Varför kan du räkna till tre. Vad lärde du dig på lågstadiet

En presentation över ämnet: "Varför kan du räkna till tre. Vad lärde du dig på lågstadiet"— Presentationens avskrift:

1 Varför kan du räkna till tre. Vad lärde du dig på lågstadiet
Varför kan du räkna till tre? Vad lärde du dig på lågstadiet?   Vad kan du egentligen? (Metakunskap)   Hur gör du när du tänker? (Metakognition)

2 Undervisningens kärna
Den skärningspunkt, ibland bortglömd, där elevers och studenters erfarenheter och kunskaper möter andra människors erfarenheter och människans historiska kunskaper. Kärnverksamheten handlar om att i undervisning gestalta och kommunicera detta möte. Och vad gäller lärarutbildning: kommunicera den mänskliga kunskap som finns kring hur detta möte kan gå till.

3 Ur Skollag: … alla elever skall … utveckla kunskaper – har rätt till kunskap. Undervisningen (mål, innehåll och metoder) - ska vila på vetenskaplig grund.

4 Kursplaner Kursplanerna är strukturerade efter syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syfte Anger i generella termer vad undervisningen ska syfta mot vad det gäller ämnets innehåll, kunskapsformer och kunskapskvaliteter.

5 Centralt innehåll Är det konkreta ämnesinnehåll som ska behandlas.
Däremot står det inte: Hur mycket av det angivna innehållet som ska behandlas. Hur mycket tid man ska ägna åt det. Hur man ska göra det.

6 Kunskapskrav Anger med vilken kvalitet eleven ska kunna det centrala innehållet.

7 Samhällskunskap som vetenskaplig kontext
Objekt: Hur människan löst utmaningar och problem i spänningsfältet individ – samhälle och utvecklat; politiska -, sociala -, ekonomiska -, juridiska - och militära system. Centrala begrepp: individ – samhälle, makt, konflikt, politik, resurser, ekonomi, produktion, konsumtion, socialisation, identitet, kapital, arbete , ideologi, kommunikation, struktur, brott – straff. Centrala modeller: politiska strukturer, ekonomiska kretslopp, individ –samhälle, juridiska systemet

8 Några utmanande frågor
Utifrån Skolverkets dialog med referensgrupper med lärare i samhällsorienterade ämnen. Är jag förtrogen med den kunskap – den undervisning och den bedömning som krävs? Ämnesspecifika förmågor? Centralt innehåll i relation till förmågor och kunskapskrav? Undervisar jag mot dessa mål? Kan jag bedöma denna kunskapsutveckling? 8

9 Undervisningstraditioner
Geografi: kartans innehåll, exkursion och beskrivning av det geografiska rummet. Historia: ”kungarna och årtalen”, den narrativa historieskrivningen. Religion: som en del av den kristna traditionen, återgivande av den mytologiska berättelsen. Katekestraditionen. Samhällskunskap: medborgarfostran, värdegrund, men även samtal kring fenomen. 9

10 Lärares bedömning Vi arbetar med två olika typer av bedömningar; som har olika funktion. Bedöma för kunskapskontroll i relation till styrdokumentens krav. Bedöma för utveckling – hitta elevens förmågor och utveckla dessa. 10

11 Ämnesspecifika förmågor
Lyfts fram som ett centralt begrepp i regelverket. Finns formulerade i varje kursplans syfte. Finns i uppdragsbeskrivningen till: Kursplanegrupperna. De grupper som arbetar med nationella prov. Den grupp som arbetar med stödmaterial för undervisning och bedömning. 11

12 Undervisning samhällskunskap
Kursplanens syfte: Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Kommentar tillsyftet: Det handlar om att eleverna ska förstå och reflektera över sammanhangen mellan individ och samhälle . Eleven ska ur olika perspektiv kunna analysera en rad samhällsfrågor och fenomen som är en följd av människans organisation i samhällen. 12

13 TEORETISK VETENSKAPLIG
SAMHÄLLE KULTUR KROPPSLIG KUNSKAP SPRÅKLIG NARRATIV TEORETISK VETENSKAPLIG

14 Vad krävs för att klara detta?
Professionell didaktisk kompetens! Ett professionellt lärarskap! OCH DET ÄR DET NI SKA UTVECKLA INOM RAMEN FÖR LÄRARUTBILDNINGEN…

15 Professionell didaktisk kompetens?
En undervisning som vilar på att läraren är förtrogen med: A. Undervisningens innehåll B. Kommunikation och gestaltning av undervisningens innehåll C. Psykosociala aspekter av lärararbetet D. Läroplansteori, betyg och bedömning E. Teoretiska perspektiv på lärande och utveckling och F. Bildning; i vid bemärkelse

16 A. Undervisningens innehåll
Ämnenas innehåll med fokus på strukturer, centrala begrepp, principer, kärna, historisk framväxt, modeller, teorier och problemområden. Skolämnenas relation relevanta vetenskapliga ämnena. Vad är ett skolämne i förhållande de vetenskapliga ämnena? Skolämnenas identitet? Vad är kunskap? Kunskapens olika representationsformer. Urvalsproblematiken.

17 B. Kommunikation och gestaltning av ämnesinnehåll
Att realisera och gestalta ett undervisnings-innehåll. Att vara förtrogen med olika strukturerande resurser och redskap i och för undervisning. Olika sätt som ett undervisningsinnehåll kan kommuniceras och gestaltas på: t.ex. case, kunskapsspel, temaarbete, exkursion, bildmässiga förklaringar, begreppsbaserad undervisning, rollspel, laboration, övning, diskussion, berättelse, föreläsning.

18 C. Psykosociala aspekter på lärararbetet
Vad innebär ett professionellt ansvar för vad som sker i klassrummet? Aspekter av ett professionellt förhållningssätt när det gäller psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Begreppsliga redskap för att kunna beskriva och analysera psykosociala aspekter av klassrumsarbetet. Konfliktanalys, konflikthantering Förståelse kring spänningen mellan individ – samhälle, socialisation, värderingar, makt, kontroll, identitet, disciplinering och frigörelse

19 D. Läroplansteori, betyg och bedömning
Förtrogen med begrepp, problem och utmaningar som rör läroplan, läroplansteori, betyg och bedömning. Förtrogen med skolans styrdokument och frågor kring hur styrdokument formuleras, transformeras och realiseras. Begrepp som ramfaktorer, skolkoder, förändrade och nya krav på skolan, samt mål och målkonflikter. Principiella problem vid bedömning. Formativ och summativ bedömning Tolka, formulera och kommunicera kunskapskrav.

20 E. Teoretiska perspektiv på lärande, utveckling och kunskapsbildning
Några centrala teorier om lärande, utveckling och kunskapsbildning – behaviorism, konstruktivism och sociokulturell teori. Skinner, Piaget och Vygotskij. Förhållandet mellan teori och praktik. Att teoretisk förstå teori och/eller att förstå/känna igen teori i klassrummet (ex projektion). Olika teoriers implikationer för undervisning.

21 MÄNNISKANS SYMBOLVÄRLDAR
Begrepp Verklighet Ord Bilder Modeller Siffror Teorier Konst Kartor Värderingar Religioner

22 DIREKT OCH INDIREKT KUNSKAP OCH ERFARENHET
Hur har kunskap och erfarenhet kommit in i våra huvuden? Som direkt kunskap och erfarenhet: Upplevelse, perception; direkt via våra sinnen B. Som indirekt kunskap och erfarenhet: Symbolisk kunskap; ord, bilder, siffror, noter.

23 PRAXISMODELL Den ska ”tvinga ”oss att ställa frågor av typen:
1. Hur hantera konkreta erfarenheter och upplevelser i undervisning? A-nivån. 2. Urvalsproblematiken! B-nivån. 3. Formulera och kommunicera C-nivån. Vad är det vi minns? Vad är rätt? Hur öppnar vi för reflektion? Individualisering? Att behärska B-nivån med excellens. När a-nivån är alltför laddad.

24 Fenomenen i verkligheten
PRAXISMODELL – ett redskap för undervisningspraktiken Människans erfarenhets- och kunskapsformer och några undervisningsimplikationer C-nivå: Språkligt abstrakt nivå. Processa erfarenheter. Begrepp, helheter, sammanhang. Undervisningsfokus: Språk, teoretiskt tänkande, ämnesstrukturer, analys, kunskapsmålen i läroplan. B-nivå: Symbolisk nivå. Benämner, beskriver , språket – redskap. Undervisningsfokus: Fakta, stoff, beskrivning, reproduktion, rätt och fel, kvantitet. stenen trädet älgen människan A-nivå: Konkret upplevelse av fenomen i verkligheten. Undervisningsfokus: upplevelse, göra, känsla, leka, drama. Fenomenen i verkligheten

25 TANKEKVALITETER Grammatik över språkligt tänkande
Begreppsligt djup, förtrogenhet kräver språkligt begreppsligt tänkande Tankekvaliteterna är en länk mellan elevens tänkande och ämnets kärna och vetenskapliga innehåll Ett redskap att synliggöra tänkandet

26 A. Förmåga att systematisera och hitta mönster
Grundläggande och förspråkligt Individuellt och/eller historiskt framtagna Våra ämnen har givna strukturer Teoretiskt tänkande Strukturer skapar ordning Tro – vetande, förnuft – känsla Förstå och organisera omvärlden Fromm, Lorentz, Postmodernism

27 B. Förmåga att generalisera
Abstrahera och generalisera Grunden för kunskapshantering Använda tidigare erfarenheter i omvärldsorienteringen Det unika och generella Generalisering i tal och skrift Andemening - bokstavsmening Generaliseringen bär inte bara en tanke utan även en affektiv laddning

28 J. Förmåga till perspektivbyte i tid och rum
Kunskaper, tro, idéer, värderingar 2010 i Sverige 2010 B 1935 A K T I V 1600-tal, häxor

29 SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola)
INDIVID INDIVID (natur – barn – elev) kontroll frigörelse disciplinering socialisation tanke språk identitet makt SAMHÄLLE (kultur – förälder – skola) Fördelar: överlevnad Nackdelar: anpassning Betydelsen av: familjen, stat, kyrka, skola och massmedia

30 Social - rättsstruktur
g Värderingar – normer – regler – lagar Politisk struktur Samhälle Besluta, bestämma Utreda, ta reda på Utföra, verkställa Sköta om förvalta Ordning och reda, rättvisa Individer Försörjning Ekonomisk struktur Resurser – produktion - konsumtion Försvar Skydd: inre och yttre fiender

31 Konflikanalys En vetenskaplig grundstruktur för konfliktanalys. Denna går att formulera på ett åldersadekvat sätt – jmf analysen av bråket på skolgården. Konflikanalys Vad är en konflikt? När parter inte kan komma överens om något som de anser som viktigt. Varför blir det krig/bråk? Någon vill lösa konflikten på sina egna villkor. Konfliktlösning; destruktiva – konstruktiva. Tre grundläggande konflikperspektiv. A Realpolitiskt perspektiv Makt, maktbalans. Militär ekonomisk makt. Krig ett medel att utnyttja sin större makt. B Integrationsperspektiv Okunnighet, isolering, fördomar, rykten. missuppfattningar, kunskap, religiösa och ideologiska föreställningar. C Dominansperspektiv Ekonomi och resurser.

32 Makroekonomisk grundmodell

33 Makroekonomisk grundmodell
Modellen som didaktisk resurs Hushåll – företag - konsumera – producera Modellen ska återskapas steg för steg. Vi lever alla i ett hushåll … där konsumerar vi … ganska många arbetar också på ett företag … där tillverkas saker…. Konsumtion Hushåll Löner Varor Arbetskraft Betalning Företag Produktion

34 Pengar Pengar – vad kan vara pengar? Vad gör pengar värdefullt?
Vad tar du med dig till en öde ö? Pengar eller en yxa? Pengars funktioner: Räkneenhet – konkreta exempel på hur vi räknar värdet på saker med hjälp av pengar. Värdebevarare – hur värdet av vårt arbete kan sparas med hjälp av pengar. Bytesmedel – hur pengar underlättar Lek/övningar kring byteshandel, handel med pengar, och handelsmannens affärsidé. Tillverka egna pengar i klassen.

35 PRODUKTIONSFAKTORER –
- Vilka sorts saker behövs för att tillverka andra saker? - Låt eleverna ge mängder av ex. på vad som behövs för att tillverka olika saker – återskapa nedanstående begreppshierarki Produktionsfaktorer Arbetskraft Realkapital Naturtillgångar Hantverkare Redskap Skog Timmer Snickare Sågar Virke Möbelsnickare Fogsvans Bosse Blå såg Stolsbrädor Fenomenen i verkligheten Vilka möjligheter har vi att diskutera ekonomi om vi bara är förtrogna med de konkreta nivåerna?

36 Handel Handel Vad är handel?
Vilka uppfinningar kräver eller underlättar handel? Varför bedrivs handel? Vad är vinsten? Fördelar – nackdelar? Vad kan motverka handel?