Undernäring och Fallrisk börjar i hemmet

En presentation över ämnet: "Undernäring och Fallrisk börjar i hemmet"— Presentationens avskrift:

1 Undernäring och Fallrisk börjar i hemmet
Högskolan Kristianstad Forskargruppen: PRO Clinical Assessment Research & Education Undernäring och Fallrisk börjar i hemmet Forskning-Utbildning-Samverkan Sedan 2004 Marianne Lindberg DeGeer 2005 Albert Westergren, Professor i Omvårdnad Findus, Kommunförbundet Skåne, Livsmedelsakademin

2 Vad är ”felnäring” Inbegriper ett ohälsosamt intag av mat/dryck.
Kan leda till undernäring, övervikt/fetma och bristtillstånd (vitaminer/mineraler). Tänkbara orsaker: Svårt att handla mat Svårt att laga mat Svårt att äta mat Okunskap Brister i service? …….

3 Förekomst av Undernäring
14% hos äldre i ordinärt boende (Johansson et al. 2008) 35% hos äldre som flyttar till särskilt boende (Wikby, Ek & Christensson 2006) 20% bland kvinnor och 24% bland män (70 år) (BMI > 31) (Eiben et al. 2005) Förekomst av Fetma

4 Förekomst av (risk för) Felnäring
57% av äldre hemmaboende (medelålder 72 år) hade risk (Keller et al. 2002) 65% av äldre hemmaboende, utan kommunala insatser (medel 78 år) hade risk (Westergren et al. Inskickat 13/ )

5 Resultat intervjuer Kritisk tid för intervention

6 Riskfaktorer för Felnäring
Undernäring: Funktionsnedsättningar Sjukdom Flera läkemedel Depression/nedstämdhet (bl.a. Payette 2005, Johansson et al. 2008) Sjukhusvistelse Inga kommunala insatser Äter ensam (Locher et al. 2008) Övervikt/fetma: Balansen mellan aktivitet och intag: minskad energiförbrukning och bibehållet eller ökat kaloriintag (Villareal et al. 2005)

7 Komplikationer - Undernäring
Funktionsnedsättning (Bartali et al. 2006, Richie et al. 2008) Försämrad livskvalitet (Vailas et al. 1998) Ohälsorelaterade komplikationer (MacIntosh et al. 2002) Ökad dödlighet (Locher et al. 2007, Richie et al. 2008) Ökat sjukvårdsbehov och ökade kostnader (Janssen et al. 2004, Payette et al. 2000) Ökad fallrisk? Cirka kr mer/dygn på sjukhus

8 Komplikationer – Övervikt/Fetma
Metabolt syndrom Överskott av bukfett Störd insulin- och glukosmetabolism Höga blodfetter Högt blodtryck Artrit Lungpåverkan (t.ex. obstruktiv sömnapné) Urininkontinens Grå starr Cancer Minskad överlevnad Minskad fysisk funktion och livskvalitet (Villareal et al. 2005) Ökad fallrisk? Lätt övervikt är positivt när man är äldre!

9 Fall! En av de vanligaste orsakerna till att man söker akuthjälp på sjukhus. Över en tredjedel av alla hemmaboende över 65 år faller årligen. Hälften faller flera gånger. Tio procent söker sjukhusvård; 1-2 procent får frakturer. 1600 människor dör / år i Sverige till följd av fall. 90% av dessa är äldre (65+) 20% dör inom 12 månader efter höftfraktur. Fallolyckor: kostnad 22 miljarder kronor/år (2010, Myndigheten för Samhällsskydd (MSB)): Sjukhusvård, rehabilitering, livskvalitetsförsämring. Antal äldre 1970, 1.1 miljoner 2010, 1.6 miljoner 2020, 1.9 miljoner

10 Vanliga riskfaktorer för fall
Tidigare fall Gång- och balanssvårigheter Användande av hjälpmedel Nedsatt syn Artros Nedsatt ADL Depression Nedsatt kognitiv förmåga Läkemedel Omgivningsfaktorer Hjärt- och kärlsjukdom Muskelsvaghet Undernäring??? Speakertext: Tips till dig som presenterar – välj ut några punkter ovan som anses viktiga för den egna verksamheten. Muskelsvaghet - Leder ofta till balans och gångsvårigheter som i sig leder till fallrisk. Även läkemedel (till exempel bensodiazepiner) kan ge muskelsvaghet. Tidigare fall - En av de starkaste faktorerna i alla studier och grupper. Gång- och balanssvårigheter - Yrsel och balansproblem är vanliga. Orsaker till yrsel och ostadighet kan vara kärlförändringar, eller infektiösa, neurologiska, eller genetiska faktorer samt naturligt åldrande. Balansförmågan avtar med stigande ålder. Långsam gånghastighet är en riskfaktor. Att inte kunna samtala under gång är en riskfaktor för fall. Användande av hjälpmedel – är en fallrisk. Nedsatt syn - av olika orsaker samt att man med stigande ålder får sämre förmåga till omställning mellan ljus och mörker kan ge ökad fallrisk. Artros - kan ge smärta som i sig påverkar funktionsförmågan. Nedsatt ADL - Behöver man hjälp vid till exempel förflyttningar eller hjälp vid bad/dusch är detta en riskfaktor. Depression - Inaktivitet på grund av depression kan medföra att fallrisken ökar. Även medicineringen kan öka fallrisken. Nedsatt kognitiv förmåga –t.ex. vid demens innebär att man inte alltid uppfattar omgivningen på rätt sätt. Ett akut förvirringstillstånd är också en stor riskfaktor för fall. Läkemedel - Att använda flera läkemedel samtidigt ökar risken att falla. Vissa läkemedelsgrupper, till exempel psykofarmaka, utgör särskild risk för fall. Omgivningsfaktorer - Blöta golv, sladdar, dålig belysning, trappor med mera är riskfaktorer. Även olämplig fotbeklädnad, placering av ringklockor samt medpatienter som råkar stöta till individen kan påverka. Nutrition - Otillräckligt näringsintag och vätskeintag kan öka fallrisken. Hjärt- och kärlsjukdom - Lågt blodtryck och rytmrubbningar kan ge fallrisk. Rädsla att falla - Den som är rädd för att falla har en ökad risk för fall. 10

11 Nutrition och Fall Protein Om >65 år, ökat behov av protein
Kött, fisk, ägg, mjölk och ost Ärtor, bönor och linser Om >65 år, ökat behov av protein D-vitamin Fisk, speciellt fet fisk som lax, sill och makrill. Mini-, lätt- och mellanmjölk (berikas med D-vitamin). Margarin (berikas med D-vitamin) Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Om >75 år, ökat behov av D-vitamin NNR5 2013

12 Nordisk Nutrition 2013 (3/4)

13 Förebyggande Hembesök
Bedömning av fallrisk Bedömning av risk för felnäring Råd om förebyggande insatser Med mera 565 äldre personer Hemmaboende Utan kommunala insatser Åldern år (medel 78 år)

14 SCREEN II Risk för felnäring hos äldre hemmaboende 14 frågor
Seniors in the Community: Risk Evaluation for Eating and Nutrition Risk för felnäring hos äldre hemmaboende 14 frågor Utvecklat av Dietist & Dr Heather H Keller SCREEN

15 Frågor om riskfaktorer:
Nedsatt aptit/matlust Hoppar över måltider Drar ner på/undviker viss mat Äter ensam/tillsammans Svårigheter med: Matlagning Matinköp Tugga Svälja

16 Frågor om matintag: Otillräcklig konsumtion av:
Frukt och grönt Kött, fisk, fågel, ägg (eller alternativ) Mjölk och mjölkprodukter Näringstillägg/näringsdryck Otillräckligt dryckintag

17 Frågor om vikt: Viktförändring (ökad eller minskad)
Upplevd vikt (för lite/mycket) Frivillig viktförändring

18 Poäng Max 64 54-64 Ingen risk för felnäring
Måttlig risk för felnäring < 50 Hög risk för felnäring

19 Downton Fallrisk Index
Tidigare kända fallolyckor Medicinering Lugnande, sömnmedel, neuroleptika, diuretika, antihypertensiva (annat än diuretika), antiparkinson läkemedel, antidepressiva Sensoriska funktionsnedsättningar Syn, hörsel, motorik Kognitiv funktionsnedsättning Gångförmåga Summeras 0-11 poäng Risk = 3 poäng eller mer.

20 Risk och samband: Felnäring Samband Fallrisk Samband 35% Ingen risk
35% Måttlig risk 30% Hög risk Samband Ensamboende man Ensamboende kvinna Låg ålder= hög risk!!! Nedsatt hälsa Ofta/alltid trött Fallrisk Fallrisk 34% Samband Högre ålder Lågt intag av kött, fisk, fågel Behov av hjälp för att handla (Intag av mjölk, mjölkprodukter - ej signifikant)

21 Hypotetisk modell Sammanboende äldre utan kommunala insatser
Insatser från när-stående/kommun Ensamstående Sjukdom Försämrat matintag, minskad aktivitet Fallrisk, rädsla för att falla Trötthet Minskat intag av kött/fisk/fågel (protein och ev. D-vitamin) Sarkopeni = minskad muskelmassa muskelstyrka muskelfunktion Svårigheter att handla mat

22 Övriga resultat 80 % tror att det är bäst att varken vara över- eller underviktig 18 % föredrar att äta ensamma 16 % föredrar att fika ensamma 20 % har under senaste året drabbats av sjukdom/sjukhusvistelse 12 % har haft episoder av nedstämdhet 32 % anser att deras hälsa endast är någorlunda alternativt dålig

23 Åtgärder (1) Hjälp från informella vårdgivare hjälper (White 1994; de Groot et al. 2000) Matdistribution hjälper (Locher et al. 1997; Gollub & Weddle 2004; Keller 2006). Folkhälsoproblem Informationsbehov Förebyggande hembesök till äldre Identifiera möjligheter & problem Informera om möjligheter & problem

24 Åtgärder (2) Rätt kompetens i vård och omsorg Minska fall
Vid matdistribution – informera distriktssköterskan Anställa dietister (56 av landets 290 kommuner har dietist, vad händer när de statliga stimulansmedlen försvinner?) Minska fall Fysisk aktivitet & utevistelse Information om ökat behov av protein D-vitamin

25 Att identifiera risk är inte detsamma som att åtgärda den
…men det är en bra början…

26 Tack till: