Aktuellt från skolområdet

En presentation över ämnet: "Aktuellt från skolområdet"— Presentationens avskrift:

1 Aktuellt från skolområdet
Ny skollag Aktuellt från skolområdet Eva Borgström

2 Varför ny skollag? Tillämpas fr.o.m. den 1/7 2011.
För vuxenutbildning fr.o.m. den 1/ Utgångspunkt: Anpassad till mål- och resultatstyrd skola Ökad tydlighet Samma regler för offentliga och fristående skolor Gemensamma regler för olika skolformer Ny skollag från 1 augusti Tillämpas från den 1 juli 2011, på vuxenutbildning från den 1/ Anpassad till en mål- och resultatstyrd skola: Nationella mål: Skollagen Läroplaner och kursplaner Betygskriterier Skolorna, kommunerna och staten följer upp och utvärderar skolverksamheten för att se att målen nås. Den nya skollagen innebär: Läs punkt 2-4! Eva Borgström

3 Barns och elevers rätt Utbildningens syfte: Utveckling och lärande
Livslång lust att lära Hänsyn till olika behov Stöd och stimulans för maximal utveckling Uppväga skillnader i förutsättningar Barns och elevers rätt har stärkts på olika sätt. Portalparagrafen innehåller utbildningens syfte (ny paragraf): - Främja alla barns och elevers utveckling och lärande. - Främja livslång lust att lära. - I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. - Barn och elever ska ges stöd och stimulans – utvecklas så långt som möjligt. - Strävan – uppväga skillnader i olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Eva Borgström

4 Barns och elevers rätt Lika tillgång till utbildning
Likvärdig utbildning Särskild hänsyn till barnets bästa Alla ska, oberoende av var man bor eller sociala eller ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning. (Utbildningen ska utformas så att den möjliggör delaktighet för alla) Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (Rätt till likvärdig utbildning oavsett huvudman = nu samma regelverk) Barnets bästa ska vara utgångspunkt i utbildningen. Det innebär att barnets inställning ska klarläggas så långt det är möjligt. Barn ska få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör henne eller honom. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Den här bestämmelsen fanns även i den gamla skollagen. Men den gäller nu även fristående huvudmän och förskolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen. Eva Borgström

5 Särskilt stöd Anmälningsskyldighet Utredningsskyldighet Åtgärdsprogram
Särskilt stöd i den ordinarie elevgruppen 1. Rätten till särskilt stöd är kopplad till rätten att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (I grundsärskolan relateras elevens resultat till individuellt uppställda mål) 2. Anmälningsskyldighet: Anmälan ska göras till rektor när man ser att en elev är i behov av stöd (inte når kunskapskraven) 3. Utredningsskyldighet: Rektor ska skyndsamt se till att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. 4. Åtgärdsprogram: Om eleven är i behov av särskilt stöd – rätt till åtgärdsprogram. Hela skolsituationen ska omfattas, d.v.s. fokus på elevens hela studiemiljö. 5. Huvudregeln: Särskilt stöd ges i den ordinarie elevgruppen. Eva Borgström

6 Rätt att överklaga åtgärdsprogram
Hos Skolväsendets överklagandenämnd Överklagandenämnden fastställer eller upphäver beslut Om beslutet upphävs: ärendet skickas tillbaka för ny prövning Upphävda beslut: knapphändig utredning, tar inte fasta på hela skolsituationen, kort- och långsiktig plan saknas, minskat stöd trots oförändrat stödbehov Elevens rätt har stärkts genom möjligheten att överklaga beslut om åtgärdsprogram – även beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Ett beslut om åtgärdsprogram ska vara skriftligt. Det ska dateras och undertecknas av den som fattat beslutet. Beslutet ska innehålla en överklagandehänvisning, d.v.s. information om hur man överklagar. 2. Beslut om åtgärdsprogram överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd (oberoende myndighet). Överklagan ska dock skickas till den som har fattat beslutet – har då möjlighet att ändra beslutet. 3. Överklagandenämnden fastställer eller upphäver beslutet. Har inte möjlighet att sätta ett annat beslut i det överklagade beslutets ställe. Om beslutet upphävs ska ärendet skickas tillbaka till rektorn för ny prövning. Rektorn måste då fatta ett nytt beslut om åtgärdsprogrammet. 4. Överklagade beslut: Skäl för att upphäva beslut: Utredningen av elevens stödbehov för knapphändig Skolan har inte tagit hänsyn till elevens hela skolsituation Det har saknats en planering för kort och lång sikt. Eleven har fått minskat antal timmar i form av resursperson trots oförändrat stödbehov. Samverkan med elevhälsan har inte ägt rum. Eva Borgström

7 Elevhälsan Förebyggande och hälsofrämjande
Omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens Skärpta krav på elevhälsan i nya skollagen: Elevhälsa ska finnas för elever i samtliga skolformer. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Tillgång ska finnas till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens. Detta innebär en ökad bredd jämfört med de gamla bestämmelserna om skolhälsovård där bara tillgången till skolläkare och skolsköterska är reglerad. Eva Borgström

8 Skolplikt Skolplikt t.o.m. årskurs 9 10:e frivilliga året borttaget
Rätt att slutföra utbildningen ytterligare 2 år Om eleven inte nått upp till kunskapskraven Elev i grundsärskolan: Minst 800 timmar utöver garanterade undervisningstiden Alla elever utom elever i Specialskolan har 9-årig skolplikt. Det tionde frivilliga året i särskolan är borttaget – för att underlätta samverkan med grundskolan. I stället införs rätt till ytterligare två år om eleven inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. Definition av kunskapskrav (enl prop): ”Det handlar inte enbart om att tillägna sig faktakunskaper utan också om att utveckla värderingar och ett kritiskt tänkande, att kunna se sammanhang och att arbeta tillsammans med andra.” Enligt prop: Elever i grundsärskolan bör kunna få utbildning i samma omfattning som tidigare. Därför har en elev i grundsärskolan rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven. OBS! Träningsskolans elever: Svårt hävda att kunskapsmålen inte nåtts. 2 nivåer av kunskapskrav i träningsskolans kursplaner: Grundläggande (eleven kan delta) Fördjupade (eleven kan använda, genomföra) Eva Borgström

9 Valfrihet – skolform Vårdnadshavare lämna medgivande till mottagande i grundsärskolan Placering i grundsärskola utan medgivande om synnerliga skäl (ventil) Information för att kunna välja 1. Försöksverksamheten med ökat inflytande över skolgången för barn med utvecklingsstörning (sedan 1996) har permanentats och finns med i den nya skollagen. Detta formuleras så här: Om barnets vårdnadshavare inte ger sitt samtycke till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt i grundskolan. 2. Ventil: Ett barn med utvecklingsstörning kan placeras i grundsärskolan utan sina vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till skolans bedömning av barnets bästa. Regeringen motiverar det med att det i särskilda undantagsfall kan förekomma att vårdnadshavares vilja uppenbart inte överensstämmer med barnets behov och förutsättningar utifrån den utredning som ska genomföras. I sådana fall bör hänsyn till barnets bästa ges företräde framför vårdnadshavarnas önskemål om skolform. 3. Skolan ska informera om: - Vilka krav som ställs på eleverna i de olika skolformerna. - Vilka krav elevens vårdnadshavare kan ställa på skolan. (Särskilt stöd, åtgärdsprogram) - Vilka möjligheter skolan har att tillgodose elevens särskilda behov. Eva Borgström

10 Valfrihet - skolenhet Vårdnadshavares önskemål styrande Undantag:
Närhetsprincipen Betydande organisatoriska eller ekonomiska skäl Andra elevers trygghet och studiero Öppenhetskrav för fristående skolor Huvudregel vid placering i kommunal förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola: Barn ska placeras vid den skola vårdnadshavarna önskar. Tre undantag: Närhetsprincipen – om den önskade placeringen skulle medföra att någon annan elev inte skulle få plats i en skola nära hemmet. Betydande organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen: T.ex. om eleven har omfattande behov av särskilt stöd. Med hänsyn till övriga elevers rätt till trygghet och studiero (endast i undantagsfall). Öppenhetskrav för fristående skolor: Elever med funktionsnedsättning har rätt att välja och ska mottas i fristående skola om kommunen betalar bidrag för eleven. Hemkommunen ska betala grund- och tilläggsbelopp. Men kan neka att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter skulle uppstå. Den fristående skolan kan enbart neka att ta emot en elev om kommunen inte betalar och anför betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter som skäl. Eleven kan då överklaga till allmän förvaltningsdomstol. Den fristående skolan kan inte neka att ta emot eleven om kommunen inte betalar ett tillräckligt högt tilläggsbelopp. Bidragsbeloppets storlek (d.v.s. för lågt tilläggsbelopp) kan också överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Grundbelopp = undervisning, lärverktyg, elevhälsa, lokalkostn, administration Tilläggsbelopp = för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd alt modersmålsundervisning. Eva Borgström

11 Rätt till skolskjuts Kommunen skyldig anordna skolskjuts om sådan behövs Rätten gäller elever i grundskolor, grundsärskolor och gymnasiesärskolor med offentlig huvudman, om eleven går i den skola kommunen placerat dem i Överklaga genom förvaltningsbesvär Skolskjuts är en rättighet för eleven. Det innebär att kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar prövas individuellt i varje enskilt fall. 2. Rätten till skolskjuts gäller för elever i grundskolor, grundsärskolor och gymnasiesärskolor med offentlig huvudman – om eleven går i den skola som kommunen placerat honom/henne i. Möjligt hänvisa till särskilda uppsamlingsplatser nära hemmet eller skolan. I det enskilda fallet bedöma om behov finns att hämta vid hemmet p.g.a. elevens funktionsnedsättning. 3. Överklaga beslut om skolskjuts genom förvaltningsbesvär: Fullständig överprövning av kommunens beslut, även skälighets- och lämplighetsbedömningar som kommunen gjort. Ibland kan kommunen vara skyldig att anordna skolskjuts även för elever som går i fristående skolor inom kommunen eller i en annan kommunal skola än den kommunen skulle ha placerat eleven i. Men det gäller bara om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter inte uppstår för kommunen (t.ex. att den fristående skolan ligger på vägen till den kommunala skolan där kommunen skulle placera eleven). I de här fallen kan man bara överklaga genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Prövningen kan resultera i att beslutet upphävs. 5. Skolskjuts vid växelvis boende: Elev som bor varannan vecka hos mamman och varannan vecka hos pappan – föräldrarna bor i samma kommun och har gemensam vårdnad. Regeringsrättens bedömning: Om förutsättningarna i lagen är uppfyllda: Barnet anses ha två likvärdiga hem. Därför rätt till skolskjuts från båda adresserna. Eva Borgström

12 Fler beslut överklagbara
Förvaltningsbesvär eller Skolväsendets överklagandenämnd Överklagbara beslut i eget kapitel (kap. 28) 1. Barns och elevers rättigheter har stärkts i den nya skollagen: Fler beslut än tidigare är överklagbara. Förvaltningsbesvär Skolväsendets överklagandenämnd 2. Överklagbara beslut finns samlade i ett eget kapitel i skollagen. Tidigare var de utspridda. Eva Borgström

13 Förstärkt tillsyn Skolinspektionens tillsyn: Självständig granskning
Rätt till tillträde Rätt att kräva in uppgifter Kan förenas med vite Sanktionsmöjligheter Flera bestämmelser i skollagen är en rätt för eleven utan att vara möjliga att överklaga. Elevens rättighet motsvaras i stället av en skyldighet för huvudmannen. Rättigheterna uppehålls av en stark tillsyn. Skolinspektionens förstärkta tillsyn är ett viktigt medel för att kunna hävda barns rätt. Även en viktig förutsättning för mål- och resultatstyrningen av skolan. Tillsynen är en självständig granskning som ska kontrollera att en skola uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Skolinspektionen har rätt till tillträde och rätt att kräva in uppgifter och handlingar. Skolinspektionen har fått skarpare verktyg för att få skolhuvudmännen att följa skollagen m.m. Möjligt att utdela sanktioner: Huvudregeln är att förelägga huvudmän som brister att åtgärda brister, ev. vid vite. Vid allvarliga brister: återkalla ett tillstånd för en fristående skola eller tillfälligt stänga en skola. Vid mindre allvarliga brister: Utdela en anmärkning. Eva Borgström

14 Grundsärskolan Flexibilitet Samverkan grundsärskolan och grundskolan
Motsvara grundskolans utbildning ”så långt möjligt” Träningsskolan som särskild inriktning Inte elever med autism och autismliknande tillstånd Skolformen särskolan har splittrats upp i två skolformer: Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Obligatoriska särskolan byter namn till Grundsärskolan – analogt med grundskolan. Träningsskolan finns kvar som särskild inriktning för att möjliggöra flexibla lösningar. Utbildningen i grundsärskolan ska så långt det är möjligt motsvara den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning. Målet är att utveckla samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan. Angående placering i träningsskola, Prop: ”En placering i träningsskola ska självfallet göras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare…” Personkretsen för grundsärskolan ändras: Elever med autism och autismliknande tillstånd ska bara tillhöra grundsärskolans målgrupp om de också har en utvecklingsstörning eller betydande och begåvningsmässig funktionsnedsättning p.g.a. hjärnskada. Eva Borgström

15 Grundsärskolan Krav på utredning inför mottagande
Helhetsbedömning av barnet krävs: Pedagogisk Psykologisk Medicinsk Social Krav på utredning i skollagen inför mottagande i grundsärskolan.: Fastställa att barnet har en utvecklingsstörning och inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål. 2. Helhetsbedömning av barnet krävs: Pedagogisk utredning: Ge svar på om barnet har förutsättningar att nå målen i grundskolan. Psykologisk utredning: Beskriva barnets kognitiva förmåga. Medicinsk utredning: Ge en bild av barnets hälsa, medicinska orsaker till svårigheterna och alternativa diagnoser. Social utredning: Kan situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan ge ytterligare förklaringar. Eva Borgström

16 Skolinspektionens tillsyn av mottagande i särskolan
Handläggning och utredning inför mottagande i särskolan Allvarliga brister: Otillräckliga utredningar (en eller flera delar saknas) Bristande kvalitet Vårdnadshavares medgivande saknas Hösten 2010 och våren 2011 gjorde Skolinspektionen en tillsyn av kvaliteten i handläggning och utredning inför mottagande i den obligatoriska särskolan i slumpvis utvalda kommuner. Där granskades ett stort antal slumpvis utvalda beslut. Tillsynen avgränsades till grundsärskolan (utom inriktningen träningsskolan). Skolinspektionen fann allvarliga brister: - Utredningar som är otillräckliga: ofta pedagogiska utredningar. Sociala utredningar saknas ofta helt. Bristande kvalitet: Psykolog- och medicinska utredningar. Ibland saknas de medicinska helt. Vårdnadshavarnas medgivande att barnet tas emot i särskolan saknas. Läs mer om Skolinspektionens tillsyn på Eva Borgström

17 Grundsärskolan Ämnen och ämnesområden:
Teknik och svenska som andraspråk nya ämnen Ökad flexibilitet i utbildningen: Möjligt läsa både ämnen, ämnesområden eller ämnen i grundskolan Möjligt få betyg enligt grundskolans regler Teknik och svenska som andraspråk införs som nya ämnen i grundsärskolan med egna kursplaner. En ökad flexibilitet när det gäller utbildningens innehåll är viktig eftersom det är stora skillnader i elevernas behov och förutsättningar. Elever i grundsärskolan ska kunna få läsa både ämnen, ämnesområden eller ämnen i grundskolan beroende på förutsättningar och behov. Det gäller också elever i träningsskolan som döms ha förutsättningar att studera ett eller flera ämnen i grundsärskolan. Elever som bedöms kunna uppnå målen i ett ämne i grundskolan ska kunna ha möjlighet att bedömas och få betyg enligt de regler som gäller för grundskolan. Betyg i grundskolan och grundsärskolan (när betyg sätts): Från årskurs 6 (fr.o.m. höstterminen 2012) 5-gradig betygsskala: A-E I grundskolan även F (icke godkänt) Eva Borgström

18 Gymnasiesärskolan ”Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning” (SOU 2011:8) ”En gymnasiesärskola med hög kvalitet” (prop. 2011/12:50) Större flexibilitet Samverkan mellan skolformerna Regelverket harmoniseras med gymnasieskolan Vi går över till gymnasiesärskolan. 1. Gymnasiesärskolan utreddes av en särskild utredare. För ett år sedan lämnades betänkandet ”Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning”, till regeringen (SOU 2011:8). 2. Den 1 december 2011 kom propositionen ”En gymnasiesärskola med hög kvalitet” (prop. 2011/12:50). 3. Regeringen vill öppna upp för större möjligheter för elever med utvecklingsstörning att få sin utbildning eller delar av den inom gymnasieskolan. 4. Viktigt att det finns goda förutsättningar för utbyte och samverkan mellan de olika skolformerna. Först då uppstår möjligheter för elever med och utan utvecklingsstörning att mötas. 5. För att underlätta samverkan görs regelverket för gymnasiesärskolan mer likt gymnasieskolans. Gymnasiesärskolan föreslås bli poäng- och kursindelad som gymnasieskolan. Med en tydlig progression för att visa att man går vidare . För den som inte klarar detta möjlighet till en anpassad studiegång. FUB har skrivit ett remissyttrande över utredningen. Eva Borgström

19 Gymnasiesärskolan Syfte med utbildningen
God grund för yrkesverksamhet, fortsatta studier, personlig utveckling och aktivt deltagande i samhällslivet. Främja social gemenskap, utveckla elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Syftet för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har hittills formulerats på helt olika sätt. Regeringen föreslår att syftet med utbildningen i gymnasiesärskolan ska motsvara gymnasieskolans. Syftet ska inte handla om hur utbildningen är utformad utan i stället om vad den ska leda till, d.v.s. vad eleverna ska få ut av utbildningen. Läs syftet från bilden! Eva Borgström

20 Gymnasiesärskolan Innehåll: Nio nationella program
Ett trettiotal nationellt fastställda inriktningar Inga specialutformade program Individuella programmet: nivåindelningen yrkesträning och verksamhetsträning tas bort Läs från bilden! 3. Specialutformade program: Relativt många elever i gymnasiesärskolan går idag på specialutformade program. De är lokalt utformade och inte nationellt kvalitetssäkrade. Det är anledningen till att de försvinner. Eva Borgström

21 Gymnasiesärskolan Nationella program:
Administration, handel och varuhantering Estetiska verksamheter Inriktningar: Barns lärande och skapande, dans och teater, estetik och media, konst och formgivning samt musik Fastighet, anläggning och byggnation Fordonsvård och godshantering 1. Gymnasiesärskolan ska alltså bestå av nio nationella program. Som jag tänkte visa. 2. De nationella programmen är i sin tur indelade i nationellt fastställda (Skolverket) inriktningar – totalt ett 30-tal. Det är en nyhet jämfört med dagens bestämmelser för gymnasiesärskolan. Nationellt fastställda inriktningar bidrar till en ökad tydlighet om vad gymnasiesärskolan innehåller. Det underlättar när elever ska välja utbildning i gymnasiesärskolan bl a men ger även viktig information till presumtiva arbetsgivare om elevernas kunskap och kompetens. Jag kommer att visa inriktningarna för ett par av de nationella programmen. Eva Borgström

22 Gymnasiesärskolan Hantverk och produktion
Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Samhälle, natur och språk Inriktningar: Media, information och kommunikation, natur och samhälle, samhällsorientering samt språk Skog, mark och djur För att öka flexibiliteten erbjuds liknande inriktningar inom flera program. Inriktningen präglas av programmets karaktär. Tyngdpunkten ligger på yrkesinriktade program – viktigt att eleverna får en utbildning som ger dem förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Undantag är det estetiska programmet men det passar inte alla. Därför införs programmet samhälle och språk för elever som har ett samhällsintresse och intresse för språk och kommunikation eller som behöver tid på sig att komma fram till vad de ska arbeta med efter sin utbildning. Eva Borgström

23 Gymnasiesärskolan Nationella program, poäng- och kursindelade:
- Utbildningens omfattning: poäng - Anpassad studiegång möjlig - Poängplan: fördelning av poäng - Garanterad undervisningstid: timmar De nationella programmen blir poäng- och kursindelade som inom gymnasieskolan. Med en tydlig progression för att visa att man går vidare. Utbildningen inom varje ämne ska ges i form av en eller flera kurser. Varje kurs ska omfatta x-poäng. 2. Omfattningen av studierna på nationella program ska anges i gymnasiesärskolepoäng. Totalt ska utbildningen omfatta poäng. Alla elever kommer inte att kunna nå poäng. 3. För den som behöver längre tid för varje kurs – möjlighet till anpassad studiegång. 4. Fördelningen av poängen ska framgå av en poängplan. 5. Den garanterade undervisningstiden = timmar - ska ge en tillräcklig garanti för att alla elever får den undervisning de har rätt till. Eva Borgström

24 Gymnasiesärskolan Individuella programmet:
- Indelningen yrkesträning/verksamhetsträning tas bort Ämnesområdena: Estetisk verksamhet, Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Natur och miljö, Individ och samhälle samt språk och kommunikation Två kravnivåer: grundläggande och fördjupade kunskaper 1. Det individuella programmet ska finnas kvar. Indelningen i yrkesträning och verksamhetsträning tas bort. Skälet är att gränsen mellan yrkesträning och verksamhetsträning i många fall är svår att dra. Indelningen är ett hinder för flexibilitet. 2. Individuella programmet ska bestå av ämnesområdena: Se bild! Ämnesområdena ska följa upp innehållet i de kursplaner som används i grundsärskolans inriktning träningsskola. 3. Ämnesplanerna för ämnesområdena inom individuella programmet ska ha två kravnivåer: grundläggande kunskaper fördjupade kunskaper. Eva Borgström

25 Gymnasiesärskolan Riksrekryterande utbildning:
Yrkesinriktad utbildning Estetiskt inriktad utbildning Idrottsutbildning I dag saknas bestämmelser om riksrekryterande utbildning för gymnasiesärskolan. Det finns dock exempel på verksamheter som har en riksrekryterande karaktär, främst Bollnäs (där det finns ett idrottsgymnasium i anslutning till gymnasiesärskolan i Bollnäs). Utredaren av en ny gymnasiesärskola, föreslog att samma bestämmelser som för gymnasieskolan införs om riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildning. Men den framtida gymnasiesärskolans struktur ska erbjuda så många möjligheter och vara så flexibel att behovet av riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan blir begränsad. Läs från bilden! Riksrekryterande yrkesinriktning och riksrekryterande estetisk utbildning ska kunna vara möjlig om: utbildningen endast är möjlig att inrätta på få orter i landet, eller 2. Enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter inte annars kan tillgodoses Det kan handla om att utbildningen är knuten till en verksamhet som bara finns på en eller ett par orter. När det gäller estetiskt inriktad utbildning kan det handla om ett samarbete med en etablerad verksamhet t.ex. teater, som ger tillgång till både lokaler, material och kompetens utöver vad som normalt kan erbjudas i gymnasiesärskolan. Av propositionen framgår att: En riksidrottsutbildning, där ämnet specialidrott ingår, ska vara möjlig att anordna i gymnasiesärskolan. Eva Borgström

26 Gymnasiesärskolan Lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan:
På alla nationella program Inte fullständig yrkesutbildning Handledarutbildning viktig Den gymnasiala lärlingsutbildningen utvidgas till att även omfatta gymnasiesärskolans nationella program. Lärlingsutbildningen kan påbörjas under samtliga 4 år i gymnasiesärskolan. I utredningen om Den framtida gymnasiesärskolan framgick: Kan inte leda till en fullständig yrkesutbildning utan måste riktas mot en avgränsad del av ett yrkesområde. Viktigt att det i elevens dokumentation framgår vad som ingår i elevens lärlingsutbildning inom yrkesområdet. Viktigt att det finns en handledare på arbetsplatsen som har fått en handledarutbildning via skolans försorg. Även viktigt med kontinuerlig handledning för handledaren. Enligt Gymnasieutredningen: Beräknas fullt utbyggd handla om något hundratal elever. Enligt prop: Lärlingsutbildning kommer ske i begränsad utsträckning. Eva Borgström

27 Gymnasiesärskolan Större valfrihet:
- Kunna ansöka till nationellt eller individuellt program, nationell inriktning, särskild variant och gymnasial lärlingsutbildning - Möjligt söka skola i annan kommun och fristående gymnasiesärskola: dock villkorat för individuella programmet Ungdomar ska kunna söka till gymnasiesärskolans program på samma sätt som man söker till nationella program i gymnasieskolan. Föreslår gemensam antagningsorganisation i kommunen. Eleven kan ansöka om utbildning på: Läs från bilden! 1. Prop: Alla elever som vill gå ett nationellt program bör tas emot på ett sådant. Undervisningen bör anpassas efter varje elevs förutsättningar. 2. Sökande till individuellt program: Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt till ett individuellt program har förutsättningar att gå ett nationellt program. Det är viktigt att alla elever utmanas på sin nivå. Ingen sökande som kan klara av undervisningen på ett nationellt program ska kunna gå ett individuellt program istället. 3. Det ska vara möjligt att söka till kommunal skola i annan kommun och fristående gymnasiesärskola. Villkorat för individuella programmet: Hemkommunen och den mottagande kommunen, landstinget eller fristående skolan måste vara överens om den ekonomiska ersättningen för elevens utbildning, för att eleven ska kunna tas emot. Eva Borgström

28 Gymnasiesärskolan Ekonomiska villkor:
Vid studier i annan kommuns gymnasiesärskola: rätt till inackorderingsstöd från hemkommunen Vid studier i fristående gymnasiesärskola i annan kommun: rätt till inackorderingstillägg från CSN Ekonomisk ersättning för elever med funktionsnedsättning utreds vidare Regeringen anser att reglerna för ekonomisk ersättning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör bli mer lika. Elever i gymnasiesärskolan bör få rätt till inackorderingsstöd från sin hemkommun, liksom elever i gymnasieskolan, om de har blivit mottagna i en annan kommuns gymnasiesärskola. 2. Av samma skäl bör elever som går i en fristående gymnasiesärskola i en annan kommun, liksom elever som går i en fristående gymnasieskola, ha rätt till inackorderingstillägg från Centrala studiestödsnämnden. 3. Regeringen kommer tillsätta en särskild utredare som ska se över bl.a. de ekonomiska villkoren för elever i gymnasiesärskolan. (Elever i gymnasieskolan får studiebidrag via CSN. Elever i gymnasiesärskolan ett förlängt barnbidrag via Försäkringskassan. En elev i gymnasiesärskolan har dessutom rätt till hel aktivitetsersättning från juli månad det år han/hon fyller 19 år under den tid skolgången varar. Utredaren föreslår lika ekonomiska villkor som elever i gymnasieskolan, d.v.s: Studiebidrag i stället för förlängt barnbidrag 2. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (från 19 år) avvecklas. 3. Rätt till studiemedel med det högre bidragsbeloppet under den tid som eleven avslutar sina grundläggande studier på gymnasiesärskolenivå. 4. Rätt till inackorderingsbidrag och inackorderingstillägg för elev som studerar på annan ort. 5. Föreslår utredning om kompletterande bidrag för elever med funktionsnedsättningar, som studerar på annan ort, som inte har rätt till stöd enligt LSS.) Utöver dessa generella bidrag föreslås ett bidrag Eva Borgström

29 Särskild utbildning för vuxna
Förkortningen särvux kan användas Målgrupp: endast utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada Namnbyte eftersom ”vuxenutbildning för utvecklingsstörda” är vilseledande – skolformen vänder sig även till personer med förvärvade hjärnskador. Förkortningen särvux tas bort ur lagtexten men kan användas i andra sammanhang eftersom den är väl inarbetad. Målgruppen: Endast för personer med utvecklingsstörning eller personer med betydande och begåvningsmässig funktionsnedsättning p.g.a förvärvad hjärnskada (yttre våld, kroppslig sjukdom). Personer med autism och autismlikanden tillstånd tillhör bara målgruppen om de också har en utvecklingsstörning. Eva Borgström

30 Särskild utbildning för vuxna
Övergripande mål: Stödjas och stimuleras i sitt lärande Utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling Utgå ifrån den enskildes behov och förutsättningar De som fått minst utbildning ska prioriteras De övergripande målen för särskild utbildning för vuxna är desamma som målen för kommunal vuxenutbildning. Med att utgå ifrån den enskildes behov och förutsättningar menas t.ex. utbildningens förläggning i tid och rum, val av metoder och innehåll. När resurserna inte räcker till ska den som fått minst utbildning prioriteras. Eva Borgström

31 Särskild utbildning för vuxna
Samverkan mellan skolformer: Möjligt att studera samtidigt på särvux och i annan vuxenutbildning För att vara behörig till utbildningen; ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Nya skollagen öppnar för samverkan även inom vuxenutbildningen. En person med utvecklingsstörning kan ha en ojämn begåvningsprofil och kan i vissa fall ha förutsättningar att delta i vissa kurser i kommunal vuxenutbildning. Det som blir avgörande är om personen med utvecklingsstörning bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Eva Borgström

32 Särskild utbildning för vuxna
Grundläggande och gymnasial nivå Grundläggande särvux: även vara tillgänglig för elever med tidigare skolbakgrund Som tidigare ska särvux erbjudas på grundläggande och gymnasial nivå. Gymnasiesärskoleutredningen har även haft i uppgift att utreda förslagens konsekvenser för särvux på gymnasial nivå och föreslå ett mer breddat utbildningsinnehåll för särvux på gymnasial nivå. Utbildning på träningsskolenivå bör vara tillgänglig även för den som har gått i gymnasiesärskolan. Eftersom den särskilda utbildningen för vuxna är kursanpassad har eleven som deltar i utbildning som motsvarar träningsskolan även möjlighet att vidareutvecklas genom att delta i andra kurser inom skolformen. Utbildning som motsvarar träningsskolan kommer därmed att vara en rättighet för vissa vuxna och en möjlighet för andra. I propositionen betonas att det är viktigt att vuxna som har gått i träningsskolan får möjlighet att ta del av ny teknik och nya kommunikativa strategier för att kunna kommunicera med sin omgivning. Metodutvecklingen och tekniken på området går hela tiden framåt. Eva Borgström

33 Särskild utbildning för vuxna
Gymnasial särvux: Ökad flexibilitet och breddat utbildningsinnehåll Gymnasiesärskolans ämnen och kurser Orienteringskurser Yrkesinriktad utbildning Enstaka yrkeskurs Kurs i entreprenörskap Gymnasial särvux: Ämnen och kurser som finns inom gymnasiesärskolan och orienteringskurser (för personer som varit borta länge från skolsystemet) kunna anordnas. De nationella programmen inom gymnasiesärskolan kommer att ha en stor bredd och i många ämnen innehålla kurser på olika nivå. Utbildning inom gymnasial särvux ska vara likvärdig men ska inte behöva vara identisk med den utbildning ungdomar får i gymnasiesärskolan. En annan breddning av utbildningen kan vara att erbjuda yrkesinriktad utbildning för att öka möjligheten att kunna etablera sig i arbetslivet. Även möjligt att läsa enstaka yrkeskurser, t.ex för ett truckkort. Inga hinder för att utforma yrkeskurser särskilt anpassade för enskildas eller gruppers behov. Kurser i entreprenöriellt förhållningssätt som i sin tur kan leda till kunskaper i att starta eget företag. Eva Borgström

34 Särskild utbildning för vuxna
Urval: Störst behov tas bort Inte tidigare deltagit i motsvarande utbildning Önskar fullfölja studier Behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet Behöver utbildningen för planerat eller kommande yrkesval Urvalsbestämmelserna likställs med vad som gäller för gymnasial komvux. Störst behov tas bort som urvalsgrund – nästintill omöjligt att objektivt avgöra vem som har störst behov. 1: Läs från bild. 2: Önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt individuell studieplan eller fullfölja studier som påbörjats inom gymnasiesärskolan. 3-4: Se bild. Eva Borgström

35 Yrkeshögskolan Pilotprojekt:
Yrkeshögskoleutbildning med möjlighet till utökat stöd Fem utbildningsanordnare, två utbildningsomgångar Öppna för personer från gymnasiesärskolan Behörighetsprövning Myndigheten för yrkeshögskolan styrs inte av skollagen. Men jag vill ändå nämna vad som är på gång där: Yrkeshögskolan har fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett pilotprojekt. Syfte: Förbättra tillgängligheten till yrkeshögskoleutbildningar för personer med funktionsnedsättning. Inom ramen för pilotprojektet ska fem utbildningsanordnare genomföra två utbildningsomgångar vardera. Den första ska börja hösten I början av maj ska det vara klart vilka utbildningsanordnare som kommer att ingå i projektet. Och då kommer det att bli möjligt att söka till utbildningarna. Utbildningarna vid yrkeshögskolan ska vara inkluderande och leda till en yrkesroll som är efterfrågad på arbetsmarknaden. Utbildningarna ska vara öppna för personer som har gått i gymnasiesärskolan. En behörighetsprövning ska visa om personen bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Möjlighet till utökat stöd innebär: Särskild utredning av den enskilde personens förutsättningar. Möjlighet till individuell studieplan och förlängd studietid (upp till 6 månader). Högst 25 studerandeplatser per utbildningsomgång Specifik kompetensutveckling till personal ska garanteras. SPSM föreslås få utökat uppdrag för att ge rådgivning även till utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan. Talboks- och punktskriftsbiblioteket föreslås även producera kurslitteratur till studerande inom yrkeshögskolan (läs- och skrivsvårigheter). Eva Borgström

36 Tack för visat intresse!
Eva Borgström Ombudsman, Riksförbundet FUB Tel: e-post: Och med det vill jag tacka för mig! Eva Borgström