JGL – Jämställdhet Göra Lära

En presentation över ämnet: "JGL – Jämställdhet Göra Lära"— Presentationens avskrift:

1 JGL – Jämställdhet Göra Lära

2 Målpilen Verktyg och metoder Nytta Förändring och motstånd Lagar och
Genus över tid Genus- ordningen Den könsuppdelade arbetsmarknaden Lagar och överenskommelser Makt Nytta Verktyg och metoder Förändring och motstånd Självinsikt Målpilen Utbildningen syftar till att ge deltagarna ”nya glasögon”; grundläggande kunskaper om jämställdhet för att kunna fördjupa sig och förhålla sig till området. Fokus för utbildningen är arbetslivet och deltagarnas roller och verksamhet där.

3 JGL handlar om Jämställdhet!
Jämlikhet – avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i ett samhälle oavsett bakgrund. Jämställdhet – avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män och är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna JGL handlar om Jämställdhet! Definition av jämlikhet och jämställdhet JGL handlar om jämställdhet; det innebär inte att andra jämlikhetsfrågor är mindre viktiga, men kön är en central komponent i alla dessa grupper Jämställdhet är en målbild, inte ett uppnått tillstånd

4 Jämställdhet = Målbild Red ut vilken vår målbild är
Kunskap om GENUS och JÄMSTÄLLDHET Inhämta kunskap för att förstå och tolka det vi ser i verksamheten Kunskap om NULÄGET: Ta reda på hur det ser ut i verksamheten

5

6 Den kunskapsmässiga utgångspunkten för JGL är Genusvetenskap som har sociala konstruktioner av kön som fokus, dvs Genus - Att göra kön Genus – Att göra kön För att öka jämställdheten behövs kunskap; det kunskapsmässiga verktyget och utgångspunkten är genusbegreppet som utvecklats inom genusvetenskapen. Genus handlar om att titta på hur kön görs, dvs de sociala konstruktionerna av kvinnor och män, kvinnligt och manligt, då forskningen har visat att dessa sociala konstruktioner förändras över historien.

7 Kön – biologisk kategori Genus
Kön och genus – konstruerat eller naturligt? Kön – biologisk kategori Man Kvinna Genus Sociala konstruktioner av biologiskt kön Det kan innebära att män kan vara både kvinnliga och manliga, detta innebär att vad som tolkas som manligt respektive kvinnligt i olika sammanhang, historiska tider, kulturer osv är en social konstruktion. En central dimension är fördelningen av makt, dvs det finns skillnader i hur kvinnor och män, kvinnligt och manligt värderas. Konstruktionerna förändras på ett sådant sätt att de skapa olika hinder och möjligheter för kvinnor och män i de sammanhang som de befinner sig i Historiskt visa hur sociala konstruktioner av kön har förändrats i Sverige genom århundradena där fokus på likhet och olikhet har skiftat. Det finns också olika maktaspekter kopplat till sätten att göra kön, där olika grupper har olika mycket att vinna på fokusering på olikhet respektive likhet. I regel har kvinnor och kvinnogrupper lyft fram och betonat kvinnors likhet med män, därför att det finns mer att vinna i att påvisa likhet med den överordade, normativa gruppen. I syfte att behålla makt och överordning lämpar det sig bättre att betona olikheter, där den andra gruppen beskrivs som i viktiga avseenden annorlunda eller avvikande från normen. I vissa tidsepoker har dock det komplementära synsättet haft en central plats. I den konstruktionen innebär det att kvinnors och mäns olikheter ses som komplementära om än lika mycket värda.

8

9 Att göra kön LIKHET – Aa Enkönsmodell, kvinnor och män är mer lika än olika varandra, under 1700-talet kvinnan som ”den lilla mannen” OLIKHET – AB Tvåkönsmodell, kvinnor och män som mer olika än lika varandra, under 1980-talet ”Kvinnor från Venus män från Mars” BÅDE OCH – likheter och olikheter samexisterar men har olika betydelse i olika sammanhang

10 Två grupper helt skilda från varandra i alla aspekter?
Lika eller olika? ♂ ♀ Män Kvinnor Två grupper helt skilda från varandra i alla aspekter?

11 Vad är lika och olika? ♂ ♀ ♂ ♀ ♂ ♀

12 Genus föränderligt eller stabilt ?
De sociala konstruktionerna av kön är föränderliga men samtidigt mycket normativa. Att bryta mot sociala konstruktioner av kön kan för den enskilda individen få både positiva och negativa effekter (pappas flicka och mammas pojke) Komplexiteten – könsgörandet även omfattar biologin trots att begreppet sociala konstruktioner leder tankarna till flexibilitet och förändring visar den sig vara mycket normativ och svårt att påverka.

13 Kön – föränderligt eller stabilt?
Den biologiska könskategorin ses ofta som naturlig och opåverkbar. Men vår biologi omfattas också av sociala konstruktioner: bantning, plastikoperationer, könsbyte, IVF (reproduktion). Komplexiteten – könsgörandet även omfattar biologin trots att begreppet sociala konstruktioner leder tankarna till flexibilitet och förändring visar den sig vara mycket normativ och svårt att påverka.

14 Makt kan definieras i termer av beroende/oberoende
Underordnade grupper görs ofta beroende av den överordnade gruppen Socialt Ekonomiskt Politiskt Syftet är att reda ut våra föreställningar kring begreppet makt och dess komplexitet. Att makt är både positivt och negativt. Analysen av makt inom genusvetenskapen har ofta visat att en grupp (män) som haft tillträde till de positioner där kunskap om vad som är rätt och fel, bra och dåligt, kvinnligt och manligt, har definierats.

15 Makt Samtalsfrågor: Vad kan makt vara?
Hur utövar jag makt? Hur har jag använt makt? Vilken maktutövning har jag upplevt? ”Makt” i ett brett perspektiv; fundera också på situationer där makt är kopplat till kön.

16

17 8 MAKTBASER i organisationer
Positionsmakt Information och kompetens Kontroll över belöningar Tvångsmakt Allianser och nätverk Tillträde till och kontroll över dagordningen Kontroll över mening och symboler Personlig makt

18 8 MAKTBASER, forts… Positionsmakt Formell position i en struktur och/eller hierarki med tillhörande mandat och befogenheter. Information och kompetens Den som besitter information och eller kompetens som behövs för att lösa uppgifter.

19 8 MAKTBASER, forts… Kontroll över belöningar möjligheten att de facto kunna erbjuda jobb, pengar, (politiskt) stöd, eller andra sorters belöningar. Tvångsmakt Förmågan att begränsa, blockera, störa och straffa.

20 8 MAKTBASER, forts… Allianser och nätverk För att få saker gjorda i organisationer måste man jobba sig fram genom ett komplext nätverk av individer och grupper. Med vänner, anförvanter och allierade går det lättare. Tillträde till och kontroll över dagordningen Beslut fattas baserat på dagordning och vem som talar för de punkter som presenteras. Icke närvarande frågor eller intressenter beaktas ej.

21 8 MAKTBASER, forts… Kontroll över mening och symboler Makt är kunskap genom att vara i en position så att man kan definiera vad som är norm, rätt och fel, rimligt och omöjligt, kvinnligt och manligt. Personlig makt Individer med karisma, energi, styrka, politisk och verbal förmåga.

22 Härskartekniker Osynliggörande. Förlöjligande. Undanhållande av information. Dubbelbestraffning. Påförande av skuld och skam.

23

24 Genus inordnas i system enligt två principer
1. Isärhållande – det kvinnor gör/bör, gör/bör inte män och vice versa 2. Mannen som norm – där män finns, finns makt, inflytande, tolkningsföreträde

25 Jämställdhet - fluga eller faktum?

26 Etiskt/politiskt fokus Fokus på organisatorisk effektivitet
(jämställdhet) Fokus på likheter mellan könen Fokus på skillnader mellan könen Fokus på organisatorisk effektivitet Lika rättigheter Alternativa värden Meritokrati Speciella bidrag Argumenten för ökad jämställdhet, t.ex. när det gäller integreringen av kvinnor på mansdominerade arbeten på ledarskapspositioner, har liksom könskonstruktionerna förändrats över tid. På talet talades det mycket om likheter mellan könen. Man menade då att kvinnor var mer lika än olika män och att anledningen till deras frånvaro i mansdominerade sammanhang stod att finna i bristen på lika rättigheter och villkor. Fokus var tydligt politiskt och jämställdhet sågs primärt som en rättvisefråga. Inom denna gruppering finner vi också liberalfeminismen. En annan grupp tog sin utgångspunkt i de skillnader mellan könen som framför allt stod att finna i den privata sfären. Kvinnors ansvar för reproduktionen, mannens rätt till sex inom äktenskapet och förväntan på kvinnor att ta ansvar för konceptionen genom användandet av preventivmedel och den avsaknad av lagar som skyddar kvinnor från våld inom hemmets väggar lyftes som olika exempel på gemensamma erfarenheter av underordning som kvinnor har och som skapar andra värderingar och förhållningssätt mot omvärlden. När kvinnor kommer in i politiken innebär detta att de kommer att ha andra frågor på agendan på grund av sina specifika erfarenheter av att vara kvinna. (Radikalfeminismen). Kring 80-talet förändrades målbilden med jämställdhetsarbetet till att allt mer fokusera organisationen och i det sammanhanget nyttan och vinsten med kvinnors integrering i mansdominerade områden. Här förespråkade man den stora poängen med integreringen av kvinnor då dessa hade särskilda kompetenser och egenskaper som organisationen kunde ha nytta av (komplementärt). (Ståndpunktsfeminism) Mer och mer har detta synsätt kommit att ersättas av ett mer relativistiskt sätt att se på kvinnor och män eller andra bakgrundsfaktorer. Tanken är att alla människor, oavsett bakgrund, är normalfördelade över de kompetenser och förmågor organisationer generellt behöver. Dvs det finns ungefär lika många bra kvinnor som män eller människor med annan etnisk bakgrund, ålder m.fl. Den organisatoriska effektiviteten består då i att ha förmågan att rekrytera och befordra människor från alla grupper med de meriter (kompetens) som organisationen anser sig behöva. Eftersträvansvärt skulle här vara att hitta ett ickediskriminerande sätt att hantera individer i en organisation på. (Postmodern feminism). Fyra argument för kvinnor i organisationer/ledarskap Alvesson & Billing: Kön och organisation

27 Representation Grupp kategori Enhetlig grupp Skev grupp (Skewed Group)
Lutande grupp (Tilted group) Balanserad grupp (SCB def) Kännetecken Alla tillhör samma kategori En kategori dominerar numerärt den andra Fördelningen/ distributionen är mindre extrem (kan skapa allierade) Numerärt balanserad Fördelning 100 : 0 ≥ 85 : 15 ≥ 65 : 35 60 : 40 Numerärt underlägsen grupp: ---- Symbol (Tokens) Minoritet Gruppen “tokens” kan bestå av enbart en medlem. En utgångspunkt är att gruppinteraktionen i en “skev” grupp är mycket begränsad. I en “skev” grupp är interaktionen inom gruppen starkt influerad av den dominerande gruppens föreställningar om “tokens”, dvs mäns stereotypa föreställningar om kvinnor. (Moss-Kanter)