Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare

En presentation över ämnet: "Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare"— Presentationens avskrift:

1 Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare
Frida Nobel Thomas Wiberg

2 Vem påverkar ST? Sjukvårdshuvudmän ST Staten Professionen Patienter
Medborgare Media

3 Socialstyrelsen och läkarnas utbildning
Grundutb. AT ST Fortbildning

4 Bakgrund Uppdrag till Socialstyrelsen att föreslå förändringar i specialitetsindelningen som i högre grad än tidigare tillgodoser sjukvårdens och patienternas behov av kompetens hos specialister. Uppdrag att föreslå kvalitetshöjande åtgärder i specialiseringstjänstgöringen.

5 Nya regler från 1 juli 2006 1. Specialiteterna har ändrats huvudsakligen avseende struktur (bas + gren + 2 tillägg) antal 2. Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas enligt närmare föreskrifter från Socialstyrelsen 3. Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) har inrättats 4. Socialstyrelsen har fått i uppgift att stärka kvaliteten i ST på olika sätt

6 Socialstyrelsen ska med bistånd av ST-rådet
utarbeta målbeskrivningar stödja sjukvårdshuvudmännen för att uppnå hög kvalitet i ST främja utbildning av handledare inom ST följa kvaliteten i ST utarbeta kriterier för utbildande enheter för att säkerställa att verksamheten har den bredd och inriktning som behövs för att erbjuda ST av hög kvalitet från 1 feb 2009 – specialitetsindelningen

7 ST-rådet En ordförande och sju andra ledamöter. Minst en på förslag av: Svenska Läkaresällskapet Sveriges kommuner och landsting Sveriges läkarförbund Universitet och högskolor genom Högskoleverket Socialstyrelsen

8 Ledamöter i ST-rådet Bo Lindblom, Socialstyrelsen, ordförande
Göran Berg, Universitet och högskolor Hans Hjelmqvist, Läkarförbundet Anna Engström-Laurent, Läkaresällskapet Kerstin Sjöberg, SKL Ulf Kvist, SKL Heidi Stensmyren Nina Rehnqvist

9 För vem gäller nya ST? Gäller från och med 1 september 2008
Måste följas av alla som legitimerats från och med 1 juli 2006 Den som legitimerats till och med 30 juni 2006 kan följa nya eller gamla ST. Om gamla ST följs måste ansökan skickas in senast 31 december 2013

10 Föreskrifter och allmänna råd med målbeskrivningar
Föreskrifterna med nya målbeskrivningar har tagits av professionen och Socialstyrelsen i samarbete.

11 Olika regler SOSFS 2008:17 Föreskrifter - ska Allmänna råd - bör
Föreningarnas rekommendationer

12 Nytt med nya ST Handledningens kvalitet stärks
Kontinuerlig bedömning av ST-läkaren Ökade dokumentationskrav Krav på extern granskning Krav på externa bedömare

13 Reglerna berör Vårdgivare Verksamhetschef Studierektor Handledare
ST-läkare

14 Grunderna för ST Minst fem års heltidstjänstgöring under handledning

15 Tillgodoräkningsbar tid
Semester Jourkompensationer

16 Tillgodoräkningsbar tid
INTE föräldraledighet

17 Vårdgivarens ansvar Ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att ST kan genomföras och utvärderas.

18 Tjänstgöring och utbildningsprogram
Vårdgivarens ansvar Tillgång till en studierektor Studierektorns kompetens specialistkompetens handledarutbildning Studierektorns uppgifter organisatorisk stödfunktion till verksamhetschefer, handledare och ST-läkare. delta i upprättandet av utbildningprogram. ta fram introduktionsprogram. se till att handledarna har relevant kompetens.

19 Tjänstgöring och utbildningsprogram
Verksamhetschefens ansvar Handledare Utbildningsprogram teoretiska utbildningsmoment och kurser planeras in i enlighet med målbeskrivningens krav och utbildningsprogrammmet revideras regelbundet och vid behov i samråd med handledare och ST-läkare.

20 Allmänna råd om tjänstgöring och utbildningsprogram
Kurser bör kvalitetsgranskas. Tillgång på specialistläkare/andra medarbetare bör motsvara behov. Verksamheten bör vara allsidig, lokaler och utrustning tillräckliga. Tillgång till intern och extern utbildning, tid för självstudier samt möjlighet att delta i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbete.

21 Handledning och instruktioner
All ST ska genomföras under handledning. Skillnad mellan handledning och instruktion.

22 Handledning och instruktioner
Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet. Handledaren ska ha specialistkompetens i avsedd specialitet samt ha genomgått handledarutbildning. Krav på handledarutbildning fr o m 1 sep 2010. Handledarutbildning bör innehålla handledning, pedagogik, kommunikation och etik.

23 Handledare Handledare
person som kontinuerligt och i dialogform stödjer och vägleder samt bedömer en medarbetare avseende dennes professionella utveckling Aktuell handledare specialistläkare vars specialistkompetens motsvarar det kompetensområde som delmålet avser och som har att ansvara för ST-läkarens professionella utveckling under angiven lärandeperiod eller metod för lärande

24 Dokumentation, bedömning och utvärdering
Ökade krav i syfte att kontinuerligt bedöma ST-läkarens kompetens och vid behov förbättra utbildningsprogram och utbildningsinsatser. Fler som bedömer ST-läkarens kompetens. Ökat krav på ST-läkaren avseende dokumentation. Bättre underlag för prövning av ansökan.

25 Dokumentation, bedömning och utvärdering
Verksamhetschefens ansvar Se till att en fortlöpande bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs regelbundet utifrån målbeskrivningen och utbildnings-programmet. Kompetensutvecklingssamtal bör hållas och dokumenteras.

26 Dokumentation, bedömning och utvärdering
ST-läkarens ansvar Att med stöd av handledare fortlöpande dokumentera uppnådd kompetens. Kompetensutvecklings- och handledarsamtal bör dokumenteras

27 Dokumentation, bedömning och utvärdering
Handledarens ansvar Bör fortlöpande stödja och vägleda samt bedöma ST-läkarens kompetensutveckling. Samtal bör dokumenteras. Bedömningen bör: göras med på förhand kända metoder göras internt inom verksamheten omfatta alla aspekter av ST och alla mål

28 Dokumentation, bedömning och utvärdering
Vårdgivarens ansvar Extern granskning Vad ska granskas?

29 Sammanslagna specialiteter
Särskilda bestämmelser för sammanslagna specialiteter. Dubbla verksamhetschefer och dubbla handledare.

30 Tilläggsspecialiteter
Akutsjukvård Smärtlindring Baser som kan ligga till grund för specialistkompetensbevis anges i föreskrifterna.

31 Utlandstjänstgöring Del av utbildningsprogram Handledning Intyg
Måluppfyllelse

32 Forskarutbildningsmeriter
Målbeskrivningens krav uppfyllda Doktorsexamen

33 Målbeskrivning Framtagna tillsammans med specialitetsföreningarna
Slutgiltigt beslutade av Socialstyrelsen

34 Målbeskrivning Övergripande kompetensdefinition Delmål

35 Övergripande kompetensdefinition
Definition av kompetensområdet Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav för kommunikation, ledarskap samt medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete – gemensamma för alla målbeskrivningar Utbildningsstruktur

36 Delmål

37 Gemensamma kompetenskrav
Kommunikation Ledarskap Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete

38 Gemensamma kompetenskrav
Kommunikation Den jämlika och ansvarstagande patienten Genus och mångfaldsaspekter Interprofessionella relationer Pedagogisk förmåga Professionellt förhållningssätt och etik Egen kompetensutveckling

39 Gemensamma kompetenskrav
Ledarskap Medarbetarskap Handledarskap Systemkunskap

40 Gemensamma kompetenskrav
Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Förbättrings- och kvalitetsarbete Folkhälsa och prevention

41 Delmål

42 Vilka intyg krävs? Klinisk tjänstgöring
Auskultation (när alternativ till tjänstgöring) Kurs Skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer Kvalitets- och utvecklingsarbete

43 Ansöknings- och godkännandeprocessen
Fler intyg än tidigare ska bifogas ansökan till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ska inhämta yttrande från externa bedömare vid prövning av ansökan.

44 Externa bedömare Externa bedömare utses av Socialstyrelsen på förslag av professionen.

45 Tack för er uppmärksamhet!
Frida Nobel Thomas Wiberg