Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan

En presentation över ämnet: "Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan"— Presentationens avskrift:

1 Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Presentation Lisa Grönlund Likabehandlingsansvarig

2 Vår vision ”I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.”

3 Styrdokument Läroplanen 98/reviderad10 Diskrimineringslagen
Barnkonventionen

4 Diskrimineringsgrunder
Kön Könsidentitet och könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

5 Kön . Mål: ”Flickor och pojkar i förskolan skall ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” Läroplan för förskolan (LpFö 98/10) Insats: Vi skall i förskolan: 1.Medvetet uppmuntra barnen att prova allt material och alla aktiviteter, t.ex. fotboll, snickra, dans, ”pärla”, sy, m.m. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i januari.

6 Könsidentitet och könsuttryck
Mål: ”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller” LpFö 98/10. Insats: Vi skall i förskolan: 1. Vi lyfter olika påståenden ”normer” som avser könsidentitet med barnen och diskuterar dem tillsammans, t.ex ”Kan pojkar ha klänning.” 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i januari.

7 Etnisk tillhörighet Mål:
”förbereda barnen för ett liv i ett mer internationaliserat samhälle.” LpFö 98/10 Insats: Vi skall i förskolan: 1. Göra barnens ursprung tydligt för varandra genom t.ex. flaggor, berättelser, mat, språk m.m. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i februari.

8 Religion eller annan trosuppfattning
Mål: ” att barnens förmåga till öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt utvecklas.” Insats: Vi skall i förskolan: 1. Uppmärksamma nationella och internationella högtider, i första hand de som finns representerade på förskolan. Ta reda på vid inskolningen vilka högtider familjen firar. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i februari.

9 Funktionsnedsättning
Mål: ”ta hänsyn till barnens olika förutsättningar och behov.” LpFö 98/10. Insats: Vi skall i förskolan: 1. Anpassa verksamheten utifrån den barngrupp vi har med ett lösningsfokuserat förhållningssätt, t.ex bildstöd, anpassning av mat, möblering m.m. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i mars.

10 Sexuell läggning Mål: ”varje barn utvecklar förståelse för att människor har lika värde oberoende av sexuell läggning.” LpFö 98/10 Insats: Vi skall i förskolan: 1. Läsa böcker om olika familjekonstalationer och bemöta barnens frågor utifrån läst litteratur. Barnen i leken få vara den de vill. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i mars.

11 Ålder Mål: ”förskolan ska erbjuda barnen en, i förhållande till deras ålder och vistelsetid, väl avvägd dagsrytm och miljö.” Insats: Vi skall i förskolan: 1. Pedagogerna utmanar barnen utifrån deras nivå och individuella behov, inte ålder. Alla ska få möjlighet att prova aktiviteter utifrån sin förmåga och intresse. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i april.

12 Kränkande behandling Mål: ”alla verksamma på förskolan, både barn och vuxnas, förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.” Insats: Vi skall i förskolan: 1. Lyfta tillsammans med barnen vilka normer som gäller på vår förskola. Jobba med övningar kring barnkonventionen under året. 2. Diskrimineringspunkten diskuteras av personalen på verksamhetsplanering i mars.

13 Utdrag ur barnkonventionen
Ingen annan är som du. Du har rätt att vara den du är. Alla barn är lika mycket värda. Du har rätt att säga vad du tycker när det handlar om dig. Vuxna måste lyssna och tänka vad som är bäst för dig. Du har rätt att känna dig trygg.  Du har rätt att må bra. Om du är sjuk har du rätt att få hjälp.  Du har rätt att lära dig sådant som är viktigt att kunna. Du har rätt att gå i skolan och trivas där.  Ingen får göra dig illa. Ingen vuxen och inget barn får slå eller reta dig.   Du har rätt att ha dina tankar för dig själv.  Du har rätt att få veta viktiga saker.  Du har rätt att leka och ha kul på många olika sätt. När du är trött har du rätt att vila. FN: s konvention om barnets rättigheter kan läsas i sin helhet på (barnombudsmannens hemsida)

14 Kartläggning av vår utemiljö
Vi har kartlagt vår utemiljö. Där har vi tittat på vad barnen gör, leker med då vi är ute på gården. En enkät har också lämnats ut till vårdnadshavarna för att inhämta vad barnen säger hemma om utevistelsen och hur de själva upplever utevistelsen och gården. Vi ville göra denna kartläggning för att öka tryggheten och förhindra kränkningar och diskriminering på gården.

15 Resultat: I våra observationer av utemiljön ser vi att barnen är väldigt utspridda på vår gård. Pedagogerna är också utspridda efter var barnen befinner sig. Vår gård är stor och barnen kan gå undan i många vrår, ibland vid vissa tider är det svårt att överblicka gården. Barnen aktiverar sig mestadels med att gräva i sandlådan, gunga, cykla, fäktas med pinnar, lek i stugan, springer, spelar fotboll, landhockey. Regellekar som "under örnens vingar kom" och "pepparkaksgubbar" har lekts under observations veckan.

16 Föräldraenkät: Vi hade en svarsfrekvens på ca:40% och resultatet visade att: Vårdnadshavarna upplever att vår utemiljö är: bra blandning av öppna ytor och naturnära miljö, känns säker med staket runt, högre staket på baksidan mot cykelbanan, finns "döda vinklar" runt hörnen på huset, få lekmiljöer för de mindre barnen, föräldrar måste bli bättre på att "låsa" grindarna, vill att det ska finnas något mer i lekväg, bra storlek, ganska liten, trevlig med gräs och träd, ingen biltrafik är ett plus. Barnen berättar hemma om utevistelsen: Pratar en del om kaninerna, hon verkar gilla den för hon blir glad när hon får leka där, gunga och åka rutschkana är kul, åka cykel, berättar om fotbollsmatcherna som spelas under dagen, de halkar hela tiden.

17 Förslag på förbättringar från föräldrar: Utveckla bollplanket med saker man kan röra t.ex hjul, bollbana, mer roliga gungor, gunga som på Staffansgården, mer plats för att kunna cykla, klätterställningar, fler cyklar, spegel kamera runt hörnen för "döda vinklarna, något mer för de mindre barnen, traktordäck, klossar i trä med mönster på, större sandlåda, grävskopa i sandlådan.

18 Analys: Vår gård är stor och svår att överblicka. Detta kommer fram i både kartläggningen av gården och i vårdnadshavarnas oro för detta i enkäten. Vissa tider på dagen är detta mer sårbart, t.ex. på eftermiddagen när det är färre pedagoger som arbetar. Önskemål från pedagogerna har kommit fram om att kunna begränsa gårdens yta dessa tider, exempelvis med en ny grind som halverar gården. Detta skulle medföra en tryggare utevistelse. Denna uppdelning av gården kan också gynna både de äldre och yngre barnen under utevistelsen alla tider på dagen. Eftersom man då kan dela upp barnen på olika delar av gården ibland. Nu är vi ofta väldigt många barn tillsammans, blandat i olika åldrar, olika intressen osv. Barnen tycker om att spela fotboll, landhockey och att cykla. Förutsättningarna för att göra det behöver förbättras. De små behöver fler aktiviteter/utmaningar ute.

19 Vi vill behålla vår naturnära miljö som är uppskattad av barn och föräldrar men skapa fler utmaningar för alla barn på gården. Storleken på gården och förrådet gör att det inte får plats med mer cyklar i nuläget. Istället för en större sandlåda ordnar vi en till sandlåda på baksidan som då blir en naturlig utsikts / uppsiktsplats över baksidan för pedagogerna. Utifrån vårt samarbete med trädgårdsmästarprogrammet på högskolan i Gävle har vi fått två förslag på planskisser. Med hjälp av dessa och föräldrarnas förslag och pedagogers förslag jobbar vi vidare med att utveckla vår gård.

20 Förebyggande åtgärder
Till följd av vår enkät och kartläggning har vi kommit fram till följande förebyggande åtgärder: -Uppdelning av gården: jobba för att få ett staket som delar av gården i två områden. -Låta barnen få verka i mindre sammanhang: Dela upp oss, fördela utflyktsdagarna så det blir färre barn på gården, fler utmaningar till ”baksidan” -Ge utmaningar/aktiviteter: Ordna regellekar, Göra fler utelådor med aktiviteter,uppdrag, intervjua barnen om vad de är intresserade av att göra/ha på gården. - Spegel/kamera runt hörnen: Ta upp med chef om möjlighet finns .

21 Länkar Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är en god utbildning i en trygg miljö. Här kan du läsa om diskrimineringslagen, om diskrimineringsombudsmannens uppgifter Här kan du läsa vår likabehandlingsplan i sin helhet. Du finner även en massa annat kul.