FYSISK AKTIVITET VID STROKE

En presentation över ämnet: "FYSISK AKTIVITET VID STROKE"— Presentationens avskrift:

1 FYSISK AKTIVITET VID STROKE
Solveig Dufwa Johanna Blom Neurologiska kliniken, UMAS

2 Fysisk aktivitet minskar risken för:
Hjärt/kärlsjukdomar Högt blodtryck Åldersdiabetes Övervikt Benskörhet Vissa canserformer

3 Regelbunden fysisk aktivitet ger:
Positiv effekt på hjärta och kärl Ork och uthållighet Styrka Balans Koordination och rörlighet Välbefinnande

4 Hur ofta och hur länge? Lite och ofta bättre än mycket och sällan
Sammanlagt 30 minuters träning dagligen är tillräckligt

5 Inaktivitet leder bl a till:
Nedsatt kondition Nedsatt styrka Nedsatt balans Nedsatt funktion Nedsatt välbefinnande Nedsatt självkänsla

6 Ulla-Britt Flansbjer Thesis 2006
Strength training after stroke: effects on muscle function, gait performance and perceived participation Ulla-Britt Flansbjer Thesis 2006

7 Studie på 50 personer med en kvarvarande svaghet efter stroke
Knämuskelstyrkan i det svaga benet är relaterad till gångförmåga Gångförmågan är relaterad till upplevd delaktighet

8 Studie på 24 personer med minst 6 mån sedan strokeinsjuknandet
En styrketräningsgrupp En kontrollgrupp-ej styrketräning, men ok med annan träning Styrketräning 2 ggr/vecka i 10 veckor Belastning ca 80 % av maximal styrka 6-8 repetitioner i 2 set

9 Resultat direkt efter avslutad träning
Förbättrad knämuskelstyrka Ökningen i styrka hade en positiv effekt på gångförmågan Förbättringar i gångförmågan är relaterad till positiv upplevelse av delaktighet Styrketräningen gav inga ogynnsamma effekter i form av ökad spasticitet

10 Resultat 5 månader efter avslutad styrketräning
Under denna period fick de vara aktiva och promenera m m, men inte styrketräna Bibehållit styrkeökningen Större skillnad i gångförmåga i förhållande till kontrollgruppen än direkt efter avslutad träning

11 Konklusion För dem med nedsatt styrka i benet efter stroke så kan styrketräning användas som sjukgymnastisk behandling för att förbättra styrka och gångförmåga. För dem med små nedsättningar efter stroke så kan styrketräning användas som allmän fysisk träning eller friskvård. Det går att styrketräna i perioder och däremellan bibehålla styrkeförbättringen genom allmän träning, promenader, cykling och aktivt vardagsliv.

12 Balans Ett multidimensionellt koncept som refererar till förmågan hos en person att inte falla Bibehållandet av specifik hållning, förflyttning från en ställning till en annan, reaktion på en yttre störning Vid stroke är ofta balansen nedsatt antingen direkt eller indirekt Vid stroke 4-5 ggr större postural instabilitet Mer beroende av synen Ojämn tyngdfördelning

13 Michael KM, Allen JK, Macko RF Arch Phys Med Rehabil 2005;86:1552-6
Reduced ambulatory activity after stroke: The role of balance, gait, and cardiovascular fitness Michael KM, Allen JK, Macko RF Arch Phys Med Rehabil 2005;86:1552-6

14 > 45 år, > 6 mån efter stroke, gångförmåga med eller utan käpp, rollator och/eller levande stöd Mycket låg gångaktivitet Samband mellan balans och gångaktivitet Samband mellan självvald gånghastighet och gångaktivitet Extremt dålig kondition, under normen för ”väldigt låg” konditionsnivå Lägre nivåer än vad som krävs för basal ADL

15 Ibland tar det emot att träna. Det kan kännas som att förflytta berg
Ibland tar det emot att träna! Det kan kännas som att förflytta berg. Hjärntrötthet samt nedsatt förmåga till att ta initiativ, planera och samordna kan bli ytterligare hinder för träning.

16 Vår sammanfattning Träning av balans, styrka och gång leder till förbättrad gångförmåga. Förbättrad gångförmåga ger ökad gångaktivitet Det ger förhöjd aktivitetsnivå, ökad kondition, förbättrad delaktighet samt ökat välmående. Minskad risk för senkomplikationer såsom fall med frakturer, snedbelastningsbesvär, smärta, sekundär muskelsvaghet, ohälsa till följd av passiv livsstil samt nedstämdhet.

17 Hur och var? Egna aktiviteter t ex hushåll, trädgård, promenader, motionscykling, cykling Friskvård t ex genom Fysioteket Sjukgymnastik privat/primärvård Hemträningsprogram HISO