Energieffektivisering

En presentation över ämnet: "Energieffektivisering"— Presentationens avskrift:

1 Energieffektivisering
Energiförsörjning Politiska mål De 10 budorden (energi) Intro LCC

2 Sektorns miljöpåverkan
35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m3 luft 15 % direkta/indirekta växthusgaserna 5 % av avfallet Utsläpp.. Bygg- och fastighetssektorn har en betydande miljöpåverkan. Ca 35 % av energin men så mycket som 50 % av elen. Dessutom använder vi oss av stora kvantiteter luft och vatten under brukandet. En intressant siffra är att sektorn endast står för ca 20 % av utsläppen av växthusgaser. Sektorn brukar ibland kallas 40-%-sektorn eftersom den står för nästan 40 % av energiomsättningen och ungefär lika stor andel av materialomsättningen. Den stora miljöpåverkan uppstår i förvaltningsskedet. Hittills har själva byggproduktionen stått för 15 % och förvaltningsskedet för 85 % av miljöbelastningen. Framförallt då genom den stora energianvändningen. I modernt lågenergibyggande ändras de relationerna. Byggandets andel stiger till i storleksordningen 40 %. Det går åt mer material men husen drar mindre energi.

3 Primärenergi Primärenergi = energi som ännu inte, av människan, har omvandlats till annan form av energi. 

4 Energikällor Fossila energikällor
Exempel på fossila energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Uran som är råvaran för kärnbränsle. Förnybara energikällor Vatten-, vind- och vågenergi Biomassa Geotermi Mellanting T ex torv

5

6

7 23 % 37 % 40 %

8

9 Fjärrvärme Panna Värmeväxlare Fjärrvärmesystemet, rör
Värmeväxlare i fastighet Retur till fjärrvärmepanna Enbart värme! Verkningsgrad ca 90 %!

10 Kondenskraft Panna. Vatten värms till ånga. Turbinen. Generatorn.
Kondensor. I kondensorn kyls ångan ner. Vattnet pumpas tillbaka till pannan. Enbart el! Verkningsgrad ~40 %!

11 Kraftvärme Vatten värms till ånga. Turbin Generator Fjärrvärme
Kondensor. I kondensorn kyls ångan ner Vattnet pumpas återigen tillbaka till pannan El och värme! Verkningsgrad > 90 %!

12 Politiska mål Energieffektiviseringsdirektivet - primärenergi enligt EU ./. 20 % till 2020 ./. 50 % till 2050 Jämfört med 1995 NäraNollEnergihus fr o m 31 december 2020

13 EPDB 2

14 Definition ”NNE” “...very high energy performance…., ... the very low amount of energy required ... covered by energy from renewable sources, including renewable energy produced on- site or nearby” Föreslagen svensk tolkning : NNE = BBR 19 – nu gällande BBR – (från och med 1 januari 2012)

15 EPBD 2 Fr o m den 31 dec 2020 Nya byggnader vara NäraNollEnergibyggnader (NNE-byggnader) Vid ombyggnad , om möjligt, krav på NNE-byggnader.

16 Energikrav, BBR, nya bostäder
Krav, kWh/kvm (Atemp), år Zon I 130 Zon II Zon III 90 Krav på verifiering av energianvändning. Normalt brukande kan beräknas enligt ”Sveby”. Syftet är naturligtvis att minska energianvändningen och dess klimat- och miljöpåverkan. Det svenska energisystemet med mycket fjärrvärme baserad på förnybara bränslen, kärnkraft och vattenkraft ger oss goda möjligheter att uppnå t ex klimatmålen. Kriterierna är här skrivna med utgångspunkt i de byggnader som inte är elvärmda. I normalfallet fjärrvärme! De nu gällande energikraven i BBR för elvärmda byggnader är så höga att det inte är meningsfullt att gå längre. Kraven ligger generellt ca 30 % under BBR. Energiberäkningarna görs med något av de vanligen använda energiberäkningsprogrammen t ex VIP+, IDA eller Enorm. Det finns flera tänkbara. Normalt brukande beräknas enligt Sveby. Sveby tar fram riktlinjer för hur energiprestanda ska verifieras. Sveby = Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader. Ni hittar Sveby på

17 Sveby Sveby = Standardisera och verifiera energiprestanda för nya byggnader Färdiga delprojekt Ordlista  Brukarindata – Bostäder  Särskilda Mätföreskrifter för Energikrav 09 inkl handledning Uppföljning av energikrav under byggprocessen  Brukarindata – Kontor och övriga lokaltyper    Följande delprojekt är under arbete  Säkerhetsmarginaler för energiberäkningar  Hantering av avvikelser  Fallstudier Klimatnormering    Fler planerade delprojekt Konsultavtal Mätmetoder och kontroller Prognosverktyg Byggherrens säkerställande av god drift och brukarsamverkan Ansvar mot samhället och eventuella sanktioner Upphandling av delentreprenader och produkter

18 Energiverifikat 09 Riktlinjer och rutiner för Projektering Byggande
Förvaltning/drift Underlag för Ansvarsfördelning Resursplanering Riktlinjer och rutiner för uppföljning av energikrav under Projektering Byggande Drift/förvaltning

19 ”Körcykel” för hus Standardiserade brukardata Verifiering
”Körcykel” och mätmetoder ~ bilindustrin Enhetligt beräkningsmetod Underlag för beskrivning och uppföljning av beställarkrav Förtydligande av BBR Undvika tvister

20 Energieffektivisering

21 Systemkrav Låg användning av primärenergiresurser
Lågt effektuttag (höglasttid) Energieffektivt Robust/hög redundans Ekonomi ”Driftbart” – enkelt att sköta

22 Varaktighetsdiagrammet

23

24 Kyotopyramiden

25 De tio budorden

26 De tio budorden Ledningens roll och ansvar Mål, strategi, taktik
Organisation, struktur Motivation och engagemang Operativ fastighetsdrift, metodik o rutiner Information, styrsystem Finansiering Ny teknik Kunskap, kompetens och resurser Kommunikation och samverkan med brukarna

27 Steg för steg Steg 1 Drift- och skötselåtgärder Steg 2
Injustering och enklare förbättringsåtgärder Steg 3 Mer omfattande förbättringar och övergång till annan uppvärmningsform

28 Steg 1 Sänkning av rumstemperatur
Sänkning av temperaturen i allmänna utrymmen Stängning av värmecirkulationspumpar under sommarperioden Tätning av droppande kranar Ekonomisotning av pannor Trimning av oljebrännare och pannor Kontroll av effektbehov

29 Steg 2 Injustering av värme Eventuellt termostatventiler
Injustering ventilation Tids- eller temperaturstyrning av fläktar Installation av vattensnåla armaturer Tätning av fönster, dörrar och fogar Tilläggsisolering av lättåtkomliga vindsbjälklag

30 Steg 3 Anslutning till fjärrvärme Installation av värmepump
Installation av ventilationsvärmeväxlare Tilläggsisolering av vindsbjälklag Tilläggsisolering av ytterväggar Byte eller komplettering till treglasfönster

31 Varför LCC Investeringskalkylering - man måste ta hänsyn till
Livslängd Kalkylränta Drift och underhåll Initial investering Återkommande investeringar Energiprisutveckling Energibesparingar LCC, eller egentligen nuvärdesmodellen, kan!

32 Internränta i praktiken
0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Årlig besparing Mkr/år Investering Mkr Internränta 20 års brukstid Fastighetsägarnas investeringskrav 6% kalkylränta, relativ årlig energiprisökning 2% Detta innebär ca 4% internränta

33 ”Totalprojektmetoden”
Årlig besparing Mkr/år r =25% r =20% r =15% r =12% r =10% r =8% 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 r =6% r =4% Investering Mkr