Att bli kontrollerad – att kontrollera

En presentation över ämnet: "Att bli kontrollerad – att kontrollera"— Presentationens avskrift:

1 När hemmet blir en otrygg miljö att vistas i och när omsorgspersoner blir förövare

2 Att bli kontrollerad – att kontrollera
Heder handlar om: mannens kontroll av kvinnans kropp och beteende (förtryck av kvinnan) respektive kollektivets kontroll av mannens kontroll av kvinnans kropp och beteende (förtryck av män). Rexvid & Schlytter

3 Att föra släkten – systemet - vidare
Unga män ska fortsätta systemet, är barare av systemet, därför ett stort hot om de inte är kvar i släkten. Stort press på den/de äldsta sönderna eller om man är den enda sonen Genom kusin- och tvångsäktenskap är det inte bara han som kontrollerar henne utan genom äktenskapet blir han kontrollerad. Rexvid & Schlytter

4 Systemet Systemet upprätthålls genom
traditioner som barn-, kusin- och tvångsäktenskap, traditioner som aldrig skulle kunna fortleva om det var individen själv som fick bestämma. Alltså forutsätts vad som ofta benämns som en kollektivistisk samhällskultur/mentalitet där gruppen är överordnad individen, män över kvinnor och äldre över yngre. Rexvid & Schlytter

5 Frihet, rättighet och möjlighet
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighet. Många ungdomar hindras från att leva det liv som de har rätt till enligt svensk lagstiftning och barnkonventionen. EX: unga i Sverige, 9 respektive 13% i Stockholm Rättighet- möjlighet Agerande: upptäcka, stödja, skydda HRV: svårupptäckt, svårhanterligt

6 Vikten av en ”hållandestruktur - insatserna behöver anpassas efter den unges behov av att bygga upp ett själv Objekt; lydnad, anpassning, förnekande av känslor och kropp, bristande tillit, kontroll och livsmål, destruktivitet, våldsutsatthet Akutfas Mellanfas Långsiktig fas Subjekt; trygghet, självständighet, känslor, kropp, tillit, kontroll, Konstruktivitet, livsmål Hur kan vi erbjuda fysisk, psykisk, social och moralisk säkerhet? Bild som symboliserar hur den unges subjektsskap förnekats/förintats

7 Ibland tror jag att människor blir rädda för att hjälpa oss tjejer och därför händer det inget. Både min högstadieskola och gymnasieskola visste om min situation, men la ett stort ansvar på mig att fatta beslut och det är svårt när man aldrig fått bestämma något i sitt liv. Jag tror att det är viktigt att myndigheter tar ifrån flickan ansvar och säger att det är de som fattar beslut, det är så svårt att anmäla sin egen familj.

8 ”Helt plötsligt skulle jag fatta en massa beslut om saker jag inte hade en aning om och dessutom hade jag aldrig tidigare fått vara delaktig i något som rörde min person”

9 Jag verkligen ledsen men fick inte särskilt mycket stöd från skolan
Jag verkligen ledsen men fick inte särskilt mycket stöd från skolan. Visst höll lärarna ett möte med min pappa och informerade om att det var nio års skolplikt, men de böjde sig snabbt för argumentet att vår kultur var sådan. Jag var besviken över att det var ingen från skolan eller kommunen som tvingade min pappa att följa reglerna (frihet/förtryck), att det inte var någon som frågade mig vad jag ville göra.

10 Jag var femton år och hade precis sett mina föräldrar döda min pojkvän
Jag var femton år och hade precis sett mina föräldrar döda min pojkvän. Jag hade inte hunnit komma över den chocken förrän jag utsattes för en ny. Hur i hela friden kunde vuxna människor ens komma på tanken att placera en flicka som hade utsatts för sådana psykiska övergrepp på en institution full med kriminella killar?

11 Begränsningar av frihet förnekande av rättigheter
inte få bestämma över sitt liv, sin kropp eller sin sexualitet alltid vara bevakad och kontrollerad och styras av dem i familjen som har mer makt än en själv inte få bestämma själv vem man vill leva med, utan giftas bort med någon som familjen har valt ut inte få umgås socialt med dem man vill Som pojke tvingas kontrollera syskon och kusiner bli könsstympad som flicka bli misshandlad psykiskt och fysiskt om man inte lyder bli eskorterad till och från skolan inte få gå ut efter skolan på egen hand – eller inte få gå ut alls inte få delta i all skolundervisning, som till exempel gymnastik och lägerskolor inte få studera vidare, eller studera vidare bara på samma ort som familjen bor på inte få ha fritidsaktiviteter inte få klä sig som man vill

12 Vad behöver göras? Jag-stärkande insatser i skolan
Lagstiftning: äktenskapstraditioner Öka utsattas möjligheter till att få det stöd de behöver Öka kommunens möjligheter att ge adekvat hjälp till utsatta Öka kommunens medvetenhet om ansvar för målgruppen Öka medvetenheten bland berörda yrkesgrupper

13 Olika typer av trygghet
Fysisk trygghet Psykisk trygghet Social trygghet Moralisk trygghet

14 Fysisk trygghet Yttre skydd (stängda dörrar, avskildhet mm)
Ganska enkelt att uppnå Ingen miljö att utvecklas i Den fysiska säkerheten fungerar inte om inte de andra formerna för säkerhet fungerar Resulterar i ständiga överträdelser

15 Psykologisk trygghet Avser förmågan att vara säker på sig själv,
att skydda sig mot egna destruktiva impulser, att skydda sig mot andra människors intrång, att hålla sig ifrån faran

16 Social trygghet Lärt sig att människor är farliga, sviker, falska
Andra bryter mot ens gränser – man har själv lärt sig det sättet – att bryta mot andras gränser Empatibrist

17 Moralisk trygghet Tror vi på det vi gör? (arbetets värdegrund)
Tror individen på förändring?