Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi

En presentation över ämnet: "Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi"— Presentationens avskrift:

1 Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Hans Nilsson Jordbruksverket

2 Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande Bästa ekonomi
Påverkan av gödselns sammansättning Påverkan av temperatur Påverkan av spridningsteknik Bästa ekonomi

3 Principbild Minska avdunstningen Rätt tidpunkt
Inte bara kväve – vn-balansen God kontakt gödsel_mark viktigt

4 Högt utnyttjande av stallgödsel
i l v ä x t Minska avdunstning Temp Exponerad yta Grödans skydd pH-värdet God jordkontakt viktigt Små markskador Stort upptag Teknik Ts-halt Teknik, Tidpunkt Tidpunkt

5 Temperaturen och givans betydelse för NH3-avgången
Svensson, 1993

6 Temperaturens påverkan

7 Tidpunkt på dagen (flytgödsel till vall; Frick & Menzi, 1977)

8 pH-värdet NH3 + H NH4+ pKa värde för NH4+ är 9,24 vilket betyder att vid ph-värde 9,24 är hälften i ammoniak hälften i ammoniumform pH-värde i Flytgödsel ca 7 Rötad flytgödsel ca 8 Urin 8-9

9

10 Ts-haltens betydelse för NH3-avgången (Svensson, 1993)

11 Utspädning 10 8 5 3 % ts % förlust av tillförd NH4-N
Jmf svenska försök 50 % vatten gav ingen effekt (Elmquist, 1996) Klarenbeek & Bruins, 1990

12 Bevattning efter fastgödsel
Bevattning direkt efter spridning av fastgödsel minskade ammoniakemissionerna med ca 11% Bevattning efter spridning av kletgödsel minskade ammoniakförlusterna med ca 30% (Rhode, Salomon & Rammer, 1995)

13 Grödans betydelse Kortare gröda än 10 cm inget skydd och innebär därför ingen minskning i ammoniakavgång vid bandspridning jämfört med bredspridning Höstvete högre än cm gav däremot avgörande skyddande effekt och minskade ammoniakavgången (Sommer m.fl., 1997)

14 Olika spridningsteknik

15 Ammoniakförlust, nötflyt % av tillförd NH4-N
Källa: ALFAM 2002

16 Spridningsförluster nötflytgödsel
Mellbyförsöken , Uppmätta ammoniakemissioner efter spridning av nötgödsel. Förlusterna anges som % av tillfört växttillgängligt kväve dvs. ammoniumkväve. Källa: Torstensson. G. Och Håkansson. M. Kväveutlakning på sandjord- motåtgärder med ny odlingsteknik. Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i realistiska odlingssystem. Rapport Ekohydrologi 57, från Avdelningen för vattenvård, SLU, Uppsala 2001. Källa: Life-ammonia

17 Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3 tekniker
Karlsson, Malgeryd & Rodhe, 1997

18 Släpslangar Mindre yta och avdunstning
Ammoniumkvävet binds beroende på sprickbildning jordens bindningsförmåga (högre i lerjord) gödselns ts-halt. Svinflyt rinner lättare än nötflyt Möjliggör spridning i växande gröda på våren istället för på hösten

19 Nedmyllare Liten exponerad yta Ammoniumkvävet binds i marken
Viktigt att inte lägga större giva än vad som ryms i skåran. Upp till 30 % högre kväveffekt men kostar ca 6 kr/m3. Kan dock försvaras i vallar

20 Ytmyllningsbillar, design

21 Dragkraft - arbetsdjup Huijsmans m.fl., 1998

22 Tubulerare från JTI Mindre än 2 % förlust av ammoniumkvävet
Samma dragkraftsbehov som skivbill vid myllning på 5 cm djup

23 Skörd vall vid bred-resp. bandspridning
Rodhe m.fl., 1988 JTI-rapport 93

24 Tidsplanering Intressant att tömma behållarna i november före vinterspridningsförbudet risk för strukturskador risk för utlaknings och kvävgasförluster Bättre strategi vid höstspridning gör det tidigt så att vallen kan ta upp kvävet sprid i stället under våren och utnyttja vid behov modern teknik vid sporrisk. Hygienaspekten

25 Bästa ekonomi

26 Ekonomi, brytpunkter olika spridningstekniker, vall 1999 års prisnivå, exkl. kostnader för lager
Rodhe & Rammer, 2002

27 Vad kostar markpackningen ?
Kr/ha 1: 2 axlar, 15 ton (7.5 ton/axel), 1.0 bar 2: 2 axlar, 23 ton (11.5 ton/axel), 1.8 bar 400 3: 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 1.0 bar 4: 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 0.6 bar 300 Matjord 2 200 Alv 100 1 3 13 m3 18 m3 13 m3 4 4,7 9,7 4,4 3,6 Förluster, kr per m3 flytgödsel 20 % vårbruk, 50 % växande gröda, 30 % på hösten 30 ton/ha

28 Spridning i vall på sand Nötflyt med 1,8 kg N, 0,6 kg P & 3,6 kg K/ton
Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3 Gröda Sprid Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) Vall Vårbruk band Vall Försommar band Vall Sen höst band Vall Tidig höst band Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3 Gröda Sprid Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) Vall Tidig höst nedmyllare Vall Försommar nedmyllare Vall Sen höst nedmyllare Vall Vårbruk nedmyllare

29 Spridning i vall på ML Nötflyt med 1,8 kg N, 0,6 kg P & 3,6 kg K/ton
Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3 Gröda Sprid Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) Vall Försommar band Vall Sen höst band Vall Tidig höst band Vall Vårbruk band Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3 Gröda Sprid Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) Vall Tidig höst nedmyllare Vall Försommar nedmyllare Vall Sen höst nedmyllare Vall Vårbruk nedmyllare

30 Matarslang