Vad kan jag göra som förälder - om alkohol, unga och föräldraskap

En presentation över ämnet: "Vad kan jag göra som förälder - om alkohol, unga och föräldraskap"— Presentationens avskrift:

1 Vad kan jag göra som förälder - om alkohol, unga och föräldraskap
Ett föräldrastödsprogram utvecklat av Örebro Universitet Copyright © Nikolaus Koutakis Inledning: Hej och välkomna! Det vi ska göra nu är en del av det förebyggande arbete i skolan. Förutom det här finns elevvård, temadagar etc. Effekt föräldrastödsprogram Det som vi ska fokusera på just nu heter Effekt och är framtaget av forskare vid Örebro Universitet och bygger således helt på forskning. Den här metoden används i många städer runt om i Sverige och även i skolor i Stockholms stad. Södervikskolan presentation 6

2 Föräldrar är viktiga! Ny bild kommer…
Hur man än vrider och vänder på det är ni föräldrar väldigt viktiga för era ungdomar, kanske de allra viktigaste. Det gäller ju även fast de blivit äldre och nu står mitt i tonårstiden. Visst påverkar kompisar och vänner men vad föräldrarena säger och tycker är fortfarande viktigt. Forskning som Effekt bygger på visar att föräldrars inställning påverkar ungdomars drickande. Bakgrund till Effekt (används vid behov eller frågor) Programmet bygger på en forskningsstudie vid Örebro universitet, där föräldrar från fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla deltog, mellan 1999–2001. Vid föräldraträffar, som anordnades en gång per termin under hela högstadietiden, fick föräldrarna samma information om betydelsen av ungdomars alkoholvanor och föräldrars bjudvanor som ni nu ska få. Föräldrarna diskuterade tillsammans och gjorde överenskommelser om gemensamma regler och förhållningssätt. Studien visade att tydliga föräldrar ger effekter på ungdomsdrickande.

3 På väg mot gymnasiet … Skillnader mellan elever i nian och gymnasister i årskurs två när det gäller tobak, alkohol och narkotika Sedan lång tid tillbaka har Upplands Väsby genomfört drogvaneundersökningar bland ungdomar. Vi ska titta på några bilder som visar skillnaderna i tobak, alkohol och narkotikavanor bland elever i nian och elever i gymnasiets år 2 Undersökningarna har under årens lopp utvecklats och har idag formen av en delvis länsövergripande enkätundersökning gällande ungdomars normbrytande beteende och heter idag stockholmsenkäten. Undersökningen främsta syfte är att utgöra underlag för beslut om och planering av preventiva insatser. Stockholmsenkäten är en totalundersökning som besvaras vartannat år av ungdomar i grundskolans årskurs 9 samt i gymnasiets år 2.

4 Röker dagligen eller ibland
% Frågan visar de elever som svarat att de röker dagligen eller någon gång ibland. Som ni ser är rökning vanligare bland flickor och andelen som röker ökar från skolår 9 till skolår 2 på gymnasiet. År 9 grsk År 2 gymn År 9 grsk År 2 gymn Källa: Stockholmsenkäten 2012 Upplands Väsby

5 Äldre ungdomar dricker mer än yngre
Alkoholkonsumtion omräknat till ungefärligt antal vinflaskor (12%) medelvärde Åk 9 grundskolan År 2 gymnasiet Pojkar 24 vinflaskor/år 43 vinflaskor/år Flickor 9 vinflaskor/år 31 vinflaskor/år Viktigt att vara vaksamma nu när era ungdomar snart går över till gymnasiet. En period då det händer mycket inte minst på denna front. Släpp inte taget, ni är fortfarande jätte viktiga! OMRÄKNING AV STOCKHOLMSENKÄTENS ALKOHOLKONSUMTION I 100% ALKOHOL - VINFLASKOR 12%, 9cl 100% sprit per flaska. Källa Stockholmsenkäten 2012 (trend minskning över tid) Jämfört med vuxna som dricker 105 flaskor/år vilket motsvarar ca 2 flaskor/vecka Källa: SORAD: Ev. mer text: kring skillnader mellan gruppers olika drickande…. Storstad, stadsdel… Källa: Stockholmsenkäten 2012

6 % Någon gång prövat narkotika % År 9 grsk År 2 gymn År 9 grsk
På denna fråga får eleverna svara om de någon gång provat narkotika (under hela livet). Med narkotika menas cannabis (hasch och marijuana), amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin, och GHB. Cannabis är absolut vanligast förekommande bland ungdomarna och det är viktigt att inte normalisera det. Som framgår av resultaten är skillnaderna mellan elever i nian och elever i gymnasiet stor. Knappt var tredje pojke i gymnasiet har provat narkotika. År 9 grsk År 2 gymn År 9 grsk År 2 gymn Källa: Stockholmsenkäten 2012

7 En liten påminnelse

8 Föräldrars förhållningssätt till ungdomsdrickande
(Koppling till bilden innan - ungdomarna dricker mer ju äldre de blir, samtidigt som föräldrars inställning tenderar att förändras till att bli mer tillåtande.) Föräldrar som har barn som ännu inte kommit in i tonåren är oftast restriktivt inställda till unga och alkohol. När barn blir äldre tenderar föräldrar att bli mindre restriktiva och mer tillåtande till att ungdomarna dricker. När era ungdomar kommer in i gymnasiet ser ni att fler än hälften av föräldrarna är tillåtande till att deras barn dricker alkohol. Det gäller förstås inte alla. Har er inställning till ungdomars alkoholkonsumtion någon betydelse? FIGUR 3 Andel (%) föräldrar som har ett tillåtande förhållningssätt till ungdomsdrickande i relation till tonårings ålder (Koutakis och Stattin, 2003).

9 Föräldrars hållning till ungdomsdrickande har stor betydelse
Här ser ni andel (%) fjorton- och femtonåringar som uppger att de varit berusade mer än 4 gånger den senaste terminen i relation till föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande. Som ni ser så är det betydligt färre ungdomar som har restriktiva föräldrar som berusat sig i jämförelse med de som har tillåtande föräldrar. FIGUR 4 Andel (%) fjorton- och femtonåringar som uppger att de varit berusade mer än 4 gånger den senaste terminen i relation till föräldrarnas förhållningssätt till ungdomsdrickande (Koutakis och Stattin, 2003).

10 Du som förälder har fortfarande
betydelse …och kan påverka din ungdoms beteende och mående även när hon/han är på väg in i gymnasietiden

11 Prata med din tonåring och var tydlig med vad du tycker
Ge din tonåring utrymme att växa Bjud inte din tonåring på alkohol Sammanfattning från IQ tonårsparlören Bjud inte på alkohol och köp inte ut. De tonåringar som får alkohol av sina föräldrar dricker mer. Man kan inte lära sina barn att dricka alkohol. Det enda man lär dem är att dricka. Var intresserad och lyssna. En bra relation handlar mest om att bygga upp ett förtroende. Visa att du är intresserad av ditt barns tankar och upplevelser. Visa att du bryr dig. Det är aldrig fånigt att vara omtänksam eller prata om sina känslor med sitt barn. Om du är orolig, berätta varför du är det. Lita på dig själv. Försök lyssna på din magkänsla och vad du tycker om saker och ting. Som förälder har du rätt att välja det som känns bäst för dig. Var tydlig och sätt gränser. Ju tydligare du visar vad du förväntar dig desto enklare är det för tonåringen att göra som du bestämt. Ta hjälp av andra föräldrar. Ibland kan det vara skönt att prata om hur andra gör och kanske slå hål på argumentet »alla andra får«. Hjälp till att säga nej. För föräldrar handlar det mycket om att ge sina barn bra argument. Berätta att det är helt okej att säga nej, även när alla andra säger ja. Kom ihåg att du är en förebild . Fundera på vilka budskap och värderingar du förmedlar till ditt barn. Ge din tonåring utrymme att växa Din tonåring är i full färd med att utforska sin lite mer vuxna identitet. Våga släpp taget och vara öppen för det nya. Men visa att du finns där och att du gärna hjälper till. Visa kärlek. Din tonåring måste förstå att du tycker om honom eller henne oavsett vad som händer. Närhet och kärlek betyder mycket, oavsett hur gammalt ditt barn är.

12 Kontakt med andra föräldrar kan underlätta
Tips på frågor till överenskommelsen: Hur skall vi föräldrar förhålla oss till ungdomsdrickande och droganvändning? Gemensamma tider för att vara hemma för våra ungdomar? Om man får höra att någon annans ungdom röker, dricker eller använder narkotika. Hur gör vi då? Ringa andra föräldrar vi övernattning eller fest? Hur tänker vi kring det? Övriga frågeställningar? Ett tips är att försöka behålla eller skapa ett nytt nätverk med föräldrarna till de som din tonåring umgås/kommer att umgås med under gymnasietiden.

13 Funderingar? Mini-Maria Väsby: 020-881000
Utredningsenhetens barn och ungdoms mottagningstelefon: Fältarna: , Text: (Minns ni BVC… Vårdguiden… det var lätt att vända sig till dem med funderingar när barnen var små. Socialtjänst, fältassistenter och Mini-Maria kan ge svar på frågor som har med ungdomar och tonårsproblem att göra. De kan även hänvisa er vidare. Problemen behöver inte vara så allvarliga, det räcker med att du känner en oro för något kring din ungdom för att du ska kunna ringa till dem.

14 Låt oss sammanfatta: Var tydlig – det har stor betydelse att ha en restriktiv inställning Prata med din tonåring om både alkohol och narkotika Tveka inte att söka hjälp när du är orolig

15 Preventionssamordnare
Mer information Preventionssamordnare Caroline Ankarström