Barnets utveckling Bo Heffler , univ. lektor emeritus, leg

En presentation över ämnet: "Barnets utveckling Bo Heffler , univ. lektor emeritus, leg"— Presentationens avskrift:

1 Barnets utveckling Bo Heffler , univ. lektor emeritus, leg
Barnets utveckling Bo Heffler , univ.lektor emeritus, leg.psykolog Psykologiska institutionen Stockholms universitet ”VÅRDARENS OCH BARNETS ÖMSESIDIGA OCH DELADE FÖRSTÅELSE ÄR DET MÄNSKLIGA TÄNKANDETS VAGGA." (Turner:Made for life, 1976) "FÖRST DÅ MÄNNISKAN TILLHÖR SIG SJÄLV KAN HON TILLHÖRA ANDRA – MED DET ÄR BARA GENOM ANDRA HON KAN TILLHÖRA SIG SJÄLV” (Rita Liljeström: Våra barn, andras ungar)

2 TVÅ VIKTIGA ASPEKTER PÅ UTVECKLING OCH VÄXANDE
1. SAMSPEL OCH MÖTEN mellan människor är främst en känslomässig aspekt via spegelneuroner, affektintoning och undvikande av rädsla 2. SKAPANDE AV INRE/YTTRE SAMBAND rörande känslor och tankar om sig själv och om världen utgör en kognitiv aspekt. Språklig och icke-språklig kommunikation viktig för båda aspekterna därför att man - samspelar och möjliggör möten kan dela känslor kan skapa ett gemensamt fokus

3 OLIKA MINNEN PROCEDURMINNE DEKLARATIVT MINNE
(IMPLICIT) och DEKLARATIVT MINNE (EXPLICIT) EPISODISKT MINNE SEMANTISKT MINNE

4 Anknytningsteori – utgångspunkter och tillämpningar
(Källa: Pia Risholm Mothander)

5 Vad är anknytning? Individens förmåga att använda erfarenheter av att vara med känslomässigt viktiga personer för att lära sig att reglera sina egna känslor av främst rädsla och otrygghet (Bowlby, 1969, 1973, 1980) prm 09

6 Även om anknytningsbeteendet är särskilt tydligt under den tidiga barndomen anses det vara kännetecknande för människan, från vaggan till graven. Det finns inte något vare sig infantilt (”barnsligt”) eller sjukligt i det. prm 09

7 En teori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven
”Alla” psykologer älskar anknytningsteori Skapad av John Bowlby och Mary Ainsworth Teorin är ett möte- mellan olika teoretiska perspektiv mellan forskning och klinisk praktisk verklighet. mellan kvalitativ och kvantitativ forskning Freud formulerade frågorna Darwin tillhandahöll metoderna Den psykoanalytiska inriktningen gillar att Bowlby var psykoanalytiker Den kognitiva inriktningen gillar den biologiska mognadsaspekten och evolutionsinriktningen Den familjeterapeutiska inriktningen gillar den socialpsykologiska bakgrunden prm 09

8 En psykobiologisk utgångspunkt
En effekt av ett evolutionärt selektionstryck – barn riktar anknytningsbeteenden mot sina omvårdare - och får skydd. Barnets hjärna är vid födseln inte tillräckligt utvecklad för att möjliggöra ett självständigt fungerande. Barnets känslighet för familjens mikrokultur; den kvalitativa miljövariationen. Barnet är skyddslöst i förhållande till andra djur men har en unik potential. Den reflekterande hjärnan behöver inte fungera från början. Barnet behöver inte kunna multiplikationstabellen men behöver kunna signalera sina primära behov och kunna samla på erfarenheter av svaren. prm 09

9 Målriktade beteendesystem
Behov av närhet anknytning/ attachment Behov av avstånd utforskande Behov av att erbjuda omvårdnad bindning prm 09

10 Grundläggande anknytning
”Alla” barn knyter an Processen äger rum under barnets tre första år Anknytningen representeras kognitivt i inre arbetsmodeller (IAM) Anknytningsmönstret är relationsspecifikt och relaterat till anknytningspersonens fysiska och psykiska tillgänglighet Det är inte beroende av kultur. Beteendena är skönjbara i alla samhällen. Starkare än temperament Den sekundära anknytningen fortsätter när den primära är etablerad. Det lilla barnet protesterar vid ofrivilliga separationer men utvecklingen av kognitiva funktioner gör att anknytningsbeteenden senare kan vara mer flexibla Predicerbarhet ligger i att det finns en strategi som är måttligt beständig – åtminstone om erfarenheterna är positiva Om barnet utvecklat anknytningsrelationer till flera personer kan kvaliteten mellan dem variera. prm 09

11 En eller flera anknytningspersoner?
Barn kan under småbarnsåren knyta an till 3-5 personer Kvaliteten beror på anknytningspersonens närvaro, vilja och förmåga att uppfatta och tillfredsställa barnets behov – inte på personens kön Anknytningsrelationerna är hierarkiskt ordnade Kontroversiella punkter? Tidsanda och nya familjer prm 09

12 Utveckling av anknytning (fas 1 och 2)
Spädbarnstiden ung 0- 1 år Gradvis mer diskriminerande orientering och signalering. Föräldern en dold reglerare av barnets fysiologiska behov. Minnesutveckling och upplevelse av kontinuitet. Mellanmänsklig kommunikation. prm 09

13 Utveckling av anknytning (Fas 3)
Småbarnstiden 1-3 år Repertoaren av signaler ökar. Motorisk utveckling möjliggör både närhet och avstånd. Utforskandet ökar. Symbol och språk utvecklas. IAM får sin form. Anknytningens kvalitet befästs. prm 09

14 Utveckling av anknytning (Fas 4)
Förskoleåren och senare. Målinriktat partnerskap för att organisera anknytningssystemet. Förhandling och kontakt på distans, inre trygghet. Generalisering av anknytning till andra relationer. Anknytningen blir en del av det personliga förhållningssättet. prm 09

15 Metoder Från naturalistiska observationer i hemmiljö till strukturerade systematiska och studier av kontrollerade betingelser, t.ex.: Främmandesituationen Docklekstest, bildberättelser Intervjuer prm 09

16 A-mönster: Otrygg, undvikande (15 – 25 % av barnen)
Klassificering av organiserad anknytning (utifrån Främmandesituationen) A-mönster: Otrygg, undvikande (15 – 25 % av barnen) B-mönster: Trygg, balanserad (60 – 70 % av barnen) C-mönster: Otrygg, ambivalent/motspänstig (5 – 15 % av barnen) prm 09

17 Inre arbetsmodeller (IAM) och försvar
Baserat på barnets samspel med anknytningspersonen utvecklas IAM av sig själv och andra. IAM återspeglar alltså faktiska erfarenheter, ej fantasier. IAM bygger på både på omedvetna förspråkliga och på medvetna språkliga minnen Besvarar frågor som: "Finns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Vad kan jag förvänta mig av andra?” prm 09

18 Barnet har en ”trygg” anknytning
IAM är enhetliga och sammanhängande. Medvetna och omedvetna aspekter går i samma riktning prm 09

19 Barnet har en ”otrygg” anknytning
Flera och osammanhängande IAM aktiverar försvar Defensivt uteslutande – Barnet är missnöjt och klängigt. Defensiv förskjutning av uppmärksamhet – Barnet fokuserar instrumentella handlingar och saker. prm 09

20 Barnet har en ”extremt otrygg” anknytning
Skrämt eller skrämmande föräldrabeteende. Abdikerad eller hjälplös omvårdnad. Barnet har en strävan mot ett mönster. Beteendestrategin bryter samman till följd av förvirring, motsägelsefullhet eller rädsla. Leder till Desorganiserad anknytning (10 – 15 % av barnen) prm 09

21 Desorganiserad anknytning
Desorganiserad – undvikande ”En rädsla utan slut”. Den som ska skydda skrämmer ! Desorganiserad – ambivalent/motspänstig ” Förvirring”. Den som ska skydda gör det inte! En affektiv motstridig kommunikation. Ord och handling stämmer inte överens. prm 09

22 Konsekvenser av Desorganiserad anknytning
Stressystemet förblir påslaget. Minskad återhämtningsmöjlighet leder till uppgivenhetsstress. Dygnskurvan för utsöndring av kortisol förändras. Hjärnans synapsbildning störs; reducerad förmåga till att modulera subkortikala tillstånd Från hyperarousal till dissociation Försvar: Defensivt uteslutande och segregerade system prm 09

23 Otrygg anknytning är en riskfaktor - inte psykopatologi!
Desorganiserad anknytning är en allvarligare riskfaktor för psykopatologi (psykisk störning). Psykopatologi förklaras endast av flera samverkande riskfaktorer. prm 09

24 Anknytning under skolbarnstiden
Forma och konsolidera representationer av en ”säker hamn”, tillsammans med andra erfarenheter, förväntningar och förmågor. Anknytningen blir mer sofistikerad, mer abstrakt och mindre beroende av fysisk närhet och kontakt. Trygg eller otrygg anknytning blir mer del av personligheten än en specifik relation prm 09

25 Anknytningsmönster och kamratrelationer
Otrygg anknytning relaterad till fientlighet och avsaknad av social kompetens. Presumtiva vänner stöts bort. Trygg anknytning relaterad till positivt socialt bekräftande av kamrater. Trygg anknytning relaterad till samvaro med barn av samma kön. prm 09

26 Anknytningsmönster och psykopatologi
Mer än 50% av barn som vid ett års ålder kategoriserades som desorganiserade, med psykosociala problem i hemmet, bedömdes som aggressiva på dagis och visade beteendeproblem i skolan. Samband med beteendeproblem och dissociation i unga vuxenår. Sambandet är komplext. Det är inte orsak och verkan. Pingpongspel. Mammans känslighet medierande variabel. Mer svårt med förutsägelser av A, B, och C. prm 09

27 Effekter av allvarlig deprivation
Emotionell svält Det första levnadsåret – ett viktigt fönster Avsaknad av stimulans ger hämmad tillväxt av hjärnan Senare problem: kvasi-autism, kognitiva och emotionella svårigheter. Diffus tillgivenhet. prm 09

28 Anknytningsmönster i vuxen ålder (via vuxenanknytningsintervju)
Trygg anknytning – fld sammanhängande, följdriktig i berättelsen. Otrygg anknytning – ambivalent/motspänstig fld upptagen av sina fld. Otrygg anknytning – undvikande, fld avfärdande av anknytn. Desorganiserad - fld visar dissociation.

29 EGOCENTRISM: en kognitiv oförmåga att frångå sitt eget föreställningsperspektiv och se från en annans perspektiv. 2-6 år: Svårt att hålla isär den omedelbart upplevda verkligheten och de symboler som beskriver verkligheten, t.ex. ord är egenskaper hos objekten, tanken är en hörbar röst. Egocentrismen avtar med framväxande förmåga att hålla två aspekter i huvudet samtidigt, t.ex. både verklighet och fantasi, och därmed kunna skilja på dem och jämföra.

30 Egocentrism forts. 6-11år: Barnet har svårt att skilja verkligheten från sitt eget tänkande om denna verklighet. Tanken och det tänkta fortsätter att vara delvis sammanblandade. Konflikt mellan karta och verklighet. Egocentrismen avtar med framväxande förmåga till kombinatorik och hypoteser tvärtemot fakta. Tänka om tänkandet. De egna godtycket upptäcks och kan bättre skiljas från verkligheten.

31 11- år: Tonåringens teorier och modeller om verkligheten
återspeglar ofta idealtillstånd, inte verkligheten. Det som upptar tonåringens intresse och tankar berör andra människor också (inbillad publik). Det som gäller för alla människor är unikt för henne själv (personlig fabel). Fenomenet inbillad publik avtar efterhand med den verkliga publikens reaktion. Den personliga fabeln avtar med ökad intimitet och ömsesidighet i relationer.