Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.

En presentation över ämnet: "Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur."— Presentationens avskrift:

1 Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

2 Jämvikts-BNP ändras när autonom efterfrågan eller lutningen på AD(Y)-kurvan ändras Þ
Konjukturfluktuationer (DY) orsakas av skift i autonom efterfrågan eller förändrad lutning på AD (Y)-kurvan Stabiliseringspolitik sker genom ändringar i G, Tr eller t © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

3 DYjämvikt > DADautonom
Multiplikatoreffekten: Den kedjereaktion som en ökning i autonom efterfrågan sätter igång genom att nya inkomster i varje led ger upphov till ökad konsumtion, så att sluteffekten på real BNP (Y) är större än den ursprungliga ökningen av autonom efterfrågan: DYjämvikt > DADautonom © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

4 Hög g Þ stor multiplikator
Multiplikatorn Mått på hur jämviktsinkomsten ändras relativt förändringen i autonom efterfrågan. Hög g Þ stor multiplikator g = 0,8 Þ multiplikator = 5 g = 0,6 Þ multiplikator = 2,5 aut © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

5 Liten multiplikator: låg g: flack AD(Y)
45° Y AD, Y Y = Y AD2(Y) Y2 AD2 DADautonom DY > DADaut AD1(Y) Y1 AD1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

6 Stor multiplikator: hög g: brant AD(Y)
45° Y AD, Y Y = Y AD2 AD2(Y) Y2 AD1(Y) Y1 AD1 DADautonom Stor DY © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

7 . . Vad bestämmer multiplikatorns storlek? Multiplikatorn =
Ju högre g, desto större multiplikator: Ju högre MPC, desto större multiplikator Ju lägre t, desto större multiplikator Ju lägre MPM, desto större multiplikator © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

8 Multiplikatorprocessen som kedjereaktion Antag att Y anpassar sig till AD inom varje period
10 0,8*10 = 8 8 0,8*8 = 6,4 6,4 40 50

9 Finanspolitik Finanspolitik = beslut som rör den offentliga sektorns inkomster och utgifter Syftar till att: styra ekonomin mot potentiell BNP, d.v.s. utjämna kortsiktiga fluktuationer främja effektivitet (hög BNP) främja långsiktig tillväxt i BNP Anm: jämför Figur 1.1 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 1

10 Statens utgifter Offentlig konsumtion (GC)
Offentliga investeringar (GI) Transfereringar (Tr) Räntor på statsskulden © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

11 Skatt på varor och tjänster Sociala avgifter och egenavgifter
Statens inkomster Skatt på inkomst Skatt på varor och tjänster Sociala avgifter och egenavgifter Skatt på egendom Övriga inkomster © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

12 Budgetöverskott (budgetsaldo) = t*Y-G-Tr
Begrepp Budgetöverskott (budgetsaldo) = t*Y-G-Tr Vi bortser här ifrån räntor på statsskulden: Egentligen kallas t*Y(=T)-G-Tr primärt budgetöverskott. Budgetöverskott=primärt b.ö. - räntebetalningar Statsskuld summan av tidigare budgetunderskott. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur 2

13 Budgetsaldo som andel av BNP 1986-2006
Anm: Budgetunderskott = minus budgetsaldo © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

14 Statsskulden som andel av BNP 1959-2009
Källa: ww.riksgalden.se © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

15 Stabiliseringspolitik, t ex finanspolitik, syftar till att stabiliserar autonom efterfrågan och därmed real BNP (Y) kring potentiell real BNP. Stabiliseringspolitik kan vara aktiv eller passiv (läs: automatiska stabilisatorer) Aktiv finanspolitik syftar till att stabilisera real BNP genom förändringar i t, Tr, G En aktiv stabiliseringspolitik är antingen diskretionär (bestämd av politiker) eller regelstyrd. Diskretionär finanspolitik kan endast förväntas stabilisera ekonomin om politikernas egennytta är konsistent med en sådan politik. Politikers mål antas vara att maximera sannolikheten för omval. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

16 Offentlig utgiftsförändring: DY = [1/(1-g)] × DG
Förändringar i inkomstoberoende transfereringar: DY = [1/(1-g)] × MPC × DTr DADaut DCaut = DADaut © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

17 Aktiv stabiliseringspolitik (finanspolitik) syftar till att minska fluktuationerna i real BNP (Y) genom att minska fluktuationer i DADaut 45° Y AD, Y Y = Y Stora DY Stora DADaut Små DY Små DADaut © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

18 Minskad skattesats t AD, Y 45° Y Y = Y t ¯ DY
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

19 Passiv stabiliseringspolitik: Automatiska stabilisatorer
Automatisk stabilisator Inneboende egenskap i ekonomin som dämpar effekterna på BNP av förändringar i autonom efterfrågan genom att minska multiplikatorn. Exempel: proportionell inkomstskatt inkomsten efter skatt ändras mindre än inkomsten före skatt så att disponibel inkomst och konsumtion och därmed BNP varierar mindre när autonom efterfråga varierar jämfört med om skatten varit inkomstoberoende. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

20 Automatisk stabilisator, t. ex
Automatisk stabilisator, t. ex. hög skattesats, ger mindre fluktuationer i real BNP (Y) 45° Y AD, Y Y = Y Fluktuationer DADautonom Stora DY Låg t, hög g, hög multiplikator Små DY Hög t, låg g, låg multiplikator © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

21 Extern balans. Bytesbalansen = 0, används främst vid fast växelkurs.
Extern balans är en restriktion, snarare än ett mål: Ett land kan inte ha underskott hela tiden..Bytesbalansen = Y-(C+I+G). Inte heller permanenta överskott är optimalt om man gillar konsumtion jmf. med att vara förmögen. Såvida man inte är Joakim von Anka. Intern balans: BNP-gapet = 0. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

22 Hur påverkas bytesbalansen av förändringar i BNP?
Om BNP stiger, ökar importen (eftersom vi köper importerade varor för en del av inkomstökningen). När importen ökar, försämras bytesbalansen= handelsbalansen=Export - import. Gällande nyproducerade varor och tjänster. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

23 Intern och extern balans
Y = Y 45° Y AD, Y NX Ingen motsättning mellan intern och extern balans. . DG Extern balans Intern balans Ypotentiell Y1 NX(Y) © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

24 Intern och extern balans
45° Y AD,Y Y = Y NX Motsättning mellan intern och extern balans. DG . Intern balans Ypotentiell Y1 NX(Y) . Extern balans © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

25 Devalvering (=export av arbetslöshet)
45° Y AD,Y Y = Y NX NX↑­ Förbättring extern balans Förbättring intern balans NX­ NX(Y) AD(Y) Y1 Ypotentiell © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

26 BNP-gap och bytesbalans 1968-1974
Bytesbalans = Y - (C+I+G) = förändringen i valutareserv under valutareglering Alternativt förändringen i landets utlandsskuld. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

27 Keynes analys av konjunkturcykeln
Animal spirits Keynes benämning på investerarnas irrationella kast mellan optimism och pessimism med avseende på framtida avkastningar och Keynes huvudförklaring till skift i investeringsefterfrågan och därmed i autonom efterfrågan och därmed till konjunkturcykeln. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

28 Självuppfyllande profetia Tro på en viss framtida utveckling leder till att denna utveckling kommer till stånd. © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur

29 Konjunkturen enligt den keynesianska modellen
Störningar Förändringar i privat autonom efterfrågan (C0, I, NX) Stabiliseringspolitik Finanspolitik (G), devalvering, revalvering Spridnings-mekanism Multiplikator Konjunkturcykel Fluktuationer i BNP och arbetslöshet © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur