemensam begreppsmodell. Begreppsmodellen förklarar innebörden av våra begrepp som används för att kommunicera om den verksamhet som bedrivs. Begreppsmodellen används för att förtydliga vad vi menar med olika begrepp och hur de relaterar till varandra. Begreppen beskrivs också textuellt enligt överenskomna metadata, se mer i avsnitt i dokumentet LO_I-1 Koncept för information.docx : . Den information vi vill hantera i informationsutbyte med andra aktörer beskrivs i en informationsutbytesmodell. Den utgår från gemensam begreppsmodell. Informationsutbytesmodellen är en informationsmodell som beskriver information som utbyts i ett visst utbyte via en tjänst. Även informationsutbytesobjekten och dess attribut beskrivs enligt överenskomna metadata Metadata betyder rent språkligt data om data eller information om data (Wikipedia). Metadata beskriver sammanhang, innehåll och struktur samt hanteringen över tid. I detta fall är metadata beskrivande data om ett visst begrepp, informationsutbytesobjekt, attribut. Digital samverkan förutsätter att fler centrala roller samverkar vid informationsutbyten: Konsumenten, som har behov av informationen och använder den i den egna verksamheten Producenten, som tillhandahåller informationen och ansvarar för dess kvalitet. Producenten har ett informationsansvar för den information som den tillhandahåller som bland annat innebär att beskriva den information som ska utbytas i samverkan med konsumenten. Producenten är ansvarig för att informationsutbytesmodellen och informationsbeskrivningarna tas fram och hålls aktuella. Producenten är ansvarig för att informationsutbytesmodellen och informationsbeskrivningarna tas fram i samverkan med konsument/er, samt för att hålla dessa modeller och beskrivningar aktuella. Begreppsägaren, som ansvarar för definitioner av begreppen i en sektor eller ett verksamhetsområde enligt överenskommen stadsplan. Begreppssägaren kan vara densamma som informationsägaren och vara producent. Informationsägaren, som ansvarar för information i en sektor eller ett verksamhetsområde enligt en överenskommen stadsplan. Informationsägaren kan vara densamma som begreppsägaren och vara producent. Begrepps- och informationsägare kan ha tagit fram generella begrepps- och informationsmodeller för sina respektive områden som ska återanvändas i det specifika informationsutbytet. Dessa ska finnas publicerade i en gemensam informationsutbyteskatalog. Om informationsutbytet sker i samverkansprocesser där båda parter deltar i en utvecklingsinsats skapas först beskrivningar av samverkansprocessen och därifrån skapas ett verksamhetsobjekt som översiktligt beskriver vilket informationsbehov som finns mellan processerna, se Figur 3. Utifrån detta skapas begrepps- och informationsutbytesmodeller som beskriver de begrepp, informationsutbytesobjekt och attribut som ska ingå i informationsutbytet. I bästa fall finns redan de informationsutbytesobjekt och dess attribut som ska utbytas beskrivna och beskrivningarna kan återanvändas från informationsutbyteskatalogen. För att själva informationsutbytet ska kunna ske utvecklas en eller flera tjänster. Informationsutbytesmodellen ställer krav på innehållet i tjänsterna, se nästa bild Kundens behov och livshändelser skapar processer som utbyter information. Bilden visar hur samverkande processer återanvänder information och hur det hänger samman med kundens livshändelse.

9 Begreppen beskrivs också textuellt enligt överenskomna metadata.
Möjliggör återanvändande av information för Samverkansprocesser och säkrar kundvärden utgående från livssituation Informationsutbyten kan uppkomma i olika situationer och vara olika komplicerade. Det viktiga i ett informationsutbyte är att de som ska utbyta information förstår vilken information som ska lämnas och tas emot. Annars finns risk för missförstånd som kan leda till felaktiga myndighetsbeslut, dyrbara kompletteringar, som innebär förseningar och kostnader för både den som lämnar information och den som hämtar in information. För informationsutbyte mellan två eller flera myndigheter som ingår i digital samverkan krävs därför ett beskrivnings- och modelleringsarbete för att säkerställa effektiv informationshantering. Begreppen som ingår i ett informationsutbyte behöver beskrivas och modelleras i en gemensam begreppsmodell. Begreppsmodellen förklarar innebörden av våra begrepp som används för att kommunicera om den verksamhet som bedrivs. Begreppsmodellen används för att förtydliga vad vi menar med olika begrepp och hur de relaterar till varandra. Begreppen beskrivs också textuellt enligt överenskomna metadata.

10 Möjliggör återanvändande av information för Samverkansprocesser och säkrar kundvärden utgående från livssituation Den information vi vill hantera i informationsutbyte med andra aktörer beskrivs i en informationsutbytesmodell. Den utgår från gemensam begreppsmodell. Informationsutbytesmodellen är en informationsmodell som beskriver information som utbyts i ett visst utbyte via en tjänst. Även informationsutbytesobjekten och dess attribut beskrivs enligt överenskomna metadata. Metadata betyder rent språkligt data om data eller information om data (Wikipedia). Metadata beskriver sammanhang, innehåll och struktur samt hanteringen över tid. I detta fall är metadata beskrivande data om ett visst begrepp, informationsutbytesobjekt, attribut. Informationsutbyteskatalogen behövs som en samlingsplats för dessa begrepps- och informationsutbytesmodeller m.m. för att skapa förståelse, enklare tillgänglighet och möjliggöra återbruk, underlätta framtagning av tjänster

11 Möjliggör återanvändande av information för Samverkansprocesser och säkrar kundvärden utgående från livssituation Digital samverkan förutsätter att fler centrala roller samverkar vid informationsutbyten: Konsumenten, som har behov av informationen och använder den i den egna verksamheten Producenten, som tillhandahåller informationen och ansvarar för dess kvalitet. Producenten har ett informationsansvar för den information som den tillhandahåller som bland annat innebär att beskriva den information som ska utbytas i samverkan med konsumenten. Producenten är ansvarig för att informationsutbytesmodellen och informationsbeskrivningarna tas fram och hålls aktuella. Producenten är ansvarig för att informationsutbytesmodellen och informationsbeskrivningarna tas fram i samverkan med konsument/er, samt för att hålla dessa modeller och beskrivningar aktuella. Begreppsägaren, som ansvarar för definitioner av begreppen i en sektor eller ett verksamhetsområde enligt överenskommen stadsplan. Begreppssägaren kan vara densamma som informationsägaren och vara producent. Informationsägaren, som ansvarar för information i en sektor eller ett verksamhetsområde enligt en överenskommen stadsplan. Informationsägaren kan vara densamma som begreppsägaren och vara producent.

12 Informationssamverkan utan samverkande processer
Det finns också situationer där informationsutbytet inte sker mellan samverkansprocesser utan inom en myndighets process gentemot en kund. I figuren visas ett sådant exempel av informationssamverkan som innebär informationsutbyte. Även i detta fall är det viktigt att alla parter förstår vilken information som ska utbytas och även då behövs begrepps- och informationsutbytesmodellen. Och även då behöver dessa tillgängliggöras i informationsutbyteskatalogen. Info Info Info Info Info Det finns också situationer där informationsutbytet inte sker mellan samverkansprocesser utan inom en myndighets process gentemot en kund. I figuren visas ett sådant exempel av informationssamverkan som innebär informationsutbyte. Även i detta fall är det viktigt att alla parter förstår vilken information som ska utbytas och även då behövs informationsutbytesmodellen.

13 Informationsutbyteskatalogen - Prototyp