De tre aggregationsformerna

En presentation över ämnet: "De tre aggregationsformerna"— Presentationens avskrift:

1 De tre aggregationsformerna
Ämnen kan finnas i tre olika aggregationsformer: Fast form Flytande form Gas form

2 Ämnen kan gå från en form till en annan
En isbit (fast form) smälter till vatten (flytande form) när du tar den i handen. Du kan koka vattnet då bildas vattenånga (gasform). Vatten är ett bra exempel på ett ämne som kan förekomma i olika former. Fast form Flytande form Gas form

3 Att tillföra och att avge energi
Smälter Tillför energi För att vatten ska stelna måste värme avges För att is ska smälta måste värme tillföras Avger energi Stelnar

4 Värmerörelsen Partiklarnas rörelseenergi ökar när temperaturen stiger!
Kokar Tillför energi Partiklarnas rörelseenergi ökar när temperaturen stiger! Partiklarna i ett ämne utför ständigt rörelser av olika slag. För att ånga ska kondensera måste värme avges För att flytande vatten ska koka måste värme tillföras Avger energi Kondenserar

5 Partiklar i alla ämnen befinner sig alltid i rörelse
Partiklarna i gas är helt fria från varandra och far omkring med hög hastighet. De kommer bara i kontakt med varandra när de kolliderar! I en vätska har partiklarna så hög energi att de kan förflytta sig men de kan inte göra sig helt fria från varandra. De minsta partiklarna i ett fast ämne är tätt och regelbundet packade. Partiklarna vibrerar i sina lägen men har inte nog energi för att bryta sig loss.

6 Temperaturen bestämmer ett ämnes tillstånd.
Fast blir flytande Om vi hettar upp ett fast ämne ökar partiklarnas rörelse. De börjar svänga allt snabbare och kan till sist inte behålla sina bestämda platser utan börjar glida över varandra. Vi säger att ämnet smälter – det blir flytande. Detta sker vid en bestämd temperatur som kallas ämnets smältpunkt. Smältpunkter hos olika ämnen Väte °Celsius Syre °Celsius Vatten °Celsius Aluminium °Celsius Järn °Celsius Smälter Tillför energi

7 Temperaturen bestämmer ett ämnes tillstånd.
Flytande blir fast Sänker vi temperaturen hos ett ämne som är flytande (en vätska) blir partiklarnas rörelse mindre. De börjar hålla samman allt hårdare. Till sist intar de bestämda platser och rör sig endast genom små svängningar. Vi säger att ämnet stelnar eller fryser, vilket oftast sker vid en bestämd temperatur som kallas ämnets fryspunkt (också kallad stelningspunkt). Stelningspunkten Hos vatten är stelningspunkten och smältpunkten densamma dvs. 0°C Avger energi

8 Temperaturen bestämmer ett ämnes tillstånd.
Kokar Tillför energi Flytande blir gas Molekyler som befinner sig vid ytan i en vätska ger sig iväg upp i luften med jämna mellanrum. Vi säger att vätskan avdunstar. Avdunstningen sker vid alla temperaturer men går fortare ju högre temperaturen är. Om vi hettar upp en vätska ökar molekylernas hastighet. Sammanhållningen mellan molekylerna blir mindre. Då temperaturen blivit tillräckligt hög ger sig molekylerna iväg från hela vätskan, alltså inte bara från ytan. Vi säger att vätskan kokar. Kokning sker vid en bestämd temperatur och kallas vätskans kokpunkt. Kokpunkten hos en del ämnen Vatten °C Syre °C Järn °C

9 Detta kan vi visa med en triangel.
Då det går från fast till gas och från gas tillbaka till fast form kallas det för: Sublimering Då det går från flytande till gas kallas det avdunstning eller kokning. Från gas tillbaka till flytande form kallas det för: Kondensering Då det går från fast till flytande :Smälter Då det går från flytande till fast :Stelnar