Kroppens fiender.

En presentation över ämnet: "Kroppens fiender."— Presentationens avskrift:

1 Kroppens fiender

2 Bakterier Bakterier är encelliga mikroorganismer utan cellkärna.
Bakterier kan hittas i alla ekosystem på jorden även bland radioaktivt avfall, i havsvatten och djupt ned i jordskorpan. Förökar sig genom delning. Det finns ca 10 gånger fler bakterier än människoceller i en människa. De flesta bakterier finns i tarmen och huden De flesta av bakterierna är ofarliga men vissa kan orsaka infektioner.

3 Virus Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Virus brukar inte räknas som en livsform, då de saknar egen ämnesomsättning, och ej kan föröka sig på egen hand. De förökar sig genom att infektera en levande cell. Med hjälp av cellens maskineri tillverkar viruset fler viruspartiklar.

4

5 Immunförsvaret Kroppen försvaras både av ett yttre och ett inre infektionsförsvar som samarbetar. Till det yttre försvaret hör bland annat huden och slemhinnorna samt olika typer av sekret, till exempel saliv, svett, tårar och magsaft.

6 Inre immunförsvaret inflammation antigen-antikroppsreaktioner
Hit räknas de vita blodkropparna som förstör och tar bort främmande ämnen samt dödar felaktiga celler, som cancerceller. Det inre immunförsvaret angriper de främmande organismerna på olika sätt. inflammation antigen-antikroppsreaktioner mördarceller storätande celler, så kallade makrofager. Dessa punkter förklaras på följande sidor

7 Inflammation Skador som t ex ett sår, en överbelastning, eller en infektion orsakad av bakterier eller virus skapar en inflammation. När man får en inflammation drabbas det sjuka området av rodnad, smärta, svullnad, värmeökning och nedsatt funktion. Svullnaden gör att de vita blodkropparna får lättare att komma fram till skadan. Varbildningen i ett infekterat sår är ett resultat av immunförsvarets verkningar och består främst av döda bakterier, nedbruten vävnad och vita blodkroppar.

8 Antigen-antikroppsreaktioner
2. B-lymfocyten omvandlas till en plasmacell samtidigt som den varnar andra vita blodkroppar för inkräktarna. Plasmaceller bildar antikroppar som binds till antigenet på bakterien, som därmed oskadliggörs. 1. B-lymfocyterna har särskilda mottagare, så kallade receptorer, som känner igen antigenet som finns på bakteriernas yta och binder dem till sig, som nyckeln i ett lås.

9 Mördarceller och storätande celler
1. En mottagare, så kallad receptor, på T-lymfocyten känner igen antigenet som finns på virusinfekterade cellers yta och binder dem till sig. T-lymfocyten aktiveras och bildar så kallade mördarceller som förgör inkräktarna. 2. T-lymfocyterna aktiverer också storätande celler, så kallade makrofager, som oskadliggör virusinfekterade celler genom att ”äta upp dem”.

10 Tycker att jag sett de där typerna förut.
Minnesceller Tycker att jag sett de där typerna förut. Vissa B- och T-lymfocyter överlever och stannar kvar som minnesceller en tid och i vissa fall hela livet. Minnescellerna känner igen virus och bakterier som tidigare infekterat oss. Immunförsvaret aktiveras snabbt. Sjukdomssymptomen uteblir eller blir milda. Du har då blivit immun mot sjukdomen.

11 Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens innebär att antibiotika fungerar sämre och sämre och till slut inte alls mot en bakterieinfektion. Detta är ett alvarligt hot mot behandling av svåra infektioner som t ex lunginflammation.

12 En epidemi är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor.
En epidemi som sprider sig över stora delar av världen kallas för pandemi.

13 Louis Pasteur Född 27 december 1822 död 28 september 1895.
Upptäckte sambandet mellan bakterier och sjukdomar. Pastörisering, metoden att upphetta livsmedel för att döda farliga bakterier och andra mikroorganismer, grundas på hans upptäckter. Han utvecklade också ett vaccin mot rabies.

14 Florence Nightingale Född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti 1910 i London. Var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Nightingale är känd för sin insats under Krimkriget då hon arbetade vid en sjukstuga i Konstantinopel (idag Istanbul). Bland annat lyckades hon sänka dödligheten vid militärsjukhusen i Krim från ca 42 % till 2 % genom att förbättra de hygienen på sjukhusen, t ex att läkarna skulle tvätta händerna.

15 Alexander Fleming Född 1881 Skottland, död 11 mars 1955.
Han är känd för att 1928 ha upptäckt penicillinet. Detta skedde genom en slump eftersom han lämnade en odiskad bakterieodling när han åkte på semester. Svampen i bakterieodlingen, vilken egentligen var penicillin (Penicillium notatum), dödade bakterierna och kvar blev en kal fläck i burken.