2017-04-03 Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad, 2007 – (2012) Utvärdering och utveckling Högskoleövergripande projekt i samverkan.

En presentation över ämnet: "2017-04-03 Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad, 2007 – (2012) Utvärdering och utveckling Högskoleövergripande projekt i samverkan."— Presentationens avskrift:

1 Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad, 2007 – (2012) Utvärdering och utveckling Högskoleövergripande projekt i samverkan med 16 grundutbildningsprogram och Centrum för Lärande och Utbildning (CLU). - Formativ, teori och förklaringsinriktad, Professionalisering av högskoleläraren Forskning Samhällsförändring, lärande och sociala relationer (SLSR); Studier om Lärande och UtbildningsRelationer (SOLUR)

2 Allt fler väljer högskoleutbildning
Allt fler väljer högskoleutbildning På 30 år har antalet flerdubblats, från till nya studenter per år Mångfalden har ökat bland studenterna Studieovana miljöer Invandrarbakgrund Funktionshinder 2

3 Medverkande program Idrottsvetenskapligt program
Medie- och kommunikationsvetenskapligt program Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete Socialspsykologiska programmet Arbetsvetenskapligt program Statsvetenskapligt program – inriktning Politisk kommunikation Sjuksköterskeprogrammet (Halmstad) Folkhälsovetenskapligt program Kultur och kommunikationsprogrammet Ingenjörsprogrammet – data, elektronik, mekatronik Informatik – multimediadesign samt valfritt informatikprogram Biomedicin – inriktning fysisk träning Utvecklingsingenjörsprogrammet Affärssystem Lärarutbildningen – inriktning LEKRID Lärarutbildningen – inriktning BMANO

4 Utgångspunkter Senmodernitet Elituniversitet - masshögskola
(Utbildningslandskapets stratifierade karaktär) Heterogena studentgrupper (Variation avseende erfarenheter, föreställningar, intentioner, kunskapssyn, strategier etc) Yrkesorientering - bildning Aktörsskap

5 Fokus Komplement till forskning, utvärdering och utveckling med
fokus på lärarskap och utbildning Projektets fokus är studenters lärande och sociala relationer, i ljuset av bakgrund, erfarenheter föreställningar, förhållningssätt, visioner, intentioner etc.

6 Resultat – ”mot arbetsliv” Resultat – bildning, utv
Före Bakgrundsfaktorer Framtidsfaktorer Ålder Kön ”Boende” Mål med studier Aktörsskap Social bakgrund Kulturell bakgrund Förväntningar på utbildningen/sig själva Erfarenhet och prestation - tidigare studier Upplevt stöd och förväntade prestationer Under Studenterna Utbildningen Kunskapssyn Förhållningssätt/studier, ASI Delaktighet Kunskapsintresse Utbildningens kontext Studentroll Förhållningssätt/lärande Tredje uppgiften Undervisningsmetoder Examinationsformer Verksamhet vid sidan om studier Erfarenheter i utbildningen, CEQ Kompetensstruktur i lärargruppen Efter Resultat – ”mot arbetsliv” Resultat – bildning, utv Betyg Anställningsbarhet Genomströmning Självständighet Personlig reflexivitet Structure of learning outcome Forskarutbildning Kunskap och förståelse, Färdigheter och förmågor, Värderingsförmåga och förhållningssätt

7 Syfte Att kartlägga samband mellan olika bakgrundsfaktorer
och studenters föreställningar och förväntningar kring studentrollen, kunskap, lärande och sociala relationer. Att studera om och hur föreställningar och förväntningar kring studentrollen, kunskap, lärande och sociala relationer utvecklas/förändras under studietiden, samt om och hur dessa är relaterade till faktorer under studierna samt olika resultat som uppnås i och efter utbildningen.

8 Forskningsetisk prövning
Projektet har beskrivits för och godkänts av den lokala etikprövningsgruppen vid Sektionen för Hälsa och Samhälle på Högskolan i Halmstad den 17/8 2007

9 Distribution av projektdata
Underlag för utvecklingsarbete Beskrivande rapporter/sammanställningar till medverkande program. Seminarier med programföreträdare och lärargrupper. Underlag för forskning (SLSR/SOLUR) Teorianknytning, analys, forskningsseminarier, vetenskapliga rapporter, vetenskapliga artiklar Underlag för utbildning Metodkurser, uppsatser (2 magisteruppsatser påbörjade), Avidentifierade data används i metodkurser, Att undervisa på högskola I och II, Studentprojekt i programmen

10 Insamlade ”Före” –data (Panel 1)
Enkät 1: 624 av 672 studenter (93%) besvarade enkäten. Beskrivande data distribuerade till programmen. Intervjustudie: 15 intervjuer med 1 – 3 studenter (videofilmade). Analys och skrivande av en artikel påbörjad. Berättelser: 22 berättelser inskickade från studenter. Analys och skrivande av en artikel påbörjad.

11 Insamlade ”Under” –data (Panel 1)
Enkät 2 (maj 2008) innehöll samma frågor som enkät 1 samt nya frågor om erfarenheter och sociala relationer. 484 studenter (439 kvarvarande = 65 %) besvarade enkäten. Beskrivande data redovisade till programmen (Länk) Prestationer år 1 (080924) antal registrerade Högskolepoäng inom ramen för programmet (0-60) Under december/januari 2008/2009 distribuerades Enkät 3 (Study Process Questionnaire) som mäter studenternas förhållningssätt till lärande.

12 Nytta för Högskolan i Halmstad
Plattform för högskoleövergripande utvecklings- och kvalitetsarbete med fokus på studenter och lärande (jmf CLU:s fokus på lärare och utbildning) Gränsöverskridande – Innovativ forskningsanknytning av utbildning och utbildningsanknytning av forskning (profilerad forskargrupp) Underlag för självreflexiva processer hos både studenter och lärare (t ex diskussionsseminarier) Forskningsanknytning av CLU (Empiriska och teoretiska texter till kurserna Att undervisa på högskola I och II)

13 Projektrapport 1 Studenters bakgrund, föreställningar, intentioner och
prestationer i det senmoderna samhällets masshögskola – Exemplet Högskolan i Halmstad Senmodernitet Individualisering, Globalisering, Marknadsliberalisering, Reflexivitet Kunskapsintresse Yrkesorientering, Bildning och Aktörsskap

14

15 Undersökningsgruppens bakgrund
Av nybörjarstudenterna är 63% kvinnor och 37% män Medelåldern är 22 år (Lägre än riket) 85% av studenterna är födda i Norden 86% instämmer helt eller delvis i att de trivdes bra med studierna på gymnasiet 76% av studenterna gjorde minst ett års studieuppehåll efter gymnasiet. De flesta av dessa (78%) arbetade under uppehållet Studenterna har i genomsnitt läst 9 poäng på högskola/universitet innan de påbörjade sina programstudier 10% av studenterna anger att de har fått någon form av stödundervisning i grundskolan eller gymnasiet

16 iket och i undersökningsgruppen, %
Tabell 2 . F öräldrar na s yrke när studenterna var i 15 - årsåldern, % Modern Fadern Tjänsteman 51 43 Arbetare 37 41 Egen företagare inkl lantbrukare 3 11 Övrigt 9 5 Totalt 100 Föräldrarnas högsta utbildning i r iket och i undersökningsgruppen, % HH Riket Grundskola 18 22 Gymnasium Högskola

17

18 Yrkesorientering/bildning
93% instämmer helt eller delvis i att det viktigaste med studierna är att de ökar möjligheterna att få ett bra arbete 94% instämmer helt eller delvis i att det viktigaste med studierna är att de ökar möjligheterna att få ett bra liv

19 Yrkesorientering/bildning

20 Yrkesorientering/bildning

21 Aktörskap

22 Aktörskap

23 Prestationer år 1 Via LADOK identifierades data om studenternas
studieprestationer under det första studieåret gällande 618 av de 624 studenter som medverkade i Före- mätningen. De 618 studenterna hade i genomsnitt tagit 44 högskolepoäng (hp) inom programmet under det första året. Spridningen var relativt stor (S = 21 hp). Cirka 10 % av studenterna (65 st) hade inga registrerade hp. Flertalet av dessa hade gjort avbrott eller uppehåll i sina studier. Nästan hälften av studenterna (272 st) hade tagit maximalt antal hp (60).

24 Prestationer år 1

25 Prestationer år 1

26 Prestationer år 1 Vad gäller studenternas sociala bakgrund var relationen till första årets prestationer tvetydig. Det fanns inga skillnader i prestationer under år 1 utifrån de yrken föräldrarna hade när studenterna var i 15-årsåldern, varken vad gäller moderns eller för faderns yrke. Inte heller påvisades någon relation mellan moderns högsta utbildning och antalet registrerade hp. Vad gäller faderns utbildning fanns dock en tydlig men kanske oväntad relation. Ju högre utbildning studenternas fader hade, desto färre hp hade de registrerade efter år 1 [i] ANOVA, F(3, 582) = .705, p = .550 [ii] ANOVA, F(3, 578) = .212, p = .888 [iii] ANOVA, F(2, 608) = .132, p = .876 [iv] ANOVA, F(2, 597) = 3.779, p = .023

27 Prestationer år 1 [i] ANOVA, F(3, 582) = .705, p = .550
[ii] ANOVA, F(3, 578) = .212, p = .888 [iii] ANOVA, F(2, 608) = .132, p = .876 [iv] ANOVA, F(2, 597) = 3.779, p = .023

28 Könsfördelning i medverkande program

29 Paradox: ökad mångfald men bestående könsuppdelning
Paradox: ökad mångfald men bestående könsuppdelning Endast 25% av Sveriges högskolestudenter går en utbildning med jämn könsfördelning (40/60) Jämn könsfördelning är inte ett mål i sig - men tyder på att något är fel 29

30 Denna tabell visar könsfördelningen I hela landet 2007 (HSV.se) 30

31 Vad beror denna beständiga könsuppdelning på?
Vad beror denna beständiga könsuppdelning på? Stereotypa idéer om flickor och pojkar, kvinnor och män och deras intressen och förmågor Normer, traditioner, kulturella mönster Bilder av tjejer och killar i media Förväntningar från andra som vi internaliserar i vår egen identitet Ovanstående innebär att idéer och roller reproduceras och även förstärks – ”beständig ojämlikhet” (Charles Tilly) 31

32 Även tjejer och killar födda –90 gör könstraditionella yrkesval
Även tjejer och killar födda –90 gör könstraditionella yrkesval Val av utbildning bestämmer framtida möjligheter till: …karriär i arbetslivet: Privata näringslivet Offentlig sektor …lön …föräldraledighet …pension …hälsa och livskvalitet 32

33 Hur påverkar könstraditionellt utbildningsval idag svenskt arbetsliv i framtiden? ”Alla prognoser tyder på att samma könsmönster som vi idag ser på arbetsmarknaden kommer att bestå under överskådlig framtid. ” ”En del prognoser visar att det till och med kommer att bli en ökad obalans på vissa områden.” Högskoleverket rapport 2008:20R Dessa områden är förskola, lågstadium, 33

34 Om vi kunde trolla… … och kunde jämna ut könsfördelningen inom utbildningarna över en natt… … så skulle det ändå ta år innan det fick genomslag på arbetsmarknaden… Högskoleverket 2008 (hsv.se) 34

35 TACK för att ni lyssnade!
Jette Trolle-Schultz Jensen Studierektor, Högskolan i Halmstad Rapporten ” De första ”Bolognastudenterna” – om aktörskap, yrkesorientering och bildning i programutbildningar” Delrapport från projektet: Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad 2007–2012 finns i sin helhet via länk:

36

37