Internationella Hälsokommunikatörer

En presentation över ämnet: "Internationella Hälsokommunikatörer"— Presentationens avskrift:

1 Internationella Hälsokommunikatörer
Nangyalai Ghairat Ismail Golaj Migration och hälsa Skillnader i vården Först en liten presentation av vårt projekt. Sen berättar om hur migration påverkar hälsan och sen om skillnader i vården.

2 Bakgrund • En undersökning har visat att utlandsfödda har sämre
hälsotillstånd än svenskfödda. • Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet. • Sjukvården upplever ibland svårigheter att nå ut med information till utomnordiska språkgrupper. Att etablera sig i ett nytt land, i arbetsliv och socialt liv, förutsätter en god hälsa. Själva flyktingskapet, med allt vad det innebär av förluster och uppbrott, orsakar ofta både psykiska och somatiska problem. Folkhälsorapporterna påvisar att skillnaderna i både hälsa och livsstil är stora mellan svenskfödda och invandrade. Nya metoder behövs i syfte att påverka människornas beteenden. Den här är en av anledningarna som låg till bakgrund när projektet startades år En annan anledning var att invandrare med vård utbildning från hemlandet var en outnyttjad resurs och inte minst det att sjukvårdpersonalen upplevde ofta svårigheter i kontakten med utländska patienter. Med de här tre stora anledningar till grund startades IHK år 2001. Projektet har t.o.m. år 2004 i huvudsak finansierats av statliga medel s.k. ”storstadsmedel”. From har finansieringen delats lika mellan Malmö Stad och Region Skåne och hälsokommunikatörerna har blivit anställda av Region Skåne.

3 Syfte Öka jämlikheten i hälsa för individer, familjer och grupper med utländsk härkomst i positiv riktning. Mål 1. Förebygga ohälsa inom utvalda språk/grupper 2. Utveckla nya metoder för förebyggande folkhälsoarbete 3. Att tydliggöra mångfaldens vinster för samhället och för hälso- och sjukvårdspersonal. 4. Främja integrationen. Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, somaliska, kurdiska, persiska & polska Syfte Syftet med projektet är att öka jämlikheten mellan svenskfödda och utrikesfödda i förhållande till hälsa och på det viset öka möjligheterna till att snabbare komma in i det svenska samhället. Mål förbättrad hälsa och mindre vårdbehov hos målgruppen under första tiden i SV. utveckling av hälsofrämjande metoder för i första hand barnfamiljer med invandrar bakgrund. tydliggöra att vårdpersonal med invandrar bakgrund är en tillgång för hälso och sjukvården.

4 Metod Modersmålsbaserad hälsoinformation på individ och gruppnivå. Grundteman Ett samverkansprojekt mella RegionSkåne och Malmö Stad. Behov och efterfrågan hos såväl målgrupp som verksamhet bestämmer innehållet i informationen Metod Under senaste 2 åren har HK koncentrerat sina insatser på främst två arenor: stadens introduktionsverksamhet för nyanlända och primärvården. Inom introduktionen arbetar hk för att öka kunskapen och ge information om hälsa till invandrare på deras modersmål. Informationen handlar bland annat om den svenska sjukvårdens organisation, psykisk hälsa, egenvård, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, sex och samlevnad. Många människor som kommer från andra länder saknar kunskap dels om grundläggande ämne såsom egenvård och hälsosam livsstil men naturligtvis även om hur den svenska sjukvården är uppbyggd. Inom hälso- och sjukvården fungerar hälsokommunikatörerna som ett stöd för patienter och patienternas familjer från den egna språkgruppen samtidig som de fungerar som en resurs för personalen. Hälsokommunikatörerna fungerar som brobyggare och kan för det första stötta personalen inom sjuk- och hälsovården genom att informera vårdsökande om grundläggande ämne i syfte att förändra deras sökmönster. Dels innehar hälsokommunikatörerna kulturkompetens att förmedla till personalen för ökad förståelse för kulturella skillnader. Ämnespärmar I takt med efterfrågan har vi varje år utökat antalet ämne som vi informerar om. Till grund förr alla ämne som vi informerar om ligger information från Sjukvårdsrådgivningen. Kvalitetssäkring sker genom ständig dialog i arbetslaget samt feedback från personal inom hälso och sjukvården. Alternativ (Utbildning: Varje nyanställd hälsokommunikatör har en rutinerad hk som mentor under den första tiden. Den nya hk för information av hur verksamheten fungerar går igenom våra ämnespärmar och följer med sin mentor på alla uppdrag. Kontinuerlig fortbildning efter behov.) Sjukvårdens organisation, egenvård, virus/bakterie, Livsstilsrelaterade sjukdomar , stress, sömnlöshet, psykisk ohälsa, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, allergi, sex och samlevnad.

5 Målgrupp Yrkesbakgrund
Barnfamiljer, blivande barnfamiljer, vuxna och äldre som är i behov av hälsoinformation på sitt modersmål. Yrkesbakgrund 2 läkare – Iraq, Albanien 2 sjukgymnaster – Kurdistan, Fd. Jugoslavien 1 tandläkare - Irak 2 sjuksköterska – Kosovo, Libanon 2 laboratorieassistent – Afghanistan, Irak 1 undersköterska - Somalia

6 Ihk informerar om hälsa
på olika språk, bl.a. om: - Varför har jag ändrat livsstil sen jag kom till Sverige? - Varför är jag och familjen oftare sjuka här i Sverige? - Hur kan jag känna mig sjuk medan läkaren säger att jag är frisk? - Varför får jag inte antibiotika när jag drabbas av förkylning?

7 Migration är – en risksituation för hälsan
Hur migration påverkar den psykosocial hälsan Migration är – en risksituation för hälsan

8 Migrationsprocessens faser
Hemlandet Flykten/flytten Ny i Sverige Politiskt våld, förföljelse, krig, tortyr, giftermål etc. Eventuellt passeras andra länder utan uppehållstillstånd Introduktionsprogram, inget språk, inget jobb Integration Varierande möjligheter till förberedelse Risksituation för hälsan

9 Psykosociala processer i det nya landet
Att… …känna främlingskap …uppleva ensamhet …uppleva saknad …tappa sin identitet …känna rotlöshet …vara maktlös i tillvaron

10 Familjestrukturen Mannen -Viktiga beslut tas av mannen
-Bättre jobb och bättre betalt än kvinnan Kvinnan -Ansvar för hemmet och hushållsgöromålen -Ansvar för barnen och uppfostran Barnen -Accepterar föräldrarnas normer, regler och beslut så länge de bor hemma

11 Flytten till västvärlden kan innebära att…
Barnen Lär sig snabbt språk normer och regler i det nya samhället Förändringar i familje-strukturen Andra rollförändringar Annorlunda relationer inom och utom familjen Integrering i det nya; värdesystem, aktiviteter, normer, regler osv. Kvinnan Har samma status i familjen Har kontakt med samhälle genom barnen, skolan och hälso- och sjukvården Mannen Kan inte längre försörja familjen och förlorar därmed status och makt Kris i familjen!

12 Det psykiska blir fysiskt
Flytt till nytt land viktökning Hjärtkärl-sjukdomar,högt blodtryck, diabetes 2 Psykosocial process; främlingskap ensamhet, saknad etc. Stress, hög- anspänning oro, ångest, fysisk inaktivitet Krav, arbetslöshet, studier Förändring i familje-strukturen Försök ta kontroll över situationen tidigt och rädda din hälsa

13 Sjuk- och Hälsovård Här och Där
- Om skillnader i sjukvårdssystem och synen på hälsa i olika länder.

14 Sjukvårdsystemet Där Hälsoministerium Sjukvård Statlig sjukhus Tand
apotek Statlig Semistatlig privat Privat tandvård Folk tandvård sjukhus Sjukhus statlig privat Central poliklinik Mobila vårdteam Privata läkargrupp Privat klinik På sjukhuset finns laboratorie, finns vårdcentral, finns apotek finns specialistläkare. Man träffar en läkare får diagnos om det behövs får remis I handen och träffar en specialist samma dag som skickar till labbet och skriver recept. Allting finns på ett och samma ställe och I de flesta fall man får vård diagnos och medicin på samma dag. I allmänhet är den privata vården dyrare och har bättre kvalité. När det gäller kostnader varierar det kraftigt mellan olika länder. Ex. i flera afrikanska länder står staten för samtliga sjukvårdskostnader. I Irak betalar patienter som uppsöker offentlig vård en liten summa och i några av Balkanländerna får man stå för en stor del av kostnaden själv om man inte löst en försäkring, vilken i allmänhet är mycket dyr. I VC arbetar läkare specialister, sjuksköterskor, sjukgymnaster, undersköterskor, laboranter, psykologer bland annat. Läkarna som arbetar i VC är specialister i allmänmedicin. Vid speciella omständigheter skriver de remis till specialister. En vårdcentral i Irak är en verksamhet som består av : 1-Mödravårdmottagning+Barnvårdvårdmottagnin Kvinnoläkare (allmänläkare som är ansvarig person ) om: Kvinnohälsoproblem + graviditetsuppföljning Vaccin + vikt och längd kontroll för barn görs av sjuksköterska enligt läkarens rekommendation. 2- Sjukvård Allmänläkare är ansvarig person om öppen mottagning Privat familjläkare VC

15 Vart vänder man sig när man blir sjuk?
Vårdcentral Sjukhus Privatläkare Hur väljer man en familjeläkare? Hur väljer man en familjeläkare? Det finns inga strikta regler eller skrivna regler som beskriver hur man väljer en familjeläkare. De flesta väljer sin husläkare traditionellt. Vanligt väljer man sin husläkare där man bor. Barn följer föräldrarnas val osv. Detta betyder att båda två parten känner varandra och litar på varandra. Det här förhållandet skapar trygghet mellan både patienter och läkare. De som inte har det här möjligheten väljer andra alternativ och detta gör de utan minsta problem. Tjänsten inom privata sektorn i hela landet fungerar ännu bättre men förstås bara för en del av befolkningen. Här patienter som behöver hjälp har möjlighet att söka hjälp av sin familjeläkare när som helst och hur som helst och det får han/ hon.

16 Egenvård Lindriga besvär naturläkemedel, huskurer och värktabletter
Ej förbättring söker läkare (på landsbygden väntar man vanligtvis längre) Allvarligt sjuk söker läkare direkt I länder med Malaria söker man läkare direkt vid feber. Det samma gäller när barn blir sjuka. Egenvård När det gäller egenvård är det mycket svårt att dra några generella slutsatser det är högst individuellt. Ex. vid förkylning, feber och diarré försöker man kurera sig själv med naturläkemedel, huskurer och värktabletter. Om tillståndet är oförändrat eller förvärrat efter några dagar söker man vård. Boendet spelar dock en stor roll. Bor man på landet väntar man i allmänhet längre än de som bor i städer. Vissa söker vård direkt när de blir sjuka. I vissa fall är det regelverk som avgör beteendet. T ex i Serbien behöver man läkarintyg från första sjukdagen vilket leder till att alla söker vård omedelbart då de blir sjuka. I en del av länder, där sjukvård kostar, handlar det naturligtvis om pengar. De som anser sig ha råd söker vård direkt. I vissa länder där det finns allvarliga sjukdomar såsom malaria, då söker man vård så fort man får feber. Några säger att man är mer försiktig och söker vård fortare om det handlar om barn.

17 Kan kvinnliga patienter träffa manliga läkare och/eller tvärtom?
Skillnader Vem träffar patienten på vårdcentralen? Vem träffar patienten på sjukhuset? Vem ställer diagnos? Alltid medicin!!! Patienten anmäler sig i receptionen och väntar tills han/ hon träffar en läkare på akuten (allmän läkare). Läkaren undersöker patienten och skickar honom/henne till apoteket, sjuksköterska, laboratoriet, .…etc., eller om det behövs remitterar patienten till specialist läkare. På sjukhuset träffar patienten alltid specialist. Det behövs inte ringa och inte heller boka tid. På privat klinik antingen man ringer och beställer en tid eller kommer direkt och betalar för en biljett och väntar tills patientens tur kommer. Efter undersökningen hämtar man mediciner från privat apotek. Om det behövs kommer patienten på återbesök och betalar ingenting för det. Det finns två alternativ för att träffa personalen på sjukhus: antingen har man remiss med sig och för det räcker med att anmäla sig vid reception eller om det är akut går du direkt till sjukhusets avdelning som du behöver. Man får alltid medicin när man går hos läkare. Om inget annat får man vitaminer. Anledningen till att man får oftare antibiotika är att där blir man smittad I de flesta fall med bakterier eller parasiter. Orsakerna är många, brist på ren vatten, varm klimat etc. Virus infektion är inte så vanligt och finns ingen kännedom om skillnader. Men huvudsaken är att man går aldrig därifrån med bara råd om egenvård. Kan kvinnliga patienter träffa manliga läkare och tvärtom? Både och, det beror på själva pat. Ojämlikheter mellan män och kvinnor inom sjukvården finns inte eller även om det finns de är sa små att de är osynliga. Det utgör absolut inget problem att en kvinna gör ett läkarbesök hos en manlig gynekolog. Det kvittar för mest kvinnor att gå till mannlig eller kvinnlig läkare men vissa kvinnor föredrar kvinnlig läkare. Angående gynekologi mest kvinnor föredrar kvinnlig läkare Diagnos och återbesök Kan kvinnliga patienter träffa manliga läkare och/eller tvärtom?

18 Sprutor eller tabletter?
Behandling Sprutor eller tabletter? Många föredrar sprutor med motiveringen: ”sprutor verkar snabbare” ”det hjälper bättre att få en spruta” ”sprutor är mer skonsamt för magen” Risk för återanvändning av sprutor. Korrekt behandling till avsedd patient. Behandling De flesta uppger att de föredrar sprutor framför tabletter. Orsakerna är, det verkar snabbare och hjälper bättre, är enklare, mer ”medicinskt”, skonsamt för magen eller man får rätt dos. Undantag - rädda för sprutor och risk för att kanyler används mer än en gång.

19 Graviditet och förlosning
Från normaltillstånd sjukförklarad Från regelbundna besök hos barnmorska eller gynekolog inga besök & födsel i hemmet. Nyttig mat. Graviditet När det gäller graviditet så skiljer det sig en del mellan olika länder. I vissa länder anses man ha avsevärt nedsatt kapacitet, i Serbien är man t.ex. sjukskriven från arbete f o m första dagen av sin graviditet. I andra länder är graviditeten ett normaltillstånd och det händer inget särskilt mer än regelbundna kontroller hos barnmorska eller gynekolog. I El Salvador påverkas situationen av kvinnans status i samhället. Kommer hon från en välbärgad familj blir hon omhändertagen och får vila. Kommer den gravida kvinnan däremot från en fattig familj tvingas hon arbeta och hålla igång som vanligt. Förlossning När det kommer till förlossning är det vanligast att föda på sjukhus med barnmorskans eller gynekologens hjälp. Antalet kvinnor som föder i hemmen minskar, men det förekommer fortfarande i många länder, och då i högre utsträckning på landet. Om man föder i hemmet får man ofta hjälp av en kunnig kvinna.

20 Regler Traditioner Klaga på läkare Försäkring Regler:
Det gäller mer oskrivna än skrivna regler till de flesta av patienter. Nästan allting går via sk. ”rekommendation” av någon som du känner till. Här i Sverige är det tvärtom. Traditioner: 1.I en del muslimska länder kan man vid sjukdom vända sig till moskén där en andlig ledare kan be för en. 2.Äldre personer vill gärna visa sin upskatning för sin läkare och det är inte ovanligt att dem vill ge en liten present. Detta är mycket vanligt I våra hemländer. Man klagar aldrig på läkare! Försäkringen finns i Irak i ganska bra omfattning, dvs. att alla människor har rätt att få gratis hälsovård och tandvård, Samtidigt att bli sjukskrivna eller få pension på grund av hälsoorsak. Ingen krångel med myndigheter tex försäkringskassa. Preventiv medell- oftast finns inte. Information saknas och om läkaren skriver preventiv medel den skriv bara om kvinnan är gift. Sexuel uplysning- finns inte! Ungdomsmottagningar- finns inte!

21 Akut - akut är akut ”På akuten behöver man aldrig vänta, man får träffa en läkare på en gång” ”Till akuten går man då det är riktigt illa” ”…när situationen handlar om liv eller död” På grund av svårt tillgänglighet till närsjukvården tror folk att dem kan få snabbare hjälp på akuten.

22 Skillnader på utbildning och yrkesroller
Sjuksköterskor Läkare Utbildning - 4 års gymnasieutbildningsnivå inriktad till sjukvården. Varierande arbetsuppgifter. Utbildning Förtroende Könsskillnader Skillnader på utbildning och yrkesroller I Sverige har man i allmänhet stort förtroende för sjuksköterskor, vilka har mycket kunskap och minst tre års utbildning vid universitet. När det gäller läkare så ligger de utbildningsmässigt på samma nivå världen över då utbildningsnivån för sjuksköterskor varierar kraftigt. Ex Balkanländerna och i Östeuropa blir man sjuksköterska efter grundskola och gymnasium. Ytterligare 2 år på universitetet - översköterska. I Palestina och Jordanien krävs två till fyra års universities studier. I Irak och Afghanistan är sjuksköterskeutbildningen varierande och uppgifterna likaså. Ex gymnasial nivå medan andra hävdar att universitetsutbildning krävs. Man träffar aldrig enbart en sjuksköterska när man är sjuk utan hon servar läkaren, mer som en assistent. Manliga och kvinnliga anses lika duktiga.

23 Apotek Generellt är utbildning för apotekare hög världen över.
Servicen på Apotek är god och informativ. Det finns alltid minst en utbildad apotekare. Vad som är receptbelagt på apotek varierar kraftigt mellan olika länder. Apotek I alla länder finns apotek precis som i Sverige. Utbildningsnivån för apotekare är i allmänhet hög, flera år vid universitet krävs. Förtroendet för apotekspersonalen är väldigt stort. Vad man kan köpa receptfritt på apotek skiljer sig åt. I en del länder säljs i princip allt utom sömntabletter och antidepressiva preparat receptfritt och ibland kan man även komma över dessa utan recept. I andra länder finns det liksom i Sverige endast enklare preparat för lindrigare åkommor såsom värktabletter att köpa receptfritt. I övrigt är den mesta medicinen receptbelagd. Läkaren ger mycket info om läkemedlet. Undantag är några länder som El Salvador, Afghanistan och Togo, där får man själv ta reda på vilka biverkningar läkemedlet har – hur man ska ta medicinen - vilket bidrar till att läkemedel tas på fel sätt eller att en penicillinkur avslutas innan den är färdig. På apoteken finns det en hel del info om de olika läkemedlen. Problemet i många länder är att det bara finns en apotekare på varje apotek och att övrig personal inte har någon formell utbildning. Därför har det framkommit att man inte alltid kan vara säker på kunskapen hos personalen är tillförlitlig. I Bagdad finns några tusental privat kliniker samt i andra städer i Irak. Albanien, Före detta Jugoslaven också. Patienten betalar själv för mediciner på privat apotek. Statliga apotek är gratis eller så betalas en symbolisk summa. På privat apotek kan man köpa nästan alla mediciner som man vill, till exempel antibiotika och många andra mediciner (finns regel att inte sälja antibiotika utan recept, ändå många apotekare gör det).

24 Folkhälsa Nationella kampanjer – statliga eller i organisationers regi
HIV/AIDS Vaccinationskampanj Anti-tobak Malaria Preventivmedel Rent vatten Folkhälsa I Sverige satsar man alltmer på friskvård och förebyggande åtgärder för att förbättra folkhälsan. Man arbetar med att sprida information om kost, motion, rökning etc. I andra länder så sprider staten med jämna mellanrum information och har nationella kampanjer. Vanligast är HIV/AIDS och vaccinationskampanjer. Andra kampanjer som nämns är antirökkampanjer, malariakampanjer, preventivmedelskampanjer samt information om vikten av rent vatten. Naturligtvis är kampanjerna anpassade efter vilket behov som finns i landet. De som kommer från krigshärjade område säger dock att det inte finns utrymme för hälsokampanjer i tider av krig. Förebyggande folkhälsoarbete: program på tv Vårdpersonal kampanjer som besöker skolor och familjer på sina privata bostäder och erbjuder på vaccin. Tandvård team besöker barn på skolor och undersöka barnständer Hälsans begrepp det betyder bl.a. frisk, inga kroniska sjukdomar varierad mat men inte stor betydelse för fett halt, fett källan, fullkorn. Rökning är en gemensamtradition, man tar hänsyn till gamla sjuka mer än man gör med barn när det handlar om rökning i omgivning. Motion är nästan bara den rörelse som man får genom sitt dagligt grovt arbete.

25 Missbrukare Alkoholmissbruk oacceptabelt Drogmissbruk anses värre
Hela familjen får dåligt rykte Dålig tillgång till behandling Missbruk I alla länder finns det missbrukare, både av alkohol och av narkotika. Vilket som är vanligast varierar med kultur och tillgång. I Serbien uppges det till exempel finnas många alkoholister medan i Afghanistan är det vanligare att röka opium. ”Ibland är hela familjer missbrukare, de som börjat äta opium som medicin”. I stort sett kan man dock säga att beroende av narkotika anses vara värre än alkohol. Så gott som i alla länder är missbruk oaccepterat och skamligt. I vissa länder där en familjemedlem missbrukar blir hela familjen utpekad och får dåligt rykte. I många länder förbjuder dessutom religionen berusningsmedel vilket säkert är en av anledningarna till att det är svårt att få hjälp. Det finns en avsaknad av behandlingsmöjligheter för missbrukare, om det finns behandlingshem är de oftast väldigt dyra och täcker bara en liten del av behovet. I länder där det är krig ökar ofta missbruket.

26 Handikapp Tabu Handikappade göms i hemmet Långsam förbättring
Särskilda institutioner Handikapp I de flesta länder ses handikapp som något fult och att handikappade personer göms i hemmen. Det är tabu att prata om handikapp och skamligt att ha en handikappad familjemedlem. Bilden håller dock på att förändras som tur är ex i Gambia och Bosnien skäms man inte så mycket för människor med handikapp och på många platser har man börjat arbeta på att förbättra situationen, bl.a. i Palestina och Kosovo har FN öppnat särskilda skolor för handikappade. I nästan alla länder finns speciella skolor eller institutioner för de funktionshindrade, men i liten skala. Det är långt ifrån alla med särskilda behov som får den hjälp de behöver.

27 Upplevelser Här… …och där
Öppen mottagning, ingen tidsbokning, bättre tillgänglighet. Akut är akut, vård direkt. Ingenstans att klaga. Läkare är mer kompetenta Får alltid medicinsk behandling Tidsbokning + långa väntetider Akut = lång väntan Patienttrygghet Läkare är okunniga, använder FASS Får inte alltid medicin HÄR DÄR - Du har rätt till information du förstår Det har du också - på pappret - Du har rätt att läsa din journal Det har du också - på pappret - Du har rätt till sekretess Det har du också - på pappret - Du har rätt till behandling Det har du också - på pappret - Du har rätt till tolk Det har du inte - Du har rätt till vårdgaranti Det har du också - på pappret - Du har rätt till sjukvård utomlands Bara vid speciella fall - Du har rätt till högkostnadsskydd Finns ingen sådan - Du har rätt till skadestånd vid felbehandling Bara på pappret.

28 Vår adress: Internationella Hälsokommunikatörer (IHK) Bokgatan 16 Malmö Ingemar Götestrand Claudia Varga Hälsokommunikatörer IHK mail adress Hemsida

29 Frågor