Julius Caesar Akvedukt Alla vägar bär till Rom Romarriket Roms sju kullar Rom byggdes inte på en dag Gladiatorer Coloseum Pax Romana Romulus och Remus.

En presentation över ämnet: "Julius Caesar Akvedukt Alla vägar bär till Rom Romarriket Roms sju kullar Rom byggdes inte på en dag Gladiatorer Coloseum Pax Romana Romulus och Remus."— Presentationens avskrift:

1 Julius Caesar Akvedukt Alla vägar bär till Rom Romarriket Roms sju kullar Rom byggdes inte på en dag Gladiatorer Coloseum Pax Romana Romulus och Remus Alea iacta est Et tu Brutus Vini Vidi Vici © Presentationen är sammanställd av Mathias Ohlander, VFG

2 800 f.kr.600 f.kr.400 f.kr.200 f.kr. 0 200 e.kr400 e.kr.600 e.kr.800 e.kr.1000 e.kr. 715 f.kr – 510 f.kr Kungatiden 510 f.kr – 31 f.kr Republiken 31 f.kr. – 476 e.kr. Kejsartiden Tidslinje över Romarrikets storhetstid

3 Karta över Italien 600 f.kr.

4 Romarna slår sig fria! •Romarna var mestadels bönder och herdar •509 f.kr. tar de strid mot Etruskerna och lyckas besegra dem •Romarna instiftar republik Republik •Väljer representanter som ska företräda väljarna i riksdagen •De förtroendevalda styr landet •Republiken varade i ca. 500 år och under denna tid växte Rom från sömnig småstad till världsmakt

5 Samhällshierarkin Slavar Plebejer Patricier Patron - klientförhållandePatron - klientförhållande

6 Regeringens utformning och maktfördelning 2 Konsuler -2 Patricier ur Senaten, valdes på ett år i taget -Lika stor makt -Stiftade lagarna som skulle gälla i Rom -Styrde regeringen och armén *Vid kris kunde en av dem utses till diktator på max 6 månader Senaten - 300 Patricier valda på livstid Folkförsamlingen -Hit valdes 10 Tribuner som representerade Plebejerna -Här godkände man besluten som togs i Senaten, men egentligen hade dessa ingen makt

7 En annan viktig maktfaktor Armén •Dess uppgift var att dels skydda Rom från överfall och dels att erövra nya områden i krig •Till en början var det bara Patricier som fick ingå i armén •Senaten bad Plebejerna om hjälp

8 Lagarna skrivs ner 451 f.kr. •Plebejer fick inte bli Konsuler •Plebejer fick ingå i Senaten •Plebejer fick inte gifta sig med Patricier •Lagarna skulle skydda alla från orättvis behandling •Bevisbördan låg hos den anklagande, d v s man var oskyldig tills motsatsen bevisats

9 Förbättringar för Plebejerna 451 f.kr – 250 f.kr. •Lämna veto mot Senatens och Konsulernas förslag •Skapa egna lagar i Tribunen •Plebejer fick gifta sig med Patricier

10 Rom expanderar 509 f.kr.- 44 f.kr. 510 f.kr. 390 f.kr. 250 f.kr. 44 f.kr. 390 f.kr.

11 De erövrade områdena •De områden som erövrades och som införlivades i det växande romarriket kallades för provinser •Senaten utsåg Guvernörer att styra dessa provinser, dessa skulle ta in skatt och försvara provinsen •Problemet med systemet var att guvernörerna inte erhöll betalning från Rom. De skulle på egen hand se till att driva in skatter. En del gjorde detta med förstånd medan andra gjorde det i excess och därmed utarmades provinsen.

12 Medborgare Under expansionen var romarna noga med att inte förtrycka de folk som erövrades. Alla nya människor som införlivades i riket gavs fulla medborgarrättigheter i staten Rom. Infrastruktur och ekonomi Romarna insåg vinsten av en väl utbyggd infrastruktur och man hade också kunskapen för att realisera stora planer. Man byggde vägar kors och tvärs i riket. Dessa gav inte bara armén en stor mobilitet utan främjade också handeln, vilket gav det växande riket en stark sammanhållning. Kultur och språk Romerska soldater som var framträdande i strid erhöll mark i de nya provinserna. Detta gjorde att man kunde sprida de romerska sederna och det latinska språket på ett smärtfritt och mindre påtvingande sätt. I den romerska expansionens spår

13 De Puniska krigen •Första Puniska kriget var slaget om Sicilien (264 f.kr.)‏ •Andra Puniska kriget var Hannibals härjningar i Italien (218 f.kr. – 201 f.kr.)‏ •Tredje Puniska kriget var romarnas förstörelse av Karthago (149 f.kr. – 146 f.kr.)‏

14 Förändringar av förhållandena i Rom Positiva •Massor av ny kunskap från t ex Grekland •Handelsvägarna och handelsplatserna blev fler •Kulturellt utbyte, även om romarna ansåg sig vara bäst Negativa •Överflöd av spannmål från erövrade provinser satte småbönderna i Rom ur spel p g a dumpade priser •Lyxvaror från provinserna gav en ny rik samhällsklass som grundade latifundor, vilket också utarmade småbönderna •Småbönderna drog till Rom, fattigskarorna växte. Dessa drog runt i staden och startade uppror och elände

15 Republikens tillbakagång (133f.kr. – 44f.kr)‏ •Uppror i Rom p g a ökad befolkning, ökad fattigdom och arbetsbrist •Slavrevolter ute i provinserna (Spartacusupproret)‏ •Arméns generaler ville själva styra och började trotsa Senatens order •Armén bestod numer till större delen av slavar som generalerna värvat ute i provinserna, dessa slavar hade inga känslor för Rom eller Senaten •Lucius Cornelius Sulla tar makten i Rom 88 f.kr. och tar direkt bort begränsningen på hur länge en diktator får sitta

16 Det första Triumviratet (60 f.kr.)‏ •Gnaeus Pompeji •Julius Caesar •Marcus Lucius Crassus

17 Julius Caesar (100 f.kr. - 44 f.kr.)‏ •Gav mark till de fattiga •Medborgarskap till provinsborna •Byggnadsprojekt för att sänka arbetslösheten •Ökade löner för militärer •Strid mot mutor och korruption •Hot mot senaten för han hade absolut makt •Mördas av senaten •Inbördeskrig bryter ut

18 Det andra Triumviratet Octavian Marcus Antonius Marcus Lepidus

19 Octavianus - Augustus •Octavianus förärades med namnet Augustus, den upphöjde, som annars bara användes för gudar •Pax Romana (31 f.kr. – 180 e.kr.) inleddes, d v s fred efter 100 år av inbördeskrig

20 Romarriket 117 e.kr.

21 Pax Romanas slut och Roms sönderfall •Efter att Marcus Aurelius död 180 e.kr. härjade inbördeskrigen igen •Eftersom ingen klar successionsordning fanns byttes det kejsare alldeles för ofta, mellan 234 e.kr. och 284 e.kr. hade Rom minst 26 kejsare •Deicletian blir kejsare i de rika östra delarna av Rom 284 och han delar riket i öst och väst •De västra delarna erövras snabbt av andra folk •312 e.kr. tar Kejsar Konstantin makten och utser Konstantinopel till ny huvudstad i Romarriket •476 e.kr. tas Rom av germanerna, men Östrom fortlever under ca. 1000 år till, dock utan sin forna prakt och makt

22

23 Politiska orsaker •Folket kände mindre ansvar gentemot politikerna •Folket förväntade sig att kejsaren skulle ta hand om dem •Rikets storlek och den utbredda korruptionen gjorde det svårt att ha en effektiv regering •Många av kejsarna var dåliga ledare •Delningen av riket skadade den västra delen av rom •När Rom attackerades hade de svaga ledare •Rika drog sig bort från Rom och grundade nya städer på andra ställen

24 Ekonomiska orsaker •Delningen skadade riket eftersom det krävdes mycket pengar för att styra riket och ny hamnade alla pengar i östra delen •Romerska armén bar inte längre hem krigsbyten •Skadad handel p g a invasioner och inbördeskrig •Devalvering misslyckades med inflation som följd •Höjda skatter och lägre vinster på försäljning •Rika människors ovilja att släppa på sina egendomar

25 Sociala orsaker •Lojaliteten och stoltheten som en gång funnits hos romarna försvann •Romarna vägrade tjänstgöra i armén, vilket innebar att man fick ta in soldater från provinserna och dessa kämpade inte lika bra •Människorna brydde sig inte om om det var en romare eller en german som var kejsare •Epidemi

26 Kejsarlängd •Julisk–claudiska ätten (27 f.Kr.–68 e.Kr.)Augustus27 f.Kr.–14 e.Kr.Tiberius14–37 Caligula37– 41 Claudius41–54 Nero54–68 •Revolutionskejsare (68–69)Galba68–69 Otho69 Vitellius69 •Flaviska ätten (69–96)Vespasianus69–79 Titus79–81 Domitianus81–96 •Adoptivkejsare (96–180)Nerva96–98 Trajanus98–117Hadrianus117–138Antoninus Pius138– 161Marcus Aurelius161–180Lucius Verus161–169 •Arvkejsare (180–192)Commodus180–192 •Militärkejsare (193–284)Pertinax193Didius Julianus193Clodius Albinus192–197Pescennius Niger193–194 Severiska ätten (193–235)Septimius Severus193–211Caracalla211–217Geta211– 212Macrinus217–218Heliogabalus218–222Alexander Severus222–235(den siste av severiska ätten)Maximinus Thrax235–238Gordianus III238–244Filip Araben244–249Decius249– 251Trebonianus Gallus251–253Aemilianus253Valerianus253–260Gallienus253 (260)–268Claudius II Gothicus268–270Aurelianus270–275Tacitus275–276Probus276–282Carus282–283Carinus283– 285Numerianus283–284 •Tetrarkin (284–324)Diocletianus284–305Maximianus285–305Galerius(293) 305–311Constantius I Chlorus(293) 305–306Severus305 (306)–307Maximinus Daia305 (310)–313Maxentius306– 312Licinius308–324 •Konstantin den stores ätt (306–364)Konstantin I306–337 Trekejsardöme (337–340)Konstantin II337–340Constans337–350Constantius II337–361Julianus Apostata361–363Jovianus363–364 • Valentinianus ätt (364–395)Valentinianus I364–375Valens364–378Gratianus375–383Magnus Maximus383–388Eugenius392–394Theodosius379–395 •Västromerska riketHonorius395–423Johannes423–425Valentinianus III425–455Avitus455– 456Majorianus457–461Severus461–465Anthemius467–472Olybrius472Glycerius473– 474Nepos474–475Romulus Augustulus475–476 •Östromerska riketArcadius395–408Theodosius II408–450Marcianus450–457Leo I457–474Leo II474Zeno474–491Anastasius491–518Justinus I518–527Justinianus527–565