Rökning och sjukdomar Rökning och sjukdomar

En presentation över ämnet: "Rökning och sjukdomar Rökning och sjukdomar"— Presentationens avskrift:

1 Rökning och sjukdomar Rökning och sjukdomar
Göran Holm

2 8000 kemiska ämnen 600 tillsatser

3

4 Cristoffer Columbus Amerika 12 oktober 1492 (1451 – 1506)
Rökning och sjukdomar

5 Jean Nicot Katarina av Medici (1530 – 1600)

6 Tobaksplanta Nikotin Rökning och sjukdomar (Nicotiana tabacum)

7 Jonas Alströmer (1685 – 1761) Sverige 1962

8 ATL

9 Rökning orsakar död och sjukdom1
I Sverige dör ca personer per år i förtid Rökare har i genomsnitt 8 sjukdagar mer per år Nikotinberoendet drog- och sjukdomsklassat Rökning är den faktor som bidrar mest till sjukdomsbördan Rökare förkortar livet med i genomsnitt 10 år Rökare har 5–7 fler år av upplevd ohälsa 1. Rökning är den faktor som bidrar mest till sjukdomsbördan. Hälsoförluster till följd av rökning räknat i DALY´s. I DALY-kalkyler (DALY = Disability Adjusted Life Years) försöker man beräkna hur många fullt friska levnadsår som går förlorade för en befolkning eller befolkningsgrupp på grund av sjukdom – antingen som följd av funktionsnedsättning eller på grund av förtidig död. Det beräknas att rökningen svarar för 12 procent till hälsoförlusterna mätt som DALYs. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Sjukdomsbördan i Sverige – en svensk DALY-kalkyl. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 1998.  2. Rökare förkortar livet med 10 år. Kommentar: Rökningen dödar varannan som röker i förtid, och rökaren förlorar i genomsnitt 10 år av sin förväntade livstid. I 50-årsuppföljningen av 34 000 manliga brittiska läkare avled drygt 50 % av rökarna i förtid i en tobaksrelaterad sjukdom och förlorade i genomsnitt 10 år av förväntad livslängd. Hälften av dödsfallen skedde före 70 års ålder, och dessa förlorade i genomsnitt 22 levnadsår. Källor: - Peto R, Lopez AD, Boreham J, Thun M och Heath JR C. Mortality from smoking in developed countries Oxford University Press; 1994. - Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 50 years' observations on male British doctors. BMJ Jun 26;328(7455):1519. I en dansk studie visades också att rökaren har 5-7 fler år av upplevd ohälsa än icke-rökare. Källa: Brönnum-Hansen H och Juel K. Tobacco control 2001;10:273-8. 3. I Sverige dör personer per år i förtid, av egen och 600 av passiv rökning. Källa: Hälsorelaterade levnadsvanor- Vad vet vi och vad bör vi veta? Rapport 2003:17. Statens folkhälsoinstitut. 4. Rökare har 8 sjukdagar mer per år. Kommentar. En rökare har i genomsnitt 8 sjukdagar fler per år (svenska siffror). Källa: Roberts L. Do smokers pay for their sin? Utilisation of the social welfare system and distribution of costs and benefits among smokers and non-smokers in Sweden. Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE ) 2001. 5. Rökning är drog- och sjukdomsklassat Nikotin som finns i cigaretter och snus är en drog som snabbt ger ett mycket starkt fysiskt och psykologiskt beroende). I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar ICD 10 och DSM IV klassas tobaksberoende/nikotinberoende som ett beroendesyndrom orsakat av att en psykoaktiv substans (nikotin) sätter hjärnans belöningssystem ur balans, diagnos F17. Nikotinberoendet kan ses som en kronisk sjukdom och även nikotinabstinens är sjukdomsklassat. Källa: Tobak och Avvänjning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2004:29 1. Tobak och avvänjning FHI 2010, sid 11, 9

10

11 Det behövs något som folk dör av.
”Cancer kan ersätta krig, fattigdom och hungersnöd för att begränsa den ökade livslängden”. ”Det är således ett brutalt, realistiskt faktum att tobak kan minska antalet äldre vårdbehövande, som måste stödjas av samhället”. British American Tobacco, BAT. 1978

12

13 15,152 MI cases and 14,820 controls Distribution by region Distribution by ethnicity

14 Interheart-risk Metabola syndromet Metabola syndromet
> 90 % OR Blodfetter 3,3 Rökning 2,9 Stress 2,7 Diabetes 2,4 Hypertoni 1,9 Abdominell fetma 1,6 Frukt och grönt 0,7 Motion 0,9 Alkohol 0,9 Blodfetter 3,3 Rökning 2,9 Stress 2,7 Diabetes 2,4 Hypertoni 1,9 Abdominell fetma 1,6 Frukt och grönt 0,7 Motion 0,9 Alkohol 0,9 Blodfetter 3,3 Rökning 2,9 Stress 2,7 Diabetes 2,4 Hypertoni 1,9 Abdominell fetma 1,6 Frukt och grönt 0,7 Motion 0,9 Alkohol 0,9 Metabola syndromet Metabola syndromet Metabola syndromet Metabola syndromet

15 INTERHEART: Smoking and MI
2 4 8 16 OR (99% CI) 1 Never Cont Cases OR Lancet 2004

16 Kärlskada hjärtfrekvens blodtryck koagulation endotel

17 Rökning och aterioscleros
G.H 2012

18

19

20

21

22 Rökning och sjukdomar

23 I21,1 FNC40 I21,1 F17,2 F43,0

24 Glöm inte sätta diagnos !
F 17,2 tobaksberoende Glöm inte sätta diagnos ! Z 72,0 tobaksbruk

25 THE LANCET August 2006

26 Rökare 33% 1 år Infarkt 17 % PCI 30 % ACB 8 %

27

28

29 CHD deaths prevented or postponed
In healthy subjects Primary prevention In CHD patients Secondary prevention SMOKING Total Change -35% % % CHOLESTEROL Total Change -4,2% % % BLOOD PRESSURE Total Change -7,7% % % All 3 major risk factors % % BMJ 2005

30 Hälften så många 50-åriga män får hjärtinfarkt idag som 1963
Dagens 50-åriga göteborgare röker mindre, har lägre blodtryck och bättre kolesterolvärden än de som var 50 år Det gör att hälften så många får hjärtinfarkt idag. Det visar forskning från Sahlgrenska akademin. % var rökare % var rökare J Intern Med 2008

31

32 Claudicatio intermittens
90 % rökare G.H. 2012

33 Aortaaneurysm 60 % rökare G.H. 2012

34

35 1990 Antal diabetiker i USA No data available Less than 4% 4%-6%
Adults With Diagnosed Diabetes in 1990 In 1984, The Centers for Disease Control and Prevention (CDC) established the Behavioral Risk Factor Surveillance System (BRFSS), which was designed to collect state-level data, with a number of states from the outset stratifying their samples to allow them to estimate prevalence for regions within their respective states. CDC developed a standard core questionnaire for states to use so that data could be compared across states. The BRFSS is administered and supported by the Division of Adult and Community Health, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion at the CDC, and is an on-going data collection program in which all states, the District of Columbia, and three territories have been participating since 1994. BRFSS data are collected by telephone surveys and designed to monitor state-level prevalence of the major behavioral risks among adults associated with premature morbidity and mortality. The basic philosophy was to collect data on actual behaviors, rather than on attitudes or knowledge, that would be especially useful for planning, initiating, supporting, and evaluating health promotion and disease prevention programs. To determine diabetes status, respondents were asked, “Have you ever been told by a doctor that you have diabetes?” Classification of diabetes was not assessed. Participants with a BMI 30 were classified as obese. BMI data were derived from self-reported weight and height information. In 1990, there were 81,855 BRFSS participants. Of them, 11.1% were obese. Diabetes prevalence was 4.9%. States with the highest diabetes prevalence were Mississippi (6.9%), Missouri (6.4%), South Carolina (6.3%), and West Virginia (7.5%). States with the lowest prevalence were Colorado (3.1%), Idaho (3.2%), Minnesota (3.2%), Montana (2.8%), and Vermont (3.4%). References: Mokdad AH, Ford ES, Bowman BA, Nelson DE, Engelgau MM, Vinicor F, Marks JS. Diabetes trends in the U.S.: Diabetes Care. 2000;23(9): Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Behavioral Risk Factor Surveillance System Survey Data. Atlanta, Georgia: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, 1990. No data available Less than 4% 4%-6% Above 6% *Includes women with a history of gestational diabetes. Mokdad AH, et al. Diabetes Care. 2000;23(9): 35

36 2000 Antal diabetiker I USA 4%-6% Above 6%
Adults With Diagnosed Diabetes in 2000 In 1984, The Centers for Disease Control and Prevention (CDC) established the Behavioral Risk Factor Surveillance System (BRFSS), which was designed to collect state-level data, with a number of states from the outset stratifying their samples to allow them to estimate prevalence for regions within their respective states. CDC developed a standard core questionnaire for states to use so that data that could be compared across states. The BRFSS is administered and supported by the Division of Adult and Community Health, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion at the CDC, and is an on-going data collection program in which all states, the District of Columbia, and three territories have been participating since 1994. BRFSS data are collected by telephone surveys and designed to monitor state-level prevalence of the major behavioral risks among adults associated with premature morbidity and mortality. The basic philosophy was to collect data on actual behaviors, rather than on attitudes or knowledge, that would be especially useful for planning, initiating, supporting, and evaluating health promotion and disease prevention programs. To determine diabetes status, respondents were asked, “Have you ever been told by a doctor that you have diabetes?” Classification of diabetes was not assessed. Participants with a BMI 30 were classified as obese. BMI data were derived from self-reported weight and height information. In 2000, there were 184,450 BRFSS participants from 50 states. By 2000, obesity and diabetes prevalence had increased to 19.8% and 7.3%, respectively. The prevalence of diabetes and obesity combined was 2.9%. States with the highest diabetes prevalence were Alabama (8.0%), California (8.4%), Maryland (8.0%), Mississippi (8.8%), and South Carolina (8.5%). Several of these states had an obesity prevalence of 22.0%, including Alabama (23.5%) and Mississippi (24.3%), in addition to Arkansas (22.6%), Kentucky (22.3%), Louisiana (22.8%), Tennessee (22.7%), Texas (22.7%), and West Virginia (22.8%). The lowest rate of diabetes was in Alaska (4.4%); the lowest rate of obesity was in Colorado (13.8%). References: Mokdad AH, Bowman BA, Ford ES, Vinicor F, Marks JS, Koplan JP. The continuing epidemics of obesity and diabetes in the United States. JAMA. 2001;286(10): Centers for Disease Control and Prevention (CDC). Behavioral Risk Factor Surveillance System Survey Data. Atlanta, Georgia: U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, 2000. 4%-6% Above 6% *Includes women with a history of gestational diabetes. Mokdad AH, et al. JAMA. 2001;286(10): 36

37 25% av typ 2 diabetiker yngre än 60 år röker
Kvinnor < 60 år Kvinnor ≥ 60 år Män < 60 år Män ≥ 60 år 40% 35% 30% 26,0 26,5 25,2 25,7 24,8 25% 24,9 25,7 23,8 23,0 20% 22,5 15% 12,7 13,3 11,6 12,0 11,1 10% 10,5 11,4 12,1 9,5 9,6 För patienter med typ 2 diabetes ses emellertid mer negativ bild där så många som 40% har obesitas (BMI ≥30 kg/m2), 80% har övervikt eller obesitas (BMI ≥25 kg/m2), och medelvärde för midjeomfång är 106 cm hos män och 100 cm hos kvinnor. Hälften motionerar mer regelbundet. Andelen rökare är 13-15%, men uppgår till mer än 25% hos medelålders patienter NDR är ett instrument för att lyfta fram dessa viktiga livsstilsfaktorer, och sammantaget talar resultaten för ett ökat behov av rådgivning om rökstopp, kost och motion. 5% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 NDR årsrapport 2010.

38 Metabola syndromet Rökning IDF 2005
1. Visceral fetma: midjeomfång ≥94 cm (män) ≥80 cm (kvinnor) samt minst 2 av följande: 2. Höga triglycerider >1,7 mmol/L 3. Lågt HDL-kolesterol: <0,9 (män) <1,1 (kvinnor) mmol/L 4. Blodtryck ≥130/85 eller medicinering 5. Fasteglukos ≥5,6 mmol/L Rökning

39 Visceral fetma - Metabola syndromet
IGT Typ 2 Diabetes Dyslipidemi HDL-C LDL-C Hypertriglyceridemi Hypertoni Endotel- dysfunktion Nedsatt trombolys -↑ PAI-1 Rökning Insulin- resistens ↑ FFA ↑ Cytokiner ↓ Adiponectin Aterioscleros

40

41 Sjukdomen KOL kräver allt fler kvinnors liv
Annons: STOCKHOLM. Lungsjukdomen kol kräver allt fler kvinnors liv. Enligt en ny rapport från Hjärt-lungfonden var andelen kvinnor som dog i sjukdomen förra året 74 procent större än för 15 år sedan, rapporterar Ekot i Sveriges Radio Augusti 2012

42 Kvinnor som fimpar vinner 10 år
NYHETER GÖTEBORGS-POSTEN LÖRDAG 27 OKTOBER 2012 Kvinnor som fimpar vinner 10 år Brittisk studie 1,3 miljoner kvinnor Lancet october 2012

43 Tobakslag 1 oktober 2003

44 Australien

45 Vad kostar rökningen?1 Rökavvänjning anses samtidigt vara en av vårdens mest kostnadseffektiva åtgärder. I dag kostar tobaksbruket samhället 30 miljarder per år, men landstingen använder mindre än en fjärdedels promille av sjukvårdskostnaderna per år för att motverka det – omkring 43 miljoner kronor. Rapporten "På väg mot ett tobaksfritt landsting" 1. Tobak och avvänjning FHI rapport 2010, sid 33

46

47