Utbildning rökdykarledning

En presentation över ämnet: "Utbildning rökdykarledning"— Presentationens avskrift:

1 Utbildning rökdykarledning
Utbildning rökdykning 1.2 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 1 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

2 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 2 Syfte Syftet med detta avsnitt är att förtydliga och repetera innehållet i AFS 1995:1 Rök och Kemdykning. Speciellt de paragrafer som berör rökdykarledarens arbete. 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

3 AFS 1995:1 RÖK- OCH KEMDYKNING
Utbildning rökdykarledning 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 3 AFS 1995:1 RÖK- OCH KEMDYKNING Arbetsmiljöverket utfärdar föreskrifter som styr vårt arbete. Föreskriften AFS 1995:1 RÖK- OCH KEMDYKNING reglerar hur vi skall bedriva rök och kemdykning. Arbetsmiljöverket hette tidigare Arbetarskyddsstyrelsen men har bytt namn. 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

4 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 4 2 § Definition av rökdykning Inträngande i tät brandrök, vanligen inomhus, för att rädda liv eller bekämpa brand eller liknande. Se AFS sida 5 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

5 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 5 3 § (förkortad) Vid rök- och kemdykning skall användas andningsskydd av typ tryckluftapparat med dosering och säkerhetstryck i kombination med helmask eller annan utrustning som ger motsvarande skyddsfaktor. Frågeställningar: Det finns numera andningsskydd av olika fabrikat. Kan det finnas risker med detta vid en större insats där flera olika brandförsvar arbetar tillsammans? Olika fabrikats anslutningar för räddningsluftslang passar troligen inte ihop, vad händer vid ett nödläge och vi måste undsätta andra rökdykare och har olika utrustning? Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

6 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 6 3 § fortsättning Vidare skall följande utrustning användas: Branddräkt Frågeställningar: Vad inkluderas i AFS benämning branddräkt? Komplett larmställ med underställ, sockor, huva etc.) diskutera vad som gäller på elevernas hemmastation? Hur klär sig rökdykarledaren? Slarvas det med underställ, sockor etc ?? Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

7 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 7 3 § fortsättning Vidare skall följande utrustning användas: Brandbälte Branddräkt Frågeställningar: Vad kan bältet användas till vid rökdykning? Några exempel: Som fallskydd vid arbete på stege Fästa säkerhetslinan samt övrig utrustning exempelvis: lampa, sökmarkörer etc. Som sista utväg kan bältet användas vid självnedfirning OBS vissa branddräkter har bältets funktion inbyggt i dräkten (SRV dräkt) Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

8 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 8 3 § fortsättning Vidare skall följande utrustning användas: Brandstövlar Branddräkt Brandbälte Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

9 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 9 3 § fortsättning Vidare skall följande utrustning användas: Brandhjälm Branddräkt Brandbälte Brandstövlar Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

10 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 10 3 § fortsättning Vidare skall följande utrustning användas: Brandhandskar Branddräkt Brandbälte Brandstövlar Brandhjälm Frågeställningar: Är det tillåtet att använda vilken hjälm, handskar, stövlar etc. som helst vid rökdykning? Nej den skall vara godkänd för arbetsområdet =brandhjälm Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

11 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 11 CE-märkningen CE-märket ser ut så här Det visar att utrustningarna uppfyller de säkerhetskrav som myndigheterna i EU och EES-länderna ställer på dem. Man kan också säga att CE-märkning är ett slags ”pass” för att de fritt ska få säljas i dessa länder. Med utrustningen ska alltid finnas bruksanvisning. Bruksanvisning och övrig märkning ska vara på svenska. Respektive skyddsutrustning har ett eget nummer: Exempel: Brandhjälmar EN-443 Brandhandskar EN 659:1996 Brandbälte EN-358 Brandstövlar EN-345 Mer info på Arbetsmiljöverkets hemsida 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

12 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 12 3 § fortsättning Vidare skall följande utrustning användas: Rökdykarradio Branddräkt Brandbälte Brandstövlar Brandhjälm Brandhandskar Till 3 § Av paragrafen följer att de två rök- eller kemdykarna och rökdykarledaren skall ha var sin kommunikationsradio. Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

13 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 13 3 § fortsättning Rökdykarledaren skall dessutom ha: Räddningsluftslang Säkerhetslina Se AFS sida 6 och 11 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

14 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 14 4 § Den som rök- eller kemdyker skall vara: Fullt frisk Ha god fysisk arbetsförmåga Kunna arbeta lugnt i svåra situationer. Frågeställningar: Hur kontrolleras dessa 3 punkter i praktiken? Fullt frisk Årliga Läkarkontrollerna God fysik arbetsförmåga Fystesterna Arbeta lugnt i svåra situationer Rökövningar och larm Se AFS sida 6 och 12 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

15 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 15 5 § (förkortad) Arbetsgivare skall föranstalta om följande läkarundersökningar av arbetstagare som utför rök- eller kemdykning: Läkarundersökning inom 6 månader innan arbete med rök- eller kemdykning påbörjas första gången. Periodiska läkarundersökningar med högst ett års mellanrum. Läkarundersökning av den som efter uppehåll skall återuppta arbete med rök- eller kemdykning om mer än ett år gått sedan den senaste läkarundersökningen. Läkarundersökning före fortsatt arbete med rök- eller kemdykning av den som råkat ut för sjukdom eller annan händelse som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall vid sådant arbete. Undersökningarna enligt punkterna 1-4 skall resultera i en bedömning av den undersöktes tjänstbarhet i arbete med rök- eller kemdykning. Se AFS sida 6 och 12 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

16 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 16 6 § Den som vid en läkarundersökning enligt 5 § företett sjuklighet eller svaghet som innebär en ökad risk för ohälsa eller olycksfall vid rök- eller kemdykning får inte sysselsättas med sådant arbete. Se AFS sida 7 och 12 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

17 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 17 7 § Den som, vid bestämning av fysisk arbetsförmåga, inte kan prestera minst nedan angivna tider och belastningar under nedan angivna provförutsättningar får normalt inte rök- eller kemdyka. Prov utföres genom gång i motlut på rullband under 6 minuter. Bandets lutning mot horisontalplanet skall vara 8,0° och gånghastigheten 4,5 km/tim eller annan kombination av lutning och gånghastighet som ger minst samma belastning (oxygenförbrukning, VO2). Den undersökte skall under provet vara iförd full larmutrustning utom andningsmask. Stövlar ersätts med gymnastikskor. Totalvikten av vid provet buren utrustning skall vara ,5 kg. Prov utföres genom cykling på cykelergometer under 6 minuter med belastningen 200 W. Se AFS sida 7 och 12 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

18 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 18 8 § Kvinnlig arbetstagare som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte sysselsättas med rök- eller kemdykning. Frågeställningar: Vem ansvarar för att upplysa kvinnlig anställd om denna regel? Arbetsgivare skall upplysa kvinnlig arbetstagare om denna regel vid anställningen. Se AFS sida 7 och 13 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

19 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 19 9 § DATUM STATUS Arbetsgivare skall föra register över alla som genomgått läkarundersökning. Tidpunkt för undersökningen samt uppgift om tjänstbarhet avseende rök- och kemdykning skall föras in i registret. Se AFS sida 7 och 13 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

20 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 20 10 § Den som anlitas för rök- eller kemdykning skall ha genomgått särskild teoretisk och praktisk utbildning för detta arbete. Färdigheten skall vidmakthållas genom minst fyra övningar per år varav minst två med värmetillsats. Rök- och kemdykare skall få tillfälle till fysisk träning i erforderlig omfattning. Frågeställningar: Vem bestämmer vad som är erforderlig utbildning? Finns inget svar i AFS på detta utan är något som det egna brandförsvaret reglerar i sin egna rökdykarintruktioner och regler beroende på målsättning. Men det är ett arbetsgivaransvar enligt Arbetsmiljölagen, Allmänna skyldigheter §3. ”Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet.” Se AFS sida 7 och 13 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

21 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 21 11 § Räddningsledare skall se till att de risker som rök- eller kemdykare utsätts för är rimliga med tanke på vad som kan uppnås med insatsen. Se AFS sida 8 och 14 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

22 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 22 11 § fortsättning Räddningsledare Detta är grundbemanning för en rökdykarinsats enligt AFS 1995:1 föreskrifter. Särskilt utsedd person som svarar för säker tillgång till släckvatten. Rökdykarledare 2 rökdykare Se AFS sida 8 och 14 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

23 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 23 12 § Vid rök- och kemdykning skall finnas rökdykarledare. Denne skall ha erforderlig utbildning, ha erfarenhet som rök- och kemdykare och vid behov kunna utföra räddningsinsats. Rökdykarledare skall upprätthålla betryggande samband och ge nödvändiga upplysningar. Han skall kontrollera tiden för insatsen och återkalla personalen när den beräknade insatstiden närmar sig sitt slut eller då det behövs av annat skäl. Rökdykarledare får inte tas i anspråk för andra arbetsuppgifter då insats pågår. Frågeställningar: Måste man vara godkänd enligt AFS 1995:1 krav för rökdykare för att få vara rökdykarledare? Ja, Rdl skall uppfylla samma krav som rökdykarna Vad menas med att ”ha erfarenhet som rök och kemdykare”? Vad menas med ”erforderlig utbildning”? Se AFS sida 8 och 14 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

24 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 24 13 § Rök- och kemdykare skall arbeta parvis (rök- eller kemdykargrupp). I mycket små och okomplicerade utrymmen där samband kan upprätthållas med lina eller brandslang får undantagsvis rök- eller kemdykare arbeta ensam. Frågeställningar: Finns det undantag då man får rökdyka ensam? Tillägg 13 §: Exempel på när rök- eller kemdykare undantagsvis får arbeta ensam är då livräddning behöver utföras och endast en driftklar utrustning finns att tillgå. Ge exempel på okomplicerade utrymmen? Tillägg 13 §: Exempel på små och okomplicerade utrymmen som avses i paragrafen är utifrån lättillgängliga bostads- eller kontorsrum samt friliggande mindre byggnader, som garage och uthus Se AFS sida 8 och 14 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

25 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 25 14 § Då arbetsinsats påbörjas bör trycket i tryckluftapparatens gasflaskor inte understiga det högsta tillåtna fyllningstrycket med mer än 20% = 240 bar. Frågeställningar: Gäller detta även rökdykarledaren? JA Se AFS sida 8 och 15 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

26 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 26 15 § Rök- och kemdykare skall med jämna mellanrum kontrollera trycket i tryckluftapparatens gasflaskor. Han skall börja återtåget i god tid och senast då apparatens reservluftventil varnar. Han skall meddela till parkamraten och rökdykarledaren då återtåget påbörjas. Han skall rapportera iakttagelser av vikt till rökdykarledaren, exempelvis om det finns gasflaskor och andra tryckkärl, kemikalier och liknande. Han skall så långt möjligt se till att reträttvägen är klar och skall inte tränga längre in än att han är säker på att förbindelsen med rökdykarledaren är klar liksom på att han kan hitta ut igen. Vid omedelbar fara, liksom om han känner sig osäker eller desorienterad skall han avbryta insatsen. Han skall hela tiden hålla ihop med parkamraten. Se AFS sida 8 och 15 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

27 Utbildning rökdykarledning
16 § 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 27 Vid brand eller risk för brand skall rök- och kemdykarna för sitt skydd ha säker tillgång till släckvatten Frågeställningar: Vad menas med säker tillgång på släckvatten? Enligt AFS så menas med säker tillgång till släckvatten att släckvatten under hela tiden insatsen pågår. Finns det några krav på flöde och tryck vid strålröret? Se AFS sida 8 och 15 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning

28 Utbildning rökdykarledning
1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning 28 SLUT 1.0 AFS 1995:1 Rök och kemdykning