Björn Kadesjö, barnläkare, UPP-centrum Socialstyrelsen och

En presentation över ämnet: "Björn Kadesjö, barnläkare, UPP-centrum Socialstyrelsen och"— Presentationens avskrift:

1 Evidensbaserad praxis – att utgå från guidelines vid insatser till barn och vuxna med ADHD
Björn Kadesjö, barnläkare, UPP-centrum Socialstyrelsen och ö.l. Drottning Silvias Barn-och ungdomssjukhus, Göteborg llllllll oktober 2005

2 Varför guidelines (riktlinjer, vårdprogram) vid ADHD?
Gäller många (3-6 % av alla barn, 2% av alla vuxna) Stor inverkan på individens livssituation De har stort behov av stöd – krav på samhällets hjälpapparat Hjälpen ska vara den bästa möjliga – bygga på evidens Guidelines – finns av tradition inom medicin – hur är det inom skola, socialtjänst, barnomsorg?

3 Varför evidensbaserad praktik?
Blir opererad – lita på kirurgen Får medicin – är botande Kan man inte göra som man vill? Vi har ju alltid jobbat så här – vi vet ju att det fungerar Vuxna kan aktivt välja alternativ Vad utsätts barn för? Hur kan föräldrar värdera vad som erbjuds? Finns skadlig behandling?

4 Vad ska guidelines klarlägga?
Är diagnosen valid? När finns diagnosen – vad ska en utredning innehålla? Vad finns det för orsaker? Vem ska man behandla – på vad sätt? Hur går det på sikt?

5 Utredning – vad ska den vara bra för?
uppfylls kriterier för diagnos? finns annat tillstånd som bättre förklarar symtomen? finns andra problem som kräver behandling? hur är individens funktionsförmåga i olika vardagssituationer? hur är individens intellektuella förutsättningar? finns medicinska orsaksfaktorer ? vilka risk- och skyddsfaktorer finns?

6 Diagnos – till vilken nytta?
”Diagnoser är stämplande!” Stämplande: ”Autister”, ”Aspergare”, ”ADHDare”, ”DAMPare” Genom diagnos beskriva personen ”det vet man väl hur en ”autist” är!”

7 Kan vara större olikheter mellan två personer som har ADHD än mellan en som har ADHD och en som inte har det En person med ADHD, med autism, med utvecklingsstörning etc. Men förutom de svårigheter som förklaras av diagnosen är det en individ med de tillgångar och behov som också andra har

8 Varför är en diagnos viktig?
Bemötande Grupptillhörighet Rätt till stöd Ger vägledning för behandling Planering av framtiden Förståelse för sig själv, acceptans Upprättelse

9 Förutsättning för en evidensbaserad praktik (jfr. Shepherd, 2007)
Producenter av evidens - Forskare Uppföljning Arbetsplats Verksamheter Myndigheter Tolkare av evidens Myndigheter. Verksamheter Guidelines Implementering av evidens - Chefer - FoU-enheter Professionen mm Spridare av evidens - Myndigheter - Universitet - Professionen Massmedia mm

10 EVIDENSBASERAD PRAKTIK (Haynes et al, 2002)
Professionellas erfarenheter Evidensbaserad praktik Patienters erfarenhet & önskemål Vetenskaplig kunskap -bästa evidens

11 ADHD kärnsymtom Impulsivitet Överaktivitet Ouppmärksamhet
Educational intent: to illustrate the three core symptoms of ADHD - inattention, hyperactivity and impulsivity SPEAKERS’ NOTES Complicating comorbidity should be raised. Explain that the core symptoms will be covered in more detail in module 2. Additionally, supplement with the following case-studies (Julia, inattentive, and Joe, combined/ predominantly impulsive) if you wish. Julia, 14 years old, is being presented by both of her parents because her school performance is getting worse and she doesn’t feel like doing her homework or studying for school. Julia thinks that studying is not worth it, and classes and, especially, teachers are only getting on her nerves. Her parents bother her the whole day and she can’t please anybody at all. Her parents explain that she always had problems at school. Even in her first year at primary school it was obvious that Julia was day-dreaming, that she did not follow the teacher, and that she needed much more time than everybody else because she was always doing something different. Reading and writing were especially difficult for her right from the beginning. Her current teacher explains that she has always known Julia as a kind of dreamer. She seems to tire very quickly, and the latter parts of her written tests are full of careless mistakes - and not only in dictation. Julia used to be quite an open person who tried very hard to fulfil everybody’s expectations. Now, however, there is a growing realisation that Julia does not feel like trying anymore. Her attitude is worsening and she seems very unhappy. She complains that everybody always complains about her. She always resolves to concentrate more at home and at school, and to try to finish things, but she finds this very hard – other things are always coming into her mind. The problem is compounded because she’s always looking for things – she lives in absolute chaos and loses things all the time. In a recent test, Julia scored an average IQ. She does try very hard but gets distracted easily. She interrupts frequently, asking how much longer things will take, and seems focused on failure. Joe, 7 years old, charming and bright, has earned the reputation of ‘class clown’, mostly because he answers questions before the teacher has completed them. He can’t wait to get his ice-cream at school dinner, but, on one occasion, dropped it on another child’s head. Joe was a lot of fun in nursery school, but his teachers and friends are now annoyed by his stampeding habits and frequent interruptions. His mother describes him as ‘a bull in a china shop’ and finds it very hard to take him shopping. He is so unpredictable and impetuous that he often makes irrelevant comments to strangers. His teachers now find him a nuisance and, on two occasions, he has been excluded from school. He is losing friends and becoming increasingly miserable and lonely as a result. Impulsivitet Överaktivitet Ouppmärksamhet

12 Konsekvenser av ADHD svårt med inlärning och bristande skolframgång
konfliktfyllda relationer till sina föräldrar, lärare och andra vuxna svårt att utveckla, behålla och fördjupa kamratrelationer bristande tilltro till egen förmåga med upplevelser av tillkortakommanden och depressiva känslor erfarenheter av att ha utsatts för mobbning svårt att utveckla meningsfulla intressen

13 ADHD finns sällan ensamt MTA-studien
AD/HD – a slide kit for clinicians ADHD finns sällan ensamt MTA-studien Educational intent: to illustrate overlap of comorbidities (from MTA study) SPEAKERS’ NOTES The study is important for primary care providers because it is the largest clinical AD/HD study, it meets the full criteria for study quality, it includes a community comparison group, and the design of the study parallels the practice situation. It showed that many AD/HD children have multiple comorbid conditions. In this group, there was no case of AD/HD comorbid with conduct disorder and oppositional defiant disorder (ODD). The diagnostic interview schedule for children was used to determine the presence of other psychiatric conditions: 33.5% (38.7% including simple phobia) had a comorbid anxiety disorder 14.3% had coexisting conduct disorder 39.9% had oppositional defiant disorder 3.8% had affective disorder 10.9% had a tic disorder 31.8% had no comorbid condition. However, the findings, especially those relating to comorbidity, may not be generalisable to the community or population at large, as the study did not investigate some major comorbidities. AD/HD 40% Trotssyndrom (ODD) 11% Tics 14% Uppförande- störnnig 4% Depression 34% Ångest Speakers’ notes

14 ASSOCIERADE TILLSTÅND Svenska skolbarn
AD/HD – a slide kit for clinicians ASSOCIERADE TILLSTÅND Svenska skolbarn Educational intent: to further illustrate overlap of comorbidities SPEAKERS’ NOTES The study examined patterns of comorbid and associated problems in a total population sample of children with and without DSM-III-R AD/HD. It showed that 87% of children meeting full criteria for AD/HD (3.7% of the population) had one or more — and 67% at least two — comorbid diagnoses. The most common comorbidities were oppositional defiant disorder and developmental coordination disorder. The study concluded that pure AD/HD is rare even in a general population sample. Utvecklingsbetingade tillstånd Psykiatriska tillstånd AD/HD AD/HD 40% Läs- och skrivsvårigheter 60% Trotssyndrom (ODD) 13% Mental retardation 7% Aspergers syndrom 33% Tics 47% Motorikproblem(DCD) Depression och ångest inte inbegripet Kadesjö & Gillberg 2001 Speakers’ notes

15 Uttryckssätten av ADHD ADHD något man har eller inte har?
… inte som diabetes eller graviditet (kategorisk) … snarare som övervikt eller hypertoni (dimensionell) Man kan ha mer eller mindre av det! Gränsen inte given. Men diagnostiken av ADHD enligt manualerna (ICD- 10 / DSM-IV) är kategorisk! Educational intent: to illustrate similarities and differences between ADHD and other medical conditions that e.g. generalists in the audience might be more familiar with Lisbon modification: first comparison changed to avoid any association with MMR [original INAQ slide – repeating content of slide 6 and highlighting third subsection – now deleted from this position]

16 Hur vanligt är det? Pojkar - flickor
3-7 % av barn i skolåldern har ADHD Lika många har liknande symtom utan att ha dignosen 2-3 gånger vanligare hos pojkar, av de som kommer till utredning 3-5 ggr vanligare Varför? Kriterier utformade efter pojkar Flickor har senare debut av problem? Mindre problem i skolan?

17 Flickor - pojkar Flickor mindre av överaktivitet – oftare uppmärksamhetsproblem Flickor mindre av utagerande, aggressivt beteende Kamratrelationer svåra – med åren tendens till utstötning Kommer senare/mer sällan till utredning

18 AD/HD – a slide kit for clinicians
Utveckling av AD/HD Educational intent: to illustrate that functional impairment occurs when the core symptoms are associated with various psychiatric comorbidities SPEAKERS’ NOTES …contd The clinical diagnosis of AD/HD is based on developmentally inappropriate behaviour within two symptom domains: inattention and impulsivity/ hyperactivity. These symptom domains combined with the influence of comorbid conditions result in various functional impairments in everyday life. Family stress, psychiatric comorbidity, socialisation deficits and academic underachievement are just a few of the many difficulties AD/HD patients face. The symptom domain of inattention is more closely related to academic and achievement opportunities, while hyperactivity/impulsivity are the antecedents of problems concerning social relationships and ‘psychiatric’ outcomes. NB. Adverse outcomes can also occur without comorbidities and AD/HD is a precursor of conduct disorder. Kärnsymtom Överaktivitet Impulsivitet Uppmärksamhetsstörning Konsekvenser Individ Upprepade misslyckanden Bristande självförtroende Olyckor Rökning, Droger Asocialitet Skola/arbete Bristande skolframgång Misslyckanden i arbetsliv Hem Familjestress Svårigheter i föräldraroll Socialt Kamratproblem Samspelsproblem Socialt gränsöverskridande + Leder till Samtidiga problem Utagerande beteende(ODD, CD) Ängslan, depressivitet Speakers’ notes

19 ADHD - stöd/behandling
- behov av multimodal" intervention ADHD symtom Funktionsnedsättningar " Barn Tillkommande problem Föräldrastress, "Lack of control" "Inadekvat " uppfostran Familj Familjerelationsproblem Educational intent: to illustrate the importance of multimodal treatment and intervention at different levels Lisbon modification: ‘peers’ yellow box added at bottom, importance of multimodal intervention emphasised, ‘functional impairment’ grey box added at top, additional terminology changes to match those applied in earlier modules Skolmisslyckanden Skola Negativ lärar - elevrelation Inlärningssvårigheter Kamrater Brist på kamrater/fritidssysselsättning

20 AD/HD – a slide kit for clinicians
Mål med insatser Educational intent: to list the aims and objectives of AD/HD treatment Reducera AD/HD-symtom Reducera associerade problem Reducera risk för ytterligare komplikationer Hjälpa barnet förstå sina svårigheter Utbilda patienten och omgivningen Anpassa omgivningen till patientens behov Förstärka patientens, föräldrarnas och lärarnas förmåga att hantera svårigheterna Förändra felaktiga föreställningar Stöd - inte bot Speakers’ notes

21 Innehåll i stöd- och behandling
Utformningen av stöd- och behandlingsinsatser – Individualisera: Insatserna kan innehålla: Psykopedagogiska insatser, grundläggande föräldrautbildning Information till barnet Pedagogiska insatser med anpassningar i förskola och skola Utvidgad föräldrautbildning/träning Farmakologisk behandling

22 Medicinering, aktuellt
Flera läkemedel för behandling vid ADHD Det är inte en diagnos som behandlas, utan symtom Läkemedelsval utifrån problemprofil Centralstimulantia Kortverkande, Långverkande Strattera Övriga läkemedel: Tveksam effekt på ADHD- symtom, men indirekt verkan kan vara betydelsefull!

23 Biverkningar Biverkningar vanliga men i de flesta fall lindriga – men skall tas på allvar! Allvarliga biverkningar förekommer

24

25 …they can be open-minded
Men det kan också finnas starka sidor! …they can be open-minded Öppna och positiva …they can be excitable Skojfriska Fulla av energi Snabbtänkta

26 ADHD – förlopp Biederman et al. (2000) American Journal of Psychiatry
Educational intent: to illustrate remission of the syndrome, its symptoms and associated dysfunction with age of patient Lisbon modification: ‘course of disorder’ subsection reordered and moved from module 1 to module 2 – this reordering to be reconsidered by chairmen in due course, but highly likely that this slide will be used to start course subsection Biederman et al. (2000) American Journal of Psychiatry

27 ADHD: Ett “kroniskt” tillstånd
Upp mot 65% av ungdomar med ADHD fortsätter att ha ADHD symptom när de blir vuxna Vuxna med ADHD har liknande symptom som barn med ADHD, men svårvärderade symptom och diagnos pga andra problem det finns inga specifika diagnostiska kriterier (DSM-IV) mindre av överaktivitet svårigheter i det sociala livet, med studier och arbete mer komplex problembild Vuxna blir varse sin diagnos när deras barn utreds Weiss G et al. J Am Acad Child Psychiatry. 1985;24: Faraone SV et al. Biol Psychiatry. 2000;48:9-20.

28 Mål för samhällets insatser till vuxna med ADHD
att skapa sådana förhållanden att individen kan leva med god livskvalitet, fungerande vardag och delaktighet i samhällsgemenskapen

29 Ingen samhällelig institution är ensam ansvarig för människor med ADHD
Den samhällssektor som kommer i kontakt med individens behov har sitt ansvar. Det finns risk för att personer med behov av insatser från olika verksamheter ”hamnar mellan stolarna” utan att någon tar ett övergripande ansvar