Föreläsning 3.

En presentation över ämnet: "Föreläsning 3."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 3

2 Föreläsning 3 Marknadsformer Fullkomlig konkurrens Monopol
Marknadsmisslyckande Externa effekter Informationsproblem Kollektiva varor - Public Goods Åtgärder mot marknadens misslyckande

3 Vinstmaximering Totalintäkt (TR): TR = P*q
Totalkostnad (TC): TC = C(q) Vinst : TR – TC = P*q – C(q) Lutningen på totalintäktskurvan är marginalintäkten (mr). Lutningen på totalkostnadskurvan är marginalkostnaden (mc). Vinstmaximering: marginalintäkt = marginalkostnad

4 Vinstmaximering mc, mr mr*=mc* q* Kvantitet Marginalkostnad
Marginalintäkt Optimal produktion q* Kvantitet

5 Marknadsformer- Säljarsidan
Ett förtag Fåtal företag Många företag Monopol Systembolaget Apoteket Läkemedels- företag Oligopol Bensinbolag Elbolag Dagligvaruh. OPEC Monopolistisk Konkurrens Märkeskläder Tvättmedel Tandkräm Fullkomlig Konkurrens Internationella marknader för te och kaffe

6 Fullkomlig konkurrens
Stort antal köpare och säljare som inte kan påverka priset. Ingen samverka mellan köpare eller säljare. Homogen vara. Konsumenter har fullständig information. Producenter har fullständig information. Fritt inträde och utträde. Marknadskrafter får inte sättas ur spel av regleringar, diskriminering, eller politisk förtryck.

7 Pris (mr), mc, atc PF VINST q* Kvantitet Marginalkostnad
Marginalintäkt VINST Genomsnittskostnad q* Optimal produktion Kvantitet

8 Monopol Endast ett företag säljer en vara som inte har något nära substitut. Varför uppstår monopol? En viktig insatsvara ägs av ett enda företag. Endast ett företag har tillstånd att sälja produkten. Produktionsteknologin är sådan att en producent har lägre styckkostnad än många små producenter - naturlig monopol.

9 Monopol Monopolisten utgör utbudssidan på marknaden och har total kontroll över utbudet. Monopolisten kan påverka priset men måste ta hänsyn till konsumenternas efterfråga. Vinsten maximeras när mr=mc. Som ensam producent, arbetar monopolisten med marknadens efterfråga för att bestämma output och pris.

10 Monopol Hur får man reda på marginalintäkten? Price Quantity TR mr ar
5 1 2 4 8 -1 1 5 -3 3 9 1 5 1 4 2 8 3 Price Quantity TR mr ar 6 - FHV

11 Pris, Marginalintäkt (mr) Efterfråga Kvantitet Marginalintäkt

12 Pris, mr, mc, atc PM VINST q* Kvantitet Marginalkostnad Efterfråga
Genomsnittskostnad Optimal produktion q* Kvantitet Marginalintäkt

13 Monopolistisk konkurrens
Många olika företag. Fritt inträde och utträde. Differentierad produkt men med hög grad av substituerbarhet. Genom reklam vill producenterna binda konsumenterna till sin egen produkt. Producenten agerar som monopolist på sin egen produkt men måste konkurrera med andra producenter på marknaden.

14 Oligopol Ett litet antal företag.
Produktdifferentiering kan finnas på marknaden. Inträdeshinder: Stordriftsfördelar Patent Teknologi Eftersom det finns få producenter på marknaden kommer varje producent att ta hänsyn till hur de andra agerar. Spelteori behövs för att analysera denna marknadsform. Exempel: Bilindustrin, flygplansindustrin.

15 Marknadsmisslyckande
Priser fungerar som informationsbärare i en marknadsekonomi. Vid uppkomsten av marknadsmisslyckande, finns det viktig information som inte inkluderas i priset. Detta gör att aktörerna fattar felaktiga beslut. Exempel: Externa effekter. Monopol. Kollektiva varor. Odelbarhet. Brist på information. Osäkerhet.

16 1. Externa Effekter Positiva Externa Effekter
En handling från en agent gynnar en annan agent utan att han/hon får betalt för det. När agenten väljer hur mycket den skall producerar tar den endast hänsyn till sina egna intäkter, inte de externa intäkterna. När man inte tar hänsyn till externa effekten blir produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles för låg.

17 Exempel 1. 2. 3.

18 1. Externa Effekter Negativa Externa Effekter
En handling från en agent genererar en kostnad hos en annan agent utan att kompensera honom/henne. När agenten väljer hur mycket det skall producerar tar det endast hänsyn till sina egna kostnader och inte de externa kostnader. När man inte tar hänsyn till externa effekten blir produktionen, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, alldeles för hög.

19 Exempel 1. 2.

20 1. Externa Effekter Externa Effekter
Negativa externa effekter leder till ineffektivitet eftersom fabriken har en för hög produktion. Resurserna som används i den extra produktionen kan ha använts till annan produktion. Tänk på att resurserna är knappa. Externa effekter kan också leda till för liten produktion. Hur korrigerar man externa effekter? Skatt Emissionsrätter Äganderätter

21 2. Monopol Tänk på att priser är viktiga informationsbärare.
Om priset stiger på en marknad bör resurser från andra marknader överföras till marknaden där priset har stigit. När marknaden där priset har stigit är ett monopol är detta inte möjlig. Monopol leder till en ineffektiv resursfördelning.

22 3. Kollektiva Varor Varor som karakteriseras av icke-rivalitet och icke-exkluderbarhet. Icke-rivalitet: För varje produktionsnivå, marginalkostnaden för att producera ytterligare enhet är noll. Icke-exkluderbarhet: Man kan inte exkludera vissa individer från konsumtionen av dessa varor. Det är svårt eller omöjligt att ta en avgift för användningen av dessa varor. Exempel: Gatubelysning Försvaret Användningen av en fyr Kunskap

23 3. Kollektiva Varor Free Rider
Det går att erbjuda en tjänst utan att alla individer har tillgång till den. Vissa konsumenter har inga incitament att betala vad tjänsten är värt. Free riders underestimerar värdet av tjänsten  använder tjänsten utan att betala för den. Det är bättre att staten, istället för marknaden, tar hand om produktionen av kollektiva varor.

24 4. Odelbarhet Exempel på varor som karakteriseras av odelbarhet: Broar
Andra investeringar Prissättning på marknaden skulle göra brobygget olönsamt. Prisdiskriminering: att ta olika priser från olika konsumenter. Prisdiskriminering skulle göra brobygget lönsamt men ofta är det svårt för ett privat företag att genomföra den här typen av prissättning. Den offentliga sektorn skulle kunna finansiera brobygget.

25 5. Information Ofta antar vi att både producenter och konsumenter har god information om den varan som finns på marknaden. Inom hälso- och sjukvården är detta antagande orealistiskt. För en vårdtagare kan det vara svårt att bedöma vad produkten, vården, innebär. Läkaren har dock bra kännedom om produkten. En situation med asymmetrisk information uppstår.

26 6. Osäkerhet Det finns en hög grad av osäkerhet när vi pratar om hälsa. Vilka individer kommer att drabbas av en viss sjukdom? Vilka är följderna av sjukdomen? Hur påverkas individens inkomst av sjukdomen? Vilken behandling är mest effektiv?  Försäkringar hjälper individerna att sprida sina risker.  Moral hazard.

27 Vad kan man göra åt marknadens misslyckande?
Man kan reglera marknaden. Man kan införa avgifter och premier. Man kan ha en viss produktion i offentlig regi.