Ekonomi för personer med psykisk funktionsnedsättning

En presentation över ämnet: "Ekonomi för personer med psykisk funktionsnedsättning"— Presentationens avskrift:

1 Ekonomi för personer med psykisk funktionsnedsättning
Kunskapsunderlag av Beatrice Carleson December 2007 Presentation för FS och EG feb 2008

2 Situationen för personer som lider av psykisk ohälsa
Psykiskt funktionshindrade är i allmänhet fattigare och mer beroende av bidrag än andra. personer som bor i Sverige har ett psykiskt funktionshinder En tredjedel av dem har någon form av anställning

3 89% av de med psykiskt funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga.
Många med psykiska funktionshinder drabbas tidigt vilket gör att denna grupp har en mycket svag förankring på arbetsmarknaden. Personer med psykiska funktionshinder har mycket sämre ekonomi än andra, sannolikt beror det på att denna grupp av personer har förtidspensionerats tidigt.

4 Fattigdomsfällan Sjukersättningen räknas upp med prisbasbeloppet vilket är ett tal som speglar prisutvecklingen. De som arbetar får dock snabbare utveckling av sina inkomster. Den verkliga ökningen har varit c:a 3% per år. Det ger en standardökning på 35% på 10 år i jämförelse med en nolltillväxt som förtidspensionärerna har fått. Detta påverkar även ålderspensionen vid 65 års ålder. Regelverket passar inte för unga som får sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt på grund av sjukdom

5

6 Sjuk- och aktivitetsersättning är till för personer som drabbats av varaktig eller långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Aktivitetsersättning beviljas till personer i åldrarna år och sjukersättning beviljas i åldrarna år. Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst 25% av arbetsförmågan och kan beviljas om nedsättningen antas bestå under minst 1 år.

7 Ersättningen baseras på en uppskattning av den inkomst den enskilde skulle ha haft om nedsättningen av arbetsförmågan inte hade inträffat. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. Idag är det c:a personer som har sjuk- och aktivitetsersättning och som i sämsta fall har 64% av sin tidigare inkomst.

8 Om man är sjuk längre än 14 dagar skall man göra en anmälan (tillsammans med ett läkarintyg) hos Försäkringskassan för begäran av sjukpenning. För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrade helt saknar arbetsförmåga. Är man arbetslös kan man högst få 486 kr per dag i sjukpenning (tidigare fick man högst 521 kr per dag).

9 Regeringen vill införa så kallade nyfriskjobb från och med 1 januari 2008.
Det innebär att arbetsgivare som anställer en person som varit sjuk eller förtidspensionerad i mer än ett år får ett bidrag motsvarande en dubbel arbetsgivaravgift. Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd utöver arbetstagarens bruttolön. Arbetsgivaravgiften är nu idag 32,32% av bruttolönen.

10 Regeringen vill införa så kallade jobbskatteavdrag.
Jobbskatteavdraget inriktar sig i första hand till låg- och medelsinkomsttagare. Det innebär att den kommunala inkomst skatten minskar med ett belopp som beror på hur mycket man tjänar. Det blir c:a 1000 kr eller 200 kr mer i månaden, beroende på hur man räknar.

11 Arbetsgivarens sjuklöneansvar efter andra sjuklöneveckan avskaffas.
Försäkringskassan skall erbjuda alla sjukskrivna en personlig koordinator som skall ha en skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutredning inom fyra veckor. Möjligheten för funktionshindrade att välja boende och hjälpmedel skall öka. Arbetsförmedlingar som specialiserar sig på funktionshinder.

12 Tandvårdscheck skall införas som kan användas vartannat år hos valfri tandläkare.
Företagshälsovården skall bland annat bistå Försäkringskassan vid bedömningar av arbetsförmåga.

13 Regeringen har föreslagit ett nytt avgiftssystem som innebär att i branscher som har hög arbetslöshet ger högre A-kassaavgift. Dessutom skall A-kassa på deltid kortas till maximalt 8 månader. Personer som är arbetslösa eller är sjuka behöver dock inte betala avgiften.

14 Regeringen kommer nästa år komplettera vårdgarantin inom hälso- och sjukvården med en rehabiliteringsgaranti. Garantin skall innebära att den enskilde inom viss tid skall ha rätt till utredning/bedömning för att kartlägga behovet av rehabilitering. Syftet med garantin är att förbättra samordningen mellan Försäkringskassan och Landstinget och stärka helhetsperspektivet inom rehabiliteringen.

15 Sjustegsmodellen skall ersättas av något som heter ”Rehabiliteringskedjan”.
Den nya modellen innebär att den som blir sjukskriven skall få vara sjukskriven i 3 månader. Under den tiden skall Försäkringskassan se till att den som är sjuk kan få andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare. Efter 6 månader skall Försäkringskassan se om det finns något annat lämpligt arbete hos andra arbetsgivare, vilket betyder att den sjuke kan sägas upp av sin gamla arbetsgivare.

16 Regeringen vill förlänga karenstiden i arbetslöshetsförsäkringen från 5 dagar till 7 dagar från den 1 juli 2008. 2008 blir det möjligt att få 25% av sin sjukersättning under de 12 första månaderna om man vill prova på att jobba eller att studera. Idag då får man behålla sin hela ersättning under de tre första månaderna.

17 SGI står för sjukpenninggrundad inkomst.
En sjukskrivning skall i normala fall inte kunna vara längre än 12 månader och vara 80% av SGI. I undantagsfall kan förlängd sjukpenning beviljas i ytterligare 18 månader och vara 75% av SGI. Om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt även efter denna gräns kan i regel någon form av förtids- eller invalidpension betalas ut.

18 SGI skall i framtiden bygga på historisk inkomst, snarare än uppskattad inkomst. Konsekvensen blir att SGI räknas ned från 0,989 till 0,97. SGI ligger också till grund för andra ersättningar som t e x föräldrapenning, havandeskapspenning med mera.

19 Så stor blir skillnaden
För att räkna ut SGI så måste man multiplicera genomsnittslönen (om man arbetar halvtid)t e x 440 kr per dag brutto (8800 kr per månad) med 0,989. Det blir 435 kr per dag. Sjukpenningen är idag 80% av detta, d v s 348 kr. Från årsskiftet ska den här faktorn vara 0,97 och då blir SGI 427 kr. Sjukpenningen är 80% av detta, d v s 341,50 kr. Men den som är sjuk längre än ett år kommer endast få 75% av sin SGI, d v s 320 kr per dag.

20 Sysselsättning och arbete
Arbetspraktik för unga över 20 år med funktionshinder och de som får ersättning från A-kassa. Praktiken är oavlönad och skall vara på heltid och pågå i högst 6 månader. Lönebidrag kan ges till personer med nedsatt arbetsförmåga under normalt 4 år.

21 Offentligt skyddat arbete är till för de med socialmedicinskt funktionshinder, arbetslösa som är berättigade till LSS och arbetslösa som på grund av långvarig psykisk sjukdom inte varit i kontakt med arbetslivet. De som anställs omfattas ej av Lagen om anställningsskydd. Samhall vänder sig till personer med nedsatt arbetsförmåga. Där personer med psykiska funktionshinder är en prioriterad grupp liksom de med intellektuella funktionshinder.

22 Kostnader för personer med ett psykiskt funktionshinder
Kostnader för öppenvård, läkemedel, tandvård med mera kostar kr per år. Kostnader för sjukresor, boendestöd eller hemtjänst blir tillsammans 2600 kr – kr per år. Kostnaden är alltså kr per år och uppåt eller 1359 kr per månad och uppåt. (Rapport från Nationell Psykiatrisamordning 2006)

23 Pengar du kan få Handikapp ersättning kan man få om man är mellan 19 och 64 år gammal och har kostnader på grund av sitt funktionshinder som överstiger kr per år. Bostadstillägg kan man få om man har sjuk- eller aktivitetsersättning och betalar mycket för sin bostad Försäkringsersättning kan man få om man var försäkrad när du drabbades av sjukdom och att den gäller vid sjukdom.

24 Man kan ansöka om pengar från stipendier och fonder om man har svårt att få pengarna att räcka till eller behöver pengar till något särskilt. Man kan söka information om hur man gör detta hos länsstyrelsen som har en databas, hos kommunen som har en lista över stipendier som kan ge pengar eller hos biblioteket som har böcker med adresser till stipendieformer.