Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål.

En presentation över ämnet: "Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål."— Presentationens avskrift:

1 Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet

2 Statistik om arbetsintegrerande sociala företag i Sverige
Tillväxtverkets register innehåller f n (mars 2012) 268 arbetsintegrerande sociala företag (ca 30 på väg in). Av dessa finns 57 i Västra Götaland. Det är flest i hela landet. I Hallands län är siffran noll. I Gotlands län är andelen arbetsintegrerande sociala företag högst i förhållande till antalet invånare.

3

4 Antal arbetsintegrerande sociala företag per län
Stockholms län: 50 Skåne län: 25 Kronobergs län: 7 Blekinge län: 4 Kalmar län: 3 Västra Götalands län: 57 Jönköpings län: 8 Östergötlands län: 20 Gotlands län: 6 Södermanlands län: 1 Hallands län: 0 Värmlands län: 10 Örebro län: 7 Jämtlands län: 5 Västmanlands län: 3 Uppsala län: 7 Dalarnas län: 9 Gävleborgs län: 11 Västernorrlands län: 18 Västerbottens län: 8 Norrbottens län: 9

5

6 Sysselsättningen i de arbetsintegrerande sociala företagen
8664 personer är verksamma i de 268 arbetsintegrerande sociala företagen. 2543 av dessa har en anställning i företaget. 2010: 207 företag, ca 7000 verksamma, ca anställda

7 Vanliga branscher för arbetsintegrerande sociala företag
Butik och försäljning, 100 företag Hotell och restaurang, 80 företag Hushållsnära tjänster, 71 företag Bygg och fastighetsskötsel, 61 företag Odling och trädgårdsarbete, 56 företag

8 Kommunerna och arbetsintegrerande sociala företag
En kommun kan samarbeta med sociala företag genom att köpa tjänster, ge verksamhetsbidrag och/eller tillhandahålla viss infrastruktur för driften. Exempel på verksamheter: Daglig verksamhet enligt LSS för dem som omfattas av lagen Meningsfull sysselsättning enlig SoL för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, eller sociala arbetshinder. Arbetsförberedande insatser i samarbete med Arbetsförmedlingen för personer med försörjningsstöd Köpa varor och tjänster från företaget, t.ex. parkskötsel, catering, kopiering Kommunerna har ansvar för att stödja människor att komma in på arbetsmarknaden genom Socialtjänstlagen, SoL och LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. Kommunerna kan anlita sociala företag för att utföra dessa insatser genom att köpa platser för sysselsättning eller daglig verksamhet, vilket ger en klar och tydlig relation mellan företaget och kommunen. I vissa fall använder man sig av verksamhetsbidrag i stället för att upphandla tjänsterna, t ex om det inte finns någon konkurrerande verksamhet. Kommuner kan även samverka med företaget genom att tillhandahålla viss infrastruktur som att t.ex. anställa handledare som stödjer gruppen som arbetar i företaget, tillhandahålla lokaler eller annat som man kommer överens om. Det är alltid ytterst viktigt att det finns ett tydligt avtal mellan kommunen och företaget om vem som ansvarar för vad. Genom att köpa andra varor och tjänster av sociala företag får kommunerna två behov tillfredställda samtidigt, stöd till personer att komma i gång i arbete och bra kvalitet på annat som behövs i den kommunala verksamheten.

9 Hinder för arbetsintegrerande sociala företag i offentlig upphandling
För stora upphandlingsobjekt Upphandlingsprocessen upplevs för komplicerad och för snabb Svårt att konkurrera med stora leverantörer Tjänsterna man levererar stämmer inte helt överens med det som upphandlas De tre översta hindren gäller flertalet små företag men blir än mer tydliga för många arbetsintegrerande sociala företag. Att tjänsterna inte stämmer överens med det som beskrivs i upphandlingsunderlaget kan bero på olika flera olika saker, framför allt när det gäller rehabilitering etc: Att man beskriver samma sak på olika sätt – använder olika språk och uttryck. Att de arbetsintegrerande sociala företagens verksamhet är utformad av eller i nära samarbete med ”målgruppen” - underifrånperspektiv.

10 Åtgärder Bara relevanta formella krav
Förenkla och ”avstandardisera” förfrågningsunderlag Bara relevanta formella krav Mer pedagogiska förfrågningsunderlag Överväg sociala hänsyn som utförarvillkor Öka kännedomen hos inköpare om arbetsintegrerande sociala företag Öka kunskapen om offentlig upphandling hos arbetsintegrerande sociala företag och småföretag

11 Sociala hänsyn, några exempel
Att anbudsgivaren anställer funktionshindrade Att anbudsgivaren anställer långtidsarbetslösa Att anbudsgivaren vid utförandet av arbetet aktivt gör något för att främja jämlikhet eller mångfald Går att använda t.ex som utförarvillkor men tillämpas sällan, exempel finns t ex RESA-projektet. Regeringen beslutade den 9 september om kommittédirektiv – Utvärdering av upphandlingsregelverket och översyn av upphandlingsstatistiken. - Kartlägga och analysera erfarenheterna av att använda offentlig upphandling som medel för att verka för samhällspolitiska mål som avser miljöhänsyn, sociala och etiska hänsyn samt medverkan av små och medelstora företag i offentliga upphandlingar.

12 Sofisam.se är resultatet av ett regeringsuppdrag med syfte att öka den allmänna kunskapen hos myndigheter och i samhället om de sociala företagens potential när det gäller rehabilitering och sysselsättning. Handboken vänder sig i första hand till handläggare inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt kommunala handläggare. Genom sin webb-lösning är den dock tillgänglig för alla. Tanken är att handboken ska utvecklas över tid.

13 Sofisam.se har tagits fram i samverkan mellan Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Skoopi har också medverkat. Tillväxtverket ansvarar för förvaltning och drift men varje myndighet ansvarar för att hålla myndighetsspecifik information uppdaterad och kvalitetssäkrad. *Skoopi är de sociala arbetskooperativens intresseorganisation.

14 Detta behöver sociala företag!
Möjlighet till kompetensutveckling: företagande, yrkesinriktat, ledarskap och arbetsträning/rehab/motivation mm. Långsiktigt hållbara affärer med Arbetsförmedling/ Försäkringskassan, kommuner mfl och bra samarbetsformer. Enhetligare och anpassat regelverk (individ och företag) t ex önskar Arbetsförmedlingen möjlighet att skapa ett särskilt program för sociala företag. Offentlig upphandling anpassad till småföretagande och köp med sociala hänsyn. Finansieringsmöjligheter vid start, utveckling och investeringar. Tillgång till rådgivning, inkubatorer i start och utvecklingsfaser. Mer forskning och uppföljning. Coompanion är en rådgivarorganisation som finns på 25 platser i landet. De har statligt stöd för att tillhandahålla kostnadsfri information och rådgivning till dem som vill undersöka möjligheten att starta och driva kooperativa och sociala företag. På många håll i landet bedriver de ett aktivt utvecklingsarbete för att underlätta samarbete kring arbetsintegrerande sociala företag. Skoopi är en intresseorganisation, där de sociala företag som är arbetskooperativ kan vara medlemmar. Men i sin verksamhet vänder man sig oftast till alla arbetsintegrerande sociala företag. Vill man ha mer information om arbetsintegrerande sociala företag och kanske kontakt med dem som eventuellt finns i närområdet är det oftast bäst att vända sig till Coompanion lokalt eller till Skoopi. Flera studieförbund och några folkhögskolor har engagerat sig i att ta fram material erbjuda studiecirklar, kurser eller delta i projekt för att utveckla fler arbetsintegrerande sociala företag.