Eftersatt underhåll en ”tickande bomb” Almedalen 4 juli 2005

En presentation över ämnet: "Eftersatt underhåll en ”tickande bomb” Almedalen 4 juli 2005"— Presentationens avskrift:

1 Eftersatt underhåll en ”tickande bomb” Almedalen 4 juli 2005

2 Bostäder, skolor, vägar och ledningar
Vi vill göra alla uppmärksamma på behovet av ökade underhållsinvesteringar och konsekvenser av att avstå.

3 Vi står bakom uppropet

4 Bakgrund

5 Byggbranschen idag En marknad på ca 240 mdr – drygt 10 procent av BNP.
Investeringar ca 160 mdr. Underhåll ca 80 mdr Över arbetar i ”samhällsbyggnadssektorn” Därav arbetar i ”byggproduktionen”. företag inom ”byggproduktionen” Därav med anställda.

6 Sveriges bostadsbestånd

7 Bostadsbeståndets ålder inom EU

8 Sverige har ett gammalt bostadsbestånd Kommentarer till föregående bild
Sverige har relativt få bostäder yngre än 25 år. I Sverige är cirka 10 procent av alla bostäder byggda senare än 1980, jämfört med genomsnittet i EU där 20 procent är byggda senare än 1980. Källa: European Housing Statistics

9 Boverkets rapport ”Bättre koll på underhåll”
Det finns ett underhållsberg. Kartläggningen visar att mellan och 1,3 miljoner lägenheter i flerbostadshus behöver åtgärda installationer och tekniska system som vatten- och avloppsstammar, el- och ventilation, men även fönster, balkonger och fasader under de närmaste åren. Ca lägenheter per år behöver få vatten- och avloppsledningar utbytta jämfört med drygt lägenheter per år idag. Även en betydande del av talets småhusbestånd kommer att behöva genomgå liknande åtgärder. Källa: Bättre koll på underhåll, Boverket

10 ”Det försummade underhållet” Nils-Eric Sandberg
Förslitningsgraden och ombyggnadsbehovet varierar betydligt, både mellan olika företag och mellan olika fastigheter inom samma företag, men underhållet är generellt starkt eftersatt. Antag att det genomsnittliga bostadshuset behöver byggas om efter 50 år och att det därefter står i ytterligare 50 år innan det rivs. 1 procent av beståndet måste därmed byggas om varje år. Sverige har ca 4,3 miljoner bostäder, vilket innebär att vi långsiktigt behöver bygga om bostäder varje år. Slutsats: Sverige behöver fördubbla ombyggnads-investeringarna. Källa: Det försummade underhållet – en svart hål i svensk ekonomi, Nils-Eric Sandberg på uppdrag av BI

11 ”Det försummade underhållet” Nils-Eric Sandberg
Antagande 1: Förslitningen motsvarar 1 procent av värdet årligen. Antagande 2: Återanskaffningsvärdet är kr/kvm för flerbostadshus och kr/kvm för småhus, vilket innebär att det totala värdet (av det bostäder som är byggde före 1975) är ca miljarder kronor. Behovet av reparationer och underhåll kan då uppskattas till 43 miljarder kronor per år. Dagens totala bostadsinvesteringar (både ny- och ombyggnad) uppgår till ca 50 miljarder kronor. Källa: Det försummade underhållet – en svart hål i svensk ekonomi, Nils-Eric Sandberg på uppdrag av BI

12 Konsekvenser av det eftersatta underhållet

13 Sjunkande kapitalstock
Konsekvensen av låga ny- och ombyggnadsinvesteringar är att förslitningen överstiger investeringarna. Kapitalstocken minskar. Sverige är det enda västeuropeiska land som har en sjunkande kapitalstock i bostadssektorn. Detta betyder i klartext att vi i Sverige får sämre boendekvalitet år efter år. Källa: SCB, BI

14 Exempel på ”tickande bomber”
Källa: SCB, BI

15 Inomhusluften sämre än luften utomhus
Ca 70 procent av landets kommuner har haft sjuka-hus-problem i grundskolorna de senaste åren. Minst 45 procent av alla skolbarn lider av allergi eller annan överkänslighet. Ca 3 miljoner svenskar har allergiska och astmatiska besvär. Astma utvecklas bland annat av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis hus med fuktproblem. Vi tillbringar 90 procent eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel sämre än luften utomhus. Källa: PLR

16 Risk för vattenskador Den tekniska livslängden för badrum och installationer är redan passerad eller närmar sig slutet för över 1 miljon lägenheter. Varje år drabbas ca lägenheter/småhus av en vattenskada. Den genomsnittliga kostnaden för en vattenskada är ca kronor. Undersökningar visar att skadekostnaderna ökar i rask takt när husen åldras. Väntar man ytterligare 10 år med renoveringar av hus från 1950/60-talet kommer skadekostnaderna att öka med mer än 40 procent. Källa: VVS-installatörerna

17 Risk för legionella Legionärssjuka (legionella) är en lunginflammation orsakad av legionella-bakterier. Ofta handlar det om felaktigt utformade vattensystem och att varmvattnet är för svalt eller kallvattnet för varmt. personer drabbas årligen av legionärssjukan och av dessa dör var tionde person. År 2004 smittades 3 procent på sjukhus, 26 procent drabbades utomlands och 70 procent drabbades i samhället, dvs i bostäder, på arbetsplatser, i sporthallar etc. 90 procent av bostadsbeståndet byggdes utan någon säkerhet mot legionella, dvs före 1979 då legionella uppdagades. Översyn och underhåll av vatteninstallationerna är därför helt nödvändigt. Källa: VVS-Installatörerna

18 Energislöseri Boendet svarar för 40 procent av energiförbrukningen.
Det finns 40 miljoner kvm fönsterarea i bostadsbeståndet. Med energiglas kan vi spara 7-8 TWh/år. Kan spara el motsvarande två kärnkraftsreaktorer. Källa: Glasbranschföreningens riksförbund

19 Risk att vi blir utan rent vatten
De totala vatten- och avloppsledningarna räcker fyra varv runt ekvatorn. Återanskaffningsvärdet för ledningarna är 350 miljarder kronor. Grävs ledningarna upp och byts ut i samma takt som idag, tar det 225 år att rusta upp vattenledningarna och 310 år för avloppen. Sveriges vatten- och avloppssystem hotas av allvarliga skador, det finns därmed en risk att vi blir utan rent kranvatten i våra bostäder. Källa: Svenskt Vatten

20 Gamla elledningar bör bytas ut
Drygt 1,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus behöver rusta upp sina elanläggningar. Gamla elledningar riskerar överbelastning – brandrisk. Gamla elledningar torkar - olycksfallsrisk Gamla elanläggningar kan därför vara förenade med livsfara. Källa: EIO

21 Sjunkande vägkvalitet
Sedan mitten av 1980-talet har väginvesteringarna legat mellan 0,2 och 0,4 procent av BNP. En jämförelse med 1960-talet visar att väginvesteringarnas andel av BNP då översteg 1 procent. Ca 20 procent av alla statliga broar är äldre än 60 år. Enligt yrkestrafikanterna har vägsystemets kvalitativa nivå tydligt försämrats under senare år. Kravet på god vägkvalitet förstärks genom att transporterna på vägarna ökar. Källa: Infrastruktur ekonomisk tillväxt – finansiering, Inregia på uppdrag av BI

22 Konsekvenser av det eftersatta underhållet
Sjunkande kapitalstock när underhåll av byggnader och anläggningar eftersätts. Ett lågt underhåll leder till att broar, vägar etc inte fungerar. Ett lågt underhåll leder till att bostadsmarknaden inte fungerar. Detta leder till en sämre fungerande arbetsmarknad, vilket påverkar tillväxten och välståndet negativt, högre transportkostnader och därmed lägre konkurrenskraft för näringslivet, enskilda individers lidande, sjukdomar och dödsfall (och även samhällets kostnader för detta).

23 Vad kan vi göra åt detta?

24 Förslag till åtgärder Inför tydliga policys Kommunerna bör ha tydliga mål för underhållet av bostäder, skolor, vägar, ledningar etc. Förändra bruksvärdessystemet Hyresgäströrelsen har i förhandlingar med allmännyttan lyckats pruta ner begärda hyreshöjningar. Detta har tvingat både kommunala och privata fastighetsägare att dra ned på underhållet. Pröva alternativa finansieringsformer för investeringar i infrastruktur Alternativt finansierade infrastrukturprojekt kan bidra till att friställa resurser för underhåll. Skilj på investeringar och löpande utgifter i offentliga budgetar Om investeringarna skrivs av under investeringens ekonomiska livslängd frigörs pengar till underhåll.

25 …och för hushållen Vi förordar att ett permanent ROT-avdrag införs!
Det svenska skattetrycket är högt. Många hushåll har inte råd att anlita vit arbetskraft för sitt underhåll. Lönsamheten i många små fastighetsbolag är låg. En sänkning av skattetrycket är nödvändig men svår att genomföra på kort sikt. Vi förordar att ett permanent ROT-avdrag införs!

26 ROT-avdrag är lönsamt både för staten och hushållen
ROT-avdragets effekter: Underhålls- och ombyggnadsinvesteringarna ökar. Bättre miljö. Svarta jobb blir vita. Går med vinst för statskassan.

27 Vill du veta mer? www.eio.se www.gbf.se www.me.se www.maleri.se