Livsmedelsverket om fisk och hälsa

En presentation över ämnet: "Livsmedelsverket om fisk och hälsa"— Presentationens avskrift:

1 Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Per Ola Darnerud Toxikolog SLV

2 Livsmedelsverket ca 330 personer i Uppsala
ca 200 på slakterier och gränskontroller runt om i Sverige. SLV

3 säker mat redlig livsmedels- hantering bra matvanor
Vi arbetar för säker mat redlig livsmedels- hantering bra matvanor SLV

4 Ur Miljösmarta matval Fisk och skaldjur
Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta fisk även på lång sikt är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan, och att variera fiskvalet. Att variera sorterna är också bra för miljön, eftersom det minskar trycket på några få arter. SLV

5 Ta hand om maten - minska svinnet!
Varje år slängs cirka 25 kilo fullt ätbar mat per person – det motsvarar kostnaden för en hel månads mat! Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt svinn. Rapport 4 – 2011 Livsmedelssvinn i hushåll och skolor en kunskapssammanställning av Rebecka Modin Rapport Förvara maten rätt så håller den längre - vetenskapligt underlag om optimal förvaring av livsmedel av Rebecka Modin och Mats Lindblad SLV

6 Livsmedelsverkets fem övergripande råd för att må bra
Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen (det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker). Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Ät fisk ofta, gärna två-tre gånger i veckan. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. Ät bröd till varje måltid, gärna fullkornsbröd. SLV

7 Fisk är nyttigt – ger positiva hälsoeffekter
Bra fettsammansättning omega-3-fettsyror (hjärnan, synfunktionen) Vit D (skelettet- uppbyggnad och hållfasthet) Selen (immunförsvar, skydd mot oxidation) Jod (thyroideahormoner, tillväxt) Vit E (hindrar nedbrytning av fleromättade fettsyror) Positiv effekt vid hjärt-kärlsjukdomar, barnets utveckling, allergier, reumatism, demens, vissa psykiska sjukdomar SLV

8 Men all fisk är inte nyttig…
Vissa fiskar kan innehålla höga halter av miljögifter Vi får väga nytta mot risk (se nyttigfisk.se samt Livsmedelsverkets hemsida – SLV

9 Regler och rekommendationer
Begränsande kostråd om fisk (från 1970-talet och framåt) – PCB, dioxiner, kvicksilver effekter på avkomman Gränsvärden, fisk Dioxiner, dl-PCB: 6,5 pg TEQ/kg färskvikt PCB (Ices 6): ng/kg färskvikt Kvicksilver: 0,5 mg/kg färskvikt (1,0 mg/kg vissa arter) Obs. Sverige, Finland och Lettland har ett undantag från dioxingränsvärdet för fisk SLV

10 Organiska miljögifter
”Dioxiner” (PCDD/F) och PCB Bromerade flamskyddsmedel, t.ex. PBDE Perfluorerade alkylsubstanser, t.ex. PFOS och PFOA SLV

11 Intag från livsmedel – dioxiner (PCDD/F TEQ)
Baseras på försäljningsstatistik – OBS! egenfångad fisk kommer ej med! Market basket 2010 (SLV rapport nr ) SLV

12 Halter av dioxiner och PCB i strömming i jämförelse med andra livsmedel
pg TEQ2005 /g färskvikt Medianhalter för olika svenska livsmedel SLV

13 90-95 % av den totala fångsten klarar gränsvärdet
Skattning av fångst och storlek för sill/strömming för olika subdivisioner år 2009 Subdivision Andel av total fångst (%) Andel <17 cm (%) ICES 24* 26 50 ICES 25* 27 71 ICES 26 1 100 ICES 27* 20 ICES 28 18 ICES 29 2 93 ICES 30 6 8 ICES 31 0,1 7 Total fångst Östersjön ton ton (73 %) 90-95 % av den totala fångsten klarar gränsvärdet Skattningen baseras på att sill/strömming <17 cm motsvaras av storleksklass 4 och 5; data från Fiskeriverket 2010 *Strömming >17 cm får exporteras från zon 24, 27 o delar av 25 SLV

14 Halter av dioxiner och PCB i samlingsprover av lax år 2000-2010
Östersjön Vänern och Vättern Fångststatistik 2009 lax: Östersjön inkl. Bottniska viken: 320 ton Vänern: ton Vättern: 1 ton Import av odlad norsk lax (2007): ton SLV

15 Tidstrender livsmedel, människa – PCB och dioxiner
Ålander et al. Livsmedelsverkets rapport nr 3 (2012) Stockholm: Samlingsprover Norén K & Meironyté D Chemosphere 40: Uppsala: Årsmedianer (ojusterade data). Livsmedelsverkets undersökningar SLV

16 Dioxinhalterna i strömming sjunker inte
SLV

17 Perfluorerade alkylsyror i livsmedel
PFOS i abborre (muskel) från Mälaren Järnberg & van Bavel, 2006 SLV

18 Metylkvicksilver i fisk (mätningar i fisk omkr
Metylkvicksilver i fisk (mätningar i fisk omkr ; från SLU Rapport 2008:8, Åkerblom och Johansson) ”….Förändringarna av kvicksilverkoncentrationen i 1-kilosgädda verkar ha minskat något omkring 1990 men därefter har halterna stabiliserats och under den senaste 10-årsperioden finns en tendens att koncentrationerna av kvicksilver i fisk återigen ökar.” SLV

19 Kostråd gällande fisk som innehåller förhöjda halter miljöföroreningar
Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida, ammande Gravid eller försöker bli gravid, ammande Motiv Strömming 2-3 ggr/år Dioxiner, PCB Vild lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern. Röding från Vättern Abborre, gädda, gös, lake, stor hälleflundra, färsk tonfisk, svärdfisk, haj, rocka Kvicksilver Senaste revisionen blev klar 2008. Jämför PCB/dioxiner med kvicksilver!! Ät fisk 2-3 ggr/vecka. Välj olika sorter. (Se Livsmedelsverkets hemsida: SLV

20 Sammanfattning Andra miljögifter?
För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan, och att variera fiskvalet. Positivt för barnets utveckling och för att motarbeta flera folksjukdomar, ex. hjärt-kärlsjukdom. Att variera sorterna är också bra för miljön, eftersom det minskar trycket på några få arter. Det är också viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. De allra flesta har ett acceptabelt lågt intag av organiska miljögifter och kvicksilver från maten – ex. medelintaget av dioxiner hos svenska konsumenter är 25% av TDI Vissa grupper och/eller individer äter mer fisk med höga miljögiftshalter än vad kostråden rekommenderar – tydlig koppling mellan konsumtion av fet fisk från Östersjön och intag av dioxiner och PCB Kunskapen om dioxinproblematiken i fet Östersjöfisk har ökat – men mer arbete och information krävs Andra miljögifter? SLV