Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p

En presentation över ämnet: "Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p"— Presentationens avskrift:

1 Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

2 Språklig kod Uttrycksdel Innehållsdel Pragmatik ordförråd grammatik
språkljud Innehållsdel begreppsbildning Pragmatik språkliga regler sociala regler Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

3 Språklig socialisering
Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion Värdet av tal i en kultur Statusförhållande i interaktionen Uppfattningar om kommunikativa avsikter Uppfattningar om hur barn lär sig språk Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

4 Ackulturationens betydelse
Definieras som de förändringar i det ursprungliga kulturmönstret som beror på den kontinuerliga kontakten med en annan kultur

5 Språklig socialisering – barn ”uppfostras” språkligt
Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet Babytalk Överdriven prosodi Språket bryts ner i smådelar Anpassat uttal och grammatik Vuxna verbaliserar vad barn gör Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

6 Språklig socialisering – barn ”växer upp” språkligt
Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen Barngruppen viktig Observation och lyssnande Språket lärs ut som en helhet Upprepningar när barnet inte förstår Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör Frågor är äkta frågor Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

7 Socialiseringsmönster turkiska och somaliska barn (Obondo, Nauclér)
”Skriftspråkande” – inte samma träning hemifrån Sagoberättandet innebär en sammanhängande berättelse i dessa kulturer Barnen blir duktiga på berättargrammatik – skiljer ut huvudhandlingen, håller en röd tråd Inte vana att svara på frågor om berättelsen Svensk personal frågar tvåspråkiga barn mindre Viktigt att tala kring texten så att den anknyter till egna erfarenheter Eva-Kristina Salameh 7

8 Kulturella fallgropar (van Kleeck 1994)
Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet Genom att fokusera på santal mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer Genom att försöka få barnet att prata mer förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p 8

9 Exempel på kodväxling Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 9

10 Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling
Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning bedrivs utifrån normer för enspråkiga barn

11 Uttalsutveckling hos flerspråkiga barn
Följer den enspråkiga utvecklingen i de olika språken Språkljud kommer inte samtidigt i båda språken Förenklingsprocesserna är inte desamma beroende av frekvens

12 Fonologisk medvetenhet
Innebär förståelse för hur det fonologiska systemet (uttal) är uppbyggt. Testas med: rim fonemidentifiering stavelsemanipulation non-ord språkligt minne

13 Processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999)
Nivå Exempel Nivå 5 Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Sen sprang hunden Hon sover inte Nivå 3 Dricker – har drickit Stor hund – stora hundar Sen han springer Nivå 2 Läser – läste Pojke – pojkor Nivå 1 Hej då! Va e de?

14 Exempel arabisktalande pojke 6 år, 1:7 år på fsk
hund – två hundar penna – sex penna kattet e stora – kattet e stor äter makaroner – har ätit de hela tallriken sover – sovde sen hon skulle äta upp han igen den flicka gungar inte – flickan som inte gungar sen skulle han döda den Exempel arabisktalande flicka 6 år, 3:10 år på fsk hund – tre hund han äter mat – har har ätit lång penna – de långa pennor den flicka gungar inte – flicka som inte gungar sen e han rädd två katten e stora – katten e stor hon sover inte – flicka som sover inte sen hunden säger voff läser en bok – läs en bok Eva-Kristina Salameh Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus 14

15 Transfer mellan svenska och arabiska
Fonologi: lei’mu:n (citron)  mel’meu: ’namle (myra)  `namle (acc II) svamp  zvamp Grammatik: sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) kjolha  hennes kjol (sv kju:l + arab poss pron -ha) Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

16 De första orden Ord som pekar ut Ord för samspel Känslouttryck
gäller ett bestämt föremål, huvudsakligen substantiv Ord för samspel används i speciella samspelssituationer, titta, tack, mer, du göra, varsågod, gå din väg Känslouttryck Används i samspel, arg, fy Nettelbladt & Salameh 2007

17 Kraftig ökning av ordförrådet, ordförrådsexplosionen
Utveckling från 18 mån Kraftig ökning av ordförrådet, ordförrådsexplosionen Barnet börjar identifiera ordklass, vilket underlättar den grammatiska utvecklingen och vice versa Över- och underkategoriseringar pappa gäller alla män hund är bara familjens hund Språklig kreativitet Nettelbladt & Salameh 2007

18 Soffgunga Väskfastsätt Dålböcker Giftklänning Fortpratare Snabla upp
Bomulla Temperatura Nettelbladt & Salameh 2007

19 Hur arbeta med ord? Kulturella hänsyn Ord i sitt sammanhang
olika språklig socialisation Ord i sitt sammanhang och i olika sammanhang Ord grupperade i kategorier Ljudmässigt olika ord lättare Undvik bildspråk Eva-Kristina Salameh 19

20 Tidiga begreppsområden hos barn Clark 1979
Mat, ätande och drickande Kroppsdelar Kläder, av- och påklädning Djur Fordon Leksaker Hushållsföremål Dagliga rutiner Människor

21 Lexikal utveckling hos flerspråkiga barn
Fokus inte bara på antalet ord också på barnets kunskaper kring ordet Arbete med ordförrådet enbart på andraspråket kan motverka sitt syfte

22 Ordförrådets organisation
Lagrat i speciella nätverk ljudlika associationer, klang hund rund (rim) katt  matta (allitteration) syntagmatiska associationer hund  skäller (syntaktisk sekvens) hund  farlig (syntaktisk sekvens) paradigmatiska associationer hund  katt hund  djur hund  tax hund  koppel, svans Eva-Kristina Salameh 22

23 Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007
Kategori Funktion Kontext Beskrivning Likhet Vilken passar den ihop med? Vad används den till? Var kan man hitta den? Kan du beskriva den? Vad liknar den? Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p Eva Kristina SalamehEva-Kristina Salameh Språkens Hus

24 Sen språklig utveckling
Språkstörning innebär att barnet inte har den för åldern förväntade språkutvecklingen Exponeringen avgörande faktor Båda språken måste bedömas för att skilja bristande exponering från en språkstörning En språkstörning slår alltid på båda språken Flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

25 Varför inte ”double delay”?
Metaperspektiv Flerspråkigheten förstärker exekutiva funktioner uppmärksamhet bl a på språkliga skillnader impulskontroll förbättrar processförmågan kontrollfunktioner håller tillbaka det ena språket när det andra talas flexibilitet samma begrepp kan ha olika fonologisk form Klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande exponering på båda språken 25

26 Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005
Lärs in tidigt innan skolstart Olika föreställningar om hur skrift skall användas Vanligare i kulturer där barn uppfostras språkligt böcker är viktiga läsning knuten till en viss situation läsning är en individuell aktivitet kräver särskilda ritualer som tystnad sagoläsning innebär ett annat sätt att tala viktigt för barnet att fokusera på innehållet Eva-Kristina Salameh 26

27 Förhållningssätt forts
Vanligare i kulturer där barnen växer upp språkligt alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser Eva-Kristina Salameh 27

28 Modersmålsundervisningens betydelse
Ungefär hälften av de elever som är berättigade deltar Uppvisar genomgående bättre behärskning av andraspråket och bättre skolresultat än elever som inte har modersmålsundervisning (Hill 1996, Skolverket 2008) Eva-Kristina Salameh 28