Beteendeförändringar är nödvändiga

En presentation över ämnet: "Beteendeförändringar är nödvändiga"— Presentationens avskrift:

1

2 Beteendeförändringar är nödvändiga
Copyright (c) Tricorona 2012

3 Varför behövs klimatkompensation?
Copyright (c) Tricorona 2012

4 Så här fungerar CDM – Clean Development Mechanism
Utsläppsminskningar av industriländerna genom Kyotoprotokollet (5% under1990-års nivå) Utsläpp av växthusgaser 2012 i ett “Business as usual”-scenario Utsläpp av växthusgaser 1990 ... kan användas av en industri i Europa i enlighet med Kyotoprotokollet. Additionalitet Pengarna som läggs på klimatkompensation ska åstadkomma en förändring. Investeringen skulle inte vara lönsam utan möjligheten att sälja koldioxidreduktioner. Verifierbarhet Projekten måste klara att möta de standarder och metodologier utvecklade av FN för att bli godkända. Utsläppsreduktionerna verifieras av en oberoende tredje part. Spårbarhet Den utsläppsreduktion ska kunna spåras så att det kan säkerställas att den inte har sålts, eller i framtiden kan säljas, flera gånger om till andra kunder. Beständighet Den utsläppsreduktion man finansierar ska vara permanent, inte tillfällig. Bidrag till hållbar utveckling Projektet ska förbättra vardagen för människor i närområdet, genom att skapa sådant som arbetstillfällen, fattigdomsbekämpning, förbättrad hälsa, ekonomisk trygghet, bättre tillgång till energiresurser och också andra miljövärden såsom bevarande av biologisk mångfald. Utsläppsminskningar från projekt i utvecklingsländer som inte skulle blivit av utan CDM... 4

5 Olika typer av klimatkompensation
Nivå av tredjepartskontroll GS CER – Gold Standard CER Miljöorg. CER – Certified Emission Reductions Projektbaserade aktiva reduktioner FN/CDM VER – Voluntary Emission Reductions Oreglerat Kvalitet EUA - European Emissions Allowances Passiva reduktioner Utsläppsrätter Copyright (c) Tricorona 2012

6 Hur säkerställs klimatnyttan i ett CDM-projekt?
Projekt certifierade CDM – Clean Development Mechanism är verifierade av FN enligt Kyotoprotokollet och uppfyller dessa kriterier: Additionalitet Projektet skulle inte ha genomförts utan pengarna för klimatkompensationen Bekräftade koldioxidminskningar Koldioxidminskningarna ska redan ha genomförts och blivit verifierade Transparens/spårbarhet Registrerade i FN:s databas Beständighet Bidrag till hållbar utveckling Projektet ska t.ex. skapa nya arbetstillfällen, förbättra hälsa, ekonomisk trygghet eller ge förbättrad infrastruktur. Copyright (c) Tricorona 2012

7 Projektidé Levererade CERs Check 1 EIA FSR
Local stakeholders, Consultants Check 2 Publication UN web Accredited experts Interviews local experts Approval involved countries Check 3 UN check EB check Involved country check Check 4 Publication UN web Accredited experts Check 5 UN check EB check Projektidé Levererade CERs

8 Det politiska spelet

9 Tricoronas roll Tricorona har mer installerad vindkraft Kina än vad som finns i hela Sverige. Tricoronas investeringar i vindkraft reducerade ca 3 miljoner ton CO2e under 2011 – motsvarande hela Sveriges energisektor

10 Copyright (c) Tricorona 2012
Mer än 170 registrerade projekt i 19 länder på 3 kontinenter, med fokus på LDC-länder Copyright (c) Tricorona 2012

11 Några av Tricoronas projekt
Vindkraftpark Kangping, Kina Volume: ca ton CO2/year CDM: 0537 Jaremar Biogasanläggning, Honduras Volume: ca tons /year CDM: 1483 FN-certiferade projekt gör skillnad. Vi ska agera på hemmaplan men det är också lönsamt att agera på bortaplan. År 2005 fanns i stort sett inget vindkraft i Kina. Nu är Kina näst störst i världen och under 2010 beräknas de köra om världsettan, USA, för att bli det land med mest vindkraft i världen. I stort sett vartenda vindkraftsbygge i Kina sedan 2005 har delfinansierats genom CDM-systemet. De vindkraftsprojekt som Tricorona finansierar i Kina och Indien har större installerad krafteffekt än hela vindkraftssektorn i Sverige, vilket gör Tricorona till den största vindkraftsaktören i Norden. Tricoronas sammanlagda CDM-projekt motsvarar årliga utsläppsminskningar på ca 10 miljoner ton koldioxid per år. Som jämförelse uppgår Sveriges årliga utsläpp till ca 65 miljoner ton. Dagana Energiffektivisering Biomasssa, Senegal Volume: ca ton CO2/year CDM: 3286 Biomassakraftverk Sri Balaji, India Volume: ca ton CO2/year CDM: 0362 Copyright (c) Tricorona 2012

12 Sex myter om klimatkompensation
1. Klimatkompensation är ett avlatsbrev – man köper sig fri 2. Klimatkompensation fungerar inte – inget förändras 3. Klimatkompensation är dyrt 4. Klimatprojekt i u-länder är den nya tidens kolonialism 5. Klimatkompensation i u-länder är kortsiktigt – i ett längre perspektiv är det bättre att investera på hemmaplan 6. Klimatkompensation är bistånd 1. Om en klimatstrategi uteslutande bygger på klimatkompensation, kan man som företag anklagas för att ha köpt sig fri från sitt ansvar. Om klimatkompensation däremot ingår i en klimatstrategi, som även omfattar åtgärder för att reducera sin klimatpåverkan, blir kompensationen i stället ett sätt att fullborda sitt klimatansvar. 2. En kärnfråga när det gäller val av klimatkompensation är hur hur klimatnyttan kan säkerställas. Här varierar utfallet beroende på formen av klimatkompensation, och vilken affärsmodell som leverantören har. Internationellt har uttrycket ”carbon cowboys” myntats för att beskriva de åtskilliga leverantörer som samlar in stora mängder pengar utan att det faktiskt leder till någon bevisad klimatnytta. När det gäller CDM står FN för märkningar av bevisad klimatnytta. 3. Kostnaden för att klimatkompensera styrs av två saker: hur stora utsläpp som ska kompenseras, mätt i ton koldioxidekvivalenter, samt hur mycket den valda metoden för klimatkompensation kostar per ton. Utgör oftast endast en bråkdel av kostnaden för det som ska kompenseras: Flygresor – oftast 4–6% av biljettkostnaden för affärsresor, El och värme – varierar från land till land, men i Sverige oftast ca 2–4% av energikostnaden, Bilresor – varierar på val av bränsle och bil, men oftast 5 –10% av bränslekostnaden. 4. Innebär inte att rika länder kan behålla en hög konsumtionsnivå genom att utnyttja fattiga länder. Klimatprojekt i u-länder innebär stora investeringar som leder till ökad levnadsstandard, tvärtemot kolonialismen, där rika länder tog hem resurser från u-länderna. CDM-systemet har överfört resurser till u-länderna för tiotals miljarder dollar, i samma storleksordning som världens sammanlagda biståndsbudget per år. Stora delar av de utsläpp som förekommer i tillverkningsländer såsom Kina och Indien härrör från produktion av varor som konsumeras i väst, och dessa utsläpp kan betraktas som vårt moraliska ansvar. Det är enkelt att minska Europas egna utsläpp genom att utlokalisera smutsig produktion till exempelvis Kina, en företeelse som kallas ”carbon leakage”. Men i-ländernas moraliska ansvar för utsläppen, och för att städa upp dem, kvarstår så länge vi konsumerar dessa varor. 5. Ett argument mot att i-länder ska utföra klimatinvesteringar i u-länder är att de kan undvika att utföra åtgärder på hemmaplan: i-länderna måste också minska de egna utsläppen, och om dessa investeringar skjuts upp blir notan på sikt större och det kan till och med vara för sent när vi så småningom vänder blicken hem igen. 6. Med avfallsperspektivet blir det tydligare att företag och organisationer har ett ansvar att ta hand om sin klimatpåverkan. Med rätt leverantörsupplägg kan klimatkompensationsavtalet utformas precis som en avfallshanteringstjänst, med tydliga villkor om volym, metod, leveransdatum och uppföljning. Copyright (c) Tricorona 2012

13 Copyright (c) Tricorona 2012
Så här arbetar vi Beräkna Klimatberäkning Inspirera Kommunikation Reducera Klimatplan Kompensera CDM/Gold Standard Copyright (c) Tricorona 2012

14 Copyright (c) Tricorona 2012
Våra tjänster Klimatstrategi En långsiktig klimatstrategi , oftast till 2015 eller 2020. Klimatberäkning/Reserapport Beräkning av klimatpåverkan för företag/organisation/ evenemang/produkt/tjänsteresor Klimatåtgärdsplan En handlingsplan för att minska klimatpåverkan, med mätbara mål. Klimatkompensation Genom FN-certifierade projekt. Klimatkommunikation Hjälp för att säkerställa korrekt kommunikation kring klimatåtagandet. Klimatsäkring Ett helhetskoncept där de fyra stegen klimatberäkning, klimatåtgärdsplan, klimatkompensation och klimatkommunikation ger certifieringen ”Klimatsäkrad av Tricorona” Kundanpassade lösningar En skräddarsydd klimattjänst för företag/produkter eller evenemang. Copyright (c) Tricorona 2012

15 Copyright (c) Tricorona 2012
Några av våra kunder Copyright (c) Tricorona 2012 (c) Tricorona Climate Partner 2010 15

16 Klimatberäkningar enligt GHG
Relevans (relevance) Rapporteringen ska på ett relevant sätt spegla företagets eller organisationens utsläpp så att den kan fungera som ett beslutsunderlag både internt och externt. Fullständighet (completeness) Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom angivna systemgränser. Undantag ska förklaras. Jämförbarhet (consistency) Metoden för beräkningar ska vara konsekvent så att jämförelser kan göras över tid. Transparens (transparency) All bakgrundsdata, alla metoder, källor och antaganden ska dokumenteras och redovisas. Noggrannhet (accuracy) De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Copyright (c) Tricorona 2012

17 Sri Balaji – biomassa i Indien
Sri Balaji är ett biomassakraftverk i Andhra Pradesh i Indien som använder jordbruksavfall som bränsle. Genom att bidra med icke-fossil energi till elnätet genererar detta projekt ca ton koldioxidreduktioner per år. Projektet skapar arbetstillfällen och är en inkomstkälla för den lokala befolkningen och har bidragit till lokala utbildnings- och hälsoinvesteringar i området. Copyright (c) Tricorona 2012

18 Dagana/CSS – biomassa i Senegal
Afrika är nästa tillväxtmarknad för klimatkompensationsprojekt. Dagana är ett biomasseprojekt som innebär stora energieffektiviseringar för sockerfarmen CSS i norra Senegal och som är det första registrerade CDM-projektet i landet. Restprodukter från sockerrörsodling används som bränsle istället för fossila bränslen i produktionen, och den el som blir över kan säljas in i det nationella elnätet. Projektet kommer att innebära koldioxidbesparingar på 262 000 ton under en sjuårsperiod. Projektet börjar generera utsläppsreduktioner i början av 2013. Copyright (c) Tricorona 2012

19 Copyright (c) Tricorona 2012
En god affär ”Vår målsättning med Garant är att vara lyhörda och vi har lyssnat på våra kunders önskan att lansera en serie som underlättar för dem att göra ett bra klimatval utan att behöva kompromissa.” Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood. Axfood först ut med klimatsäkrade hygienprodukter Axfood har klimatsäkrat produkter under varumärket Garant Såklart i samarbete med Tricorona. Samarbetet omfattade klimatberäkningar och åtgärdsplaner samt klimatkompensation av den klimatpåverkan som återstår genom projektet Sri Balaji. Copyright (c) Tricorona 2012

20 Copyright (c) Tricorona 2012
En affärsmöjlighet Ökade marginaler Ökade marknadsandelar Ökad intern motivation/lojalitet Stärkt varumärke Riskreduktion Copyright (c) Tricorona 2012

21 Integrerat i affärsmodellen
Copyright (c) Tricorona 2012

22 Copyright (c) Tricorona 2012
Frågor? Prenumerera på vårt nyhetsbrev: Ladda ner Klimatkompensationshandboken gratis på Följ oss på Facebook, Twitter eller LinkedIn, sökord: Tricorona Copyright (c) Tricorona 2012

23 Copyright (c) Tricorona 2012

24 Varför TCP och Klimatkoden
Presentera Jessica och Pär Sälj boken för 200 SEK