Introduktion.

En presentation över ämnet: "Introduktion."— Presentationens avskrift:

1 Introduktion

2 En bild av verkligheten
”Miljöbalken motverkar god miljö!” ”Det lokala näringslivet kan inte utvecklas på grund av alla krångliga miljöregler!” ”Vår kommun ställer strängare krav än andra kommuner!”

3 Annan bild av verkligheten
”Det är riskfritt att begå miljöbrott, ingen blir ändå fälld!” ”Myndigheterna är du och vän med de förorenande företagen!” ”De är med i samma rotaryklubb och myndigheterna vågar inte agera!” ”Miljömyndigheterna vågar inte agera för då flyttar företagen från kommunen!”

4 Rättssamhället

5 Varför har vi lagar? Lagar är till för att reglera människornas mellanhavanden Miljölagarna reglerar även människans förhållande till naturen ”Om vi inte har lagarna tar den starke det den vill ha” (den jydske lag 1200) ”Land skall med lag bygga” Uppsalalagen 1296 Även lekar har regler, fotboll och andra sporter, schack, poker o.s.v. Alternativ till ”djungelns lag” ”den starkes rätt”

6 Fritt Staffan Westerlund
Olika filter Verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön MILJÖN Fritt Staffan Westerlund

7 Lagarna skyddar människor och miljö …
lagarna ska bl.a.skydda människorna från övergrepp från den ena mot andra förhindra att våld eller den starkes rätt gäller ”djungelns lag” miljölagar ska även skydda naturen och kommande generationer mot övergrepp

8 … och inskränker deras frihet att göra allt de vill
Lagar innebär alltid inskränkning i den enskildes frihet Den ger myndigheter makt att tvinga människor att göra vissa saker eller avstå från att göra vissa saker Myndigheterna har makt att sätta reglerna och se till att dem följs

9 Grundlagen är ramen Hur ska vi förhindra att makthavarna sätter regler som gynnar dem själva och missgynnar andra? Grundlagen sätter regler för hur lagarna får vara Grundlagen anger ramarna för lagarna Grundlagen garanterar vissa rättigheter

10 Montesquieu 1689-1755 maktfördelningslärans fader

11 Väktarna ”Vem vaktar väktarna?” frågade man i Rom
Maktfördelningslärans upphovsman fransmannen Montesquieu ( ) ”Makt som inte begränsas av motstående makt är ödesdiger för friheten” Montesquieu ”för att makten inte ska kunna missbrukas ligger det i sakens natur att makt måste hejda makt” Montesquieu 1759

12 Maktfördelningsläran
”Allt vore förlorat om samma människa eller samma församling av antingen adelns eller folkets förnämsta skulle utöva dessa tre befogenheter: Den lagstiftande makten Makten att verkställa allmänna beslut och den dömande makten över enskildas brott och tvister” Montesquieu Lagarnas anda 1848

13 Rättssamhället: Lagarna är förutsägbara och lika för alla
Maktfördelning råder: Lagstiftande makten Verkställande makten Dömande makten balanserar varandra och är oberoende av varandra Grundlagen förhindrar att vissa grundläggande rättigheter kränks genom lagar

14 Maktfördelningen och rättssamhället
Lagstiftande församlingen tillsätts av folket genom val (riksdagen) Lagstiftaren (Riksdagen) ”tillsätter” (och avsätter) den verkställande makten (regeringen) Den verkställande makten tillsätter den dömande makten (domarna) men kan inte avsätta den För myndigheter som sysslar med myndighetsutövning gäller liknande regler som för den dömande makten Ingen får lägga sig i hur myndighet tillämpar lag, men beslut kan överklagas till överordnad myndighet

15 Rättssamhällets hierarki
Grundlagar ändras genom två riksdagsbeslut Lagar ändras genom ett riksdagsbeslut Förordningar regeringen genom delegation Föreskrifter statliga verk genom delegation Allmänna råd statliga verk (ej bindande) Kommunala föreskrifter kommunfullmäktige Föreskrifter mot enskilda tillstånds-/tillsynsmyndighet Rättspraxis högre domstolar (ex.miljööverdomstol) Överordnad författning gäller, lag går före förordning, förordning går före föreskrift, råd har ingen bindande verkan.

16 Grundlagarna Regeringsformen (hur landet ska regeras, vissa skyldigheter och rättigheter) Successionsordningen (hur kungamakten ärvs) Tryckfrihetsförordningen ( rätten att uttrycks sig i skrift) Yttrandefrihetsgrundlagen (rätten att yttra sig i tal eller på annat sätt)

17 Regeringsformen All offentlig makt i Sverige RF 1:1 utgår från folket
Den offentliga makten RF 1:1 utövas under lagarna.

18 Regeringsformen Det allmänna skall främja en hållbar RF 1:4 utveckling
en god miljö för nuvarande och kommande generationer

19 Förvaltningsmyndigheter
Domstolar, förvaltningsmyndigheter skall iakta RF 1:2 allas likhet inför lagen saklighet opartiskhet

20 Lagar Lag kan bara RF 8:17 ändras genom lag

21 Domstolar Ingen myndighet (ej Riksdagen) RF 11:2 får bestämma
hur domstol skall döma hur domstol tillämpar rättsregel Domare kan inte sägas upp RF 11:5 Utom Brott Pension sjukdom

22 Myndigheternas självständighet
Ingen myndighet RF 11:7 (ej heller riksdagen eller kommunfullmäktige) får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall utöva myndighet mot enskild mot kommun tillämpa lag

23 Yttrandefrihet - meddelarfrihet
Var och en har rätt att uttala sig till media Offentligt anställda har rätt att uttala sig anonymt till media Det är straffbart att försöka efterforska vem som lämnat uppgifter till media.

24 Allmänt om lagar

25 Tolkning av lagar Lagtexten kort, anger reglerna översiktligt, ej detaljerad Måste tolkas med hjälp av Förarbeten Propositioner, regeringens lagförslag Offentliga utredningar (SOU) Departementsutredningar Praxis, domstolsutslag Högsta domstolen regeringsrätten miljööverdomstolen

26 Hur systemet ”fungerar”
MÅL ”förlust” Kravregler Genomföranderegler Resultat Efter Gregor Holmgren

27 Modifierat efter Staffan Westerlund
Lagars uppbyggnad Varför finns denna lag Vad måste uppfyllas för att nå målet Hur ska man göra för att kraven uppfylls Hur får man ”alla” att följa lagen? Något obehagligt händer. Mål, syfte Kravregler Genomföranderegler Straff om lagen ej följs Modifierat efter Staffan Westerlund

28 Bilden av miljöproblemen
Diffusa källor, ”osynliga” Hållbar utveckling globala regionala lokala Miljö som sektor Punktkällor, synliga TID 1960-tal 1980-tal 2000-tal Fritt efter Tiberg (modifierat)

29 Fritt efter Staffan Westerlund
miljölagar Tidigare miljölagar Mänskliga aktiviteter Utgår från förorenaren och nutiden Aktivitetsregeln (den som agerar) Mänskliga lagar kompromisser Vad företaget tål Modern miljölag Naturen och hälsan Utgår från miljön och kommande generationer Den som drabbas (den som reagerar) Naturens lagar kompromisslösa Vad naturen tål Fritt efter Staffan Westerlund

30 Rätten till god miljö Regeringsformen innehåller en skyldighet för stat och kommun att främja god miljö ”Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna” ger indirekt den enskilde rätt till god miljö Europadomstolen (ej att förväxla med EG-domstolen) har fastslagit enskildas rätt till god miljö.