Det som gör mest ont är de själsliga ärr……när ska jag bli fri dem…..?

En presentation över ämnet: "Det som gör mest ont är de själsliga ärr……när ska jag bli fri dem…..?"— Presentationens avskrift:

1 Det som gör mest ont är de själsliga ärr……när ska jag bli fri dem…..?

2 Maha Eichoue, utvecklingsledare

3 Dagens program Länsstyrelsens uppdrag
Problembeskrivning och omfattning Vad är våld? Normaliseringsprocessen Barn Vid mån av tid: särskild utsatta grupper Dialog: rättegångssituationen

4 Länsstyrelsens Uppdrag
Kompetens- och metodstödsuppdraget Stödja samordningen av insatser i länet Hedersrelaterat våld och förtryck regionalt och flera nationella uppdrag

5 Våld i nära relationer Alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer (NCK) Kännetecknas av; Den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren. Våldet sker vanligtvis inomhus, i offrets egen bostad Våldet ökar i allvar och i intensitet ju längre relationen pågår Den utsatta för våld i en nära relation är oftast en kvinna

6 Psykiskt våld Ekonomiskt våld Fysiskt våld ”Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill” Per Isdal Sexuellt våld Försummelse/vanvård Materiellt våld Latent våld

7 FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Förenta nationerna (FN)

8 4 jämställdhetsmålet-mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. I konkret bemärkelse handlar det om rätten och möjligheten att be-stämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. Regeringen ansåg det viktigt att förtydliga att det bakom det våld som kvinnor utsätts för oftast finns en manlig förövare, varför det tidigare använda könsneutrala begreppet ”könsrelaterat våld” ersattes av ”mäns våld mot kvinnor”.

9 Våld mot kvinnor Jämställdhetsproblem: hindrar kvinnan från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter och friheter: makt att forma samhället och sitt eget liv.( prop.2005/06:155 s 51) Det blir till ett demokratiproblem Folkhälsoproblem: fysiska och psykiska konsekvenser, ett lidande, kan leda till svåra sociala problem Samhällsekonomiska konsekvenser: det kostar! Hinder för kvinnor och barns åtnjutande av mänskliga rättigheter

10 Förekomst Forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld mot en kvinna. Kvinnor i samkönade relationer och hetero- och homosexuella män utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar. (NCK rapport 2009:2)

11 Ca kvinnor i åldrarna år utsätts för våld av en partner eller f.d. partner: motsvarar 2% av alla kvinnor i samma åldersintervall (SoS 2006, med hänsyn till mörkertalet) Många kvinnor döljer sin utsatthet för våld. Kostnaderna döljs bakom andra samhällsproblem, såsom arbetslöshet, alkoholism och depression – symtom som kan ha anknytning till mäns våld mot kvinnor.

12 År 2012 polisanmäldes 28 254 fall av kvinnomisshandel (BRÅ)
År 2012 anmäldes fall av grov kvinnofridskränkning Under 2013 uppgick antalet misshandelsbrott mot kvinna 18 år eller äldre till brott, vilket motsvarar en minskning med 5 procent. Av dessa brott avsåg brott misshandelsbrott som skett inomhus av bekant. En minskning (– 3 %). Brottsförebyggande rådet

13 Dödligt Våld Socialstyrelsen har utrett 12 dödsfallärende från 2012 och 2013 Brottsoffer: kvinnor över 18 år Gärningsmän: nuvarande eller före detta makar eller sammanboende. I flera av dessa ärenden framgår det att en separation eller skilsmässa utgör motivet eller en del av motivet till gärningen. (Dödsfallutredningar , Socialstyrelsen 2014

14 Socioekonomiska faktorer
Partnervåld kan drabba kvinnor från alla samhällsklasser, dock finns samvariation med vissa sociala och ekonomiska omständigheter: analyser visar (FHI och SCB) att kvinnor med välfärdsproblem som t.ex. arbetslöshet rapporterar utsatthet för våld i större omfattning än andra kvinnor. SoS (2006) den relativa risken att dödas eller utsättas för våld är betydligt högre för kvinnor som under en längre tid erhållit ekonomiskt bistånd.

15 De gärningsmän som dödat sina partners var mycket ofta arbetslösa och registrerade för tidigare brottslighet Nära 90 % var psykiskt sjuka eller led av annan psykiatrisk problematik. (Brå;2007. Rapport 2007:6.)

16 Kvinnor med missbruk och beroendeproblem
75 % av alla kvinnor som i missbruks- och beroendevården besvarade ASI intervjun uppgav att de blivit misshandlade, jämfört med 38 % av kvinnor utan missbruk. (Institutet för klinisk Psykologi AB i Umeå;2010)

17 …och ett folkhälsoproblem
Uppgav aktuell erfarenhet av våld i hemmet: Generellt sätt yngre, oftare arbetslösa eller sjukskrivna, högre läkemedelskonsumtion, sämre allmän hälsa och psykiskt välbefinnande än andra kvinnor. Andel kvinnor som uppgav att de övervägt övervägt eller försökt ta sitt liv var markant högre än bland övriga kvinnor. (Folkhälsoenkät )

18 Särskilt utsatta grupper
Personer med funktionsnedsättning Personer med missbruks- eller beroendeproblematik Personer med utländsk bakgrund Utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Äldre Samkönade relationer HBTQ

19 Ett uttryck för ojämställdhet
Syftet med våldet: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Tar sig rätten och friheten att utöva makt, dominans och kontroll genom att utöva våld mot en kvinna. På något sätt uppfattas kvinnan och kvinnokroppen som något våldsutövaren äger. Gränser blir flytande!

20 Riskperioder för våld Flytta ihop Gifta sig Graviditet
Spädbarnsperioden Uppbrott

21 Fysiskt våld Ex kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, dra i håret, nypa, slå, skaka, ta strypgrepp, våld med tillhygge, sparka, hota med vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av den utsattas kropp så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, såsom frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen.

22 Psykiskt våld Olika former av isolering, verbala kränkningar, emotionell utpressning, skambeläggande, utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern, gester, metodisk nedtryckning, förlöjligande, skrämsel, jag kommer att ta livet av mig….. Hot kan även riktas mot barn, husdjur, nära vänner eller direkt mot den våldsutsatta. Stalkning och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld.

23 Vanvård-Försummelse: Ex medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, sakna tandproteser, hörapparat, glasögon försvåra i stället för att underlätta vardagen Ekonomiskt och materiellt våld: Ex förstöra ägodelar, stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, kontroll över ekonomin, utnyttjande, påtvingade lån och skulder, påtvungna ändringar testamente, god man överskrider befogenheter

24 Sexuellt våld Sexuellt våld: Ex tvingas utföra eller genomlida sexuella aktiviteter som man inte vill ha del i, sexuella beröringar, sexuellt kränkande språk, sexuella trakasserier, alla former av sexuella sexuellt påtvingade handlingar

25 Materiellt våld exempelvis slå sönder möbler och andra saker i hemmet eller förstör eller tvingar den utsatta att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Kontrollera ekonomi och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och försvåra för den våldsutsatta att lämna relationen.

26 Konsekvenser av våld Fysiska konsekvenser; skador, värk, magproblem, spänningar, yrsel, utmattning etc. Psykiska konsekvenser; PTSD, depression, förvirring, skam- och skuldkänslor, minnesstörningar, dålig självbild och låg självkänsla, vanmakt etc. Beteendemässiga/sociala konsekvenser; isolering, missbruk, irritabilitet, otålighet, handlingsförlamning etc.

27 Tre typer av band som uppstår i en våldsrelation
Känslomässiga band; Kärlek/passion, Hopp, Ekonomisk trygghet, Barn, Rädsla, Medlidande, Skuld, Hat Sammansatta band; Vilja att förstå mannen, förklara våldet, beroende, Internalisering Traumatiska band; Bildas där den ena trakasserar eller kränker den andre, Pendling mellan våld och värme, Den underordnande utvecklar positiva känslor och attityder till förövaren

28 Våldet blir en självklar del i vardagen, gränserna har flyttats fram: ångest, ingen kontakt med sitt jag, ingen drivkraft, självkänsla och självförtroende, vad är rätt och vad är fel! Grövre verbalt våld, ständig kritik, kallar henne för nedsättande ord, får henne att känna sig dåligt, isoleringen fortsätter, slår till, knuffar, puttar, slår sönder saker hemma: anpassning, tagit över hans bild av henne! Kritik, vill hennes bästa, synpunkter på vilka hon pratar med, hur hon klär sig, under manteln omtänksam skjutsar henne från olika aktiviteter, vill inte umgås med hennes vänner, hittar på saker så att hon inte träffar vänner

29 Normaliseringsprocessen
Påverkar självbild Påverkar självförtroende Bryter ner Tappar tron på sig själv Tar över (internaliserar) hans bild av sig själv

30 Vad händer? Nedbrytning av självet: växlar mellan våld och ömhet och kärlek Svårt att värja sig mot då handlingarna blir oförutsägbara Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att den utsattas känslomässiga band till förövaren stärks medan självförtroende och självkänsla bryts ned Försvårar möjligheterna att ta sig ur relationen.

31 Att leva med våld-när det onormala blir normalt…..
Rätt blir fel och fel blir rätt Offret tappar kontakten med sig själv-jaget Svårt att fatta beslut Alla handlingar/beslut i vardagen kretsar kring våldsutövarens behov: väck inte björnen! strategier för att hantera honom: kanske försöker få honom att förklara sitt perspektiv, underordna sig med tiden, göra motstånd som kan leda till ökat våld osv.

32 Traumatiskt tillstånd-vad händer?
Fly: svårt att fly i början av en relation, eftersom våldet och förtrycket smygs in Göra motstånd: för rädd att göra motstånd efter första slaget, chocktillstånd, vågar jag fly nu och ta med mig barnen? Spela död mentalt/frystillstånd: total nedbrytning, inga verktyg kvar!

33 Exempel vid en våldtäckt
”Reptilhjärnan tar över: Enkelt uttryckt är det hjärnans rationella vänsterhalva, som bland annat styr tankar och språk, som går ner i aktivitet under en traumatisk händelse. ”Reptilhjärnan” tar över för att säkra överlevnad. Vanliga reaktioner vid en våldtäkt är att ”spela död”, kvinnan blir paralyserad och kan inte röra sig, hon stänger av yttervärlden och flyr även mentalt från den hotfulla situationen.” Monika Hartig är psykolog, polisens hemsida.

34 Varför går hon inte? Känslomässiga band Växling värme våld
Normalisering Begränsat livsutrymme

35 Uppbrottsprocessen Tre olika processer: Att bryta upp, att bli och att förstå! (Enander och Holmberg 2008) Misshandlade kvinnor gör i genomsnitt 3-5 tillfälliga uppbrott innan de lämnar relationen definitivt Slutligt uppbrott sker oftast på grund av ökad grad av våld eller att kvinnan fruktar för sitt eget eller eventuella barns liv/säkerhet

36 Steg i frigörelsen 1. Kvinnan är fortfarande bunden i relationen
”jag älskar honom” (känslan upplevs stark) 2. Kvinnan tar avstånd, känner både hat och kärlek, ej lika med att vara redo att bryta upp! Hopp om förändring ”jag hatar honom” 3. Kvinnan känner medlidande med mannen: en utdragen fas och väljer att stanna kvar. ”jag tycker synd om honom” 4. Kvinnan känner likgiltighet – kvinnan kan ha lämnat eller lämnar under denna fas. Mannen har förlorat den känslomässiga makten över henne! ”jag känner ingenting”

37 Upptäcka våldsutsatta
Tar inte av sig ytterkläderna Tittar ofta på klockan Mobilen ringer ofta Får ofta SMS Är orolig/stressad Svårt att få ögonkontakt Har svårt att fatta egna beslut Synliga tecken på våld

38 Varför är det viktigt att fråga om våld?
Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Professionens skyldighet Kunna erbjuda stöd och hjälp Att inte fråga bekräftar skam och skuld och är en ytterligare kränkning Det möjliggör och underlättar en upprättelseprocess Det är inte farligt att fråga om våld Det är farligt att INTE fråga om våld

39 Upptäcka våld Tala enskilt Skapa förtroende
Problem med att sova, magproblem, huvudvärk? Tecken på våld? Koncentrationssvårigheter/upplevs splittrad? Orolig och rädd? Dålig självbild? Ger uttryck för skam/skuldkänslor?

40 Hur fråga? Hur har du det hemma? Trivs du i din relation?
Är han snäll mot dig? Blir du slagen? Är din partner våldsam? Är du rädd för din partner? Behöver du hjälp? Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig eller begränsar din frihet? Känner du dig trygg eller finns det delar av ditt liv som känns otrygga eller hotande?

41 BARN BARN som bevittnar våld BARN upplever våld!

42 Att bevittna våld se, höra våldet dess konsekvenser
eller efterverkningar Barn känner av våld!

43 Förekomst uppskattningsvis till barn i Sverige växer upp i familjer där våld förekommer. (NCK) 10% av alla barn bedöms enligt internationella studier ha upplevt våld i hemmet. 5% ofta. (SoS folkhälsorapport 2009,2010) Ca 10% av alla barn i Sverige upplever någon gång under uppväxten fysiskt våld mellan de vuxna i familjen. Hälften av dessa gör det ofta (Rädda barnen)

44 77% av barn som upplever våld i hemmet befinner sig i samma rum som våldet sker (studien barn som bevittnat våld mot mamma, 2004) 62% av barn som upplever våld i hemmet blir själva utsatta för våld (studien barn som bevittnat våld mot mamma, 2004)

45 Större risk för barn som lever i familjer där misshandel förekommer att själva utsättas för fysiks misshandel. (SoS, folkhälsorapport 2009,2010) Våldet har även långsiktiga effekter, särskilt för utsatta barn. Det finns tydliga tecken på att våldet överförs mellan generationer och kan skapa psykiska problem i vuxenlivet.(NCK)

46 Barn som upplever våld Våldet sker i hemmet där barnet ska känna sig trygg, barnet kan inte fly Barnet försöker hitta en förklaring till våldet Barnet kan inte hitta logiken i våldet Barnet tar på sig skulden för våldet Barnet känner ansvar för att förhindra våldet

47 Symtom – att leva med våld
Fysiska symtom Sömnproblem Rädsla Fixering vid våld och skräck Undvikande beteende Beteendeproblem/kamratproblem Depression Koncentrationssvårigheter/skolsvårigheter Vill inte ta hem kompisar Skyndar sig hem (måste vara hemma för att förhindra våldet) Självskadebeteende, missbruk (större skolbarn och tonåringar)

48 Våld mot äldre Varför skulle våld i nära relationer sluta bara för att personerna fyller 65 år? Varför är våldet osynligt? Olika föreställningar om att: Hur en våldsutsatt kvinna ser ut? Svårt att associera våld med äldre personer En föreställning om att äldre är skyddade från våld-lika med synen när det gäller individer med olika funktionsnedsättningar Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder

49 Våldets arenor våld i parrelation som pågått länge
Våld från vuxna barn/andra närstående ex barnbarn eller andra Våld pga utmattning, vårdstress när anhörig vård, sjukdom eller missbruk Våld i vård och omsorg, personal och medboende

50 Ett osynligt/negligerat problem
Kvinnor med funktionsnedsättning ses som könslösa Våld och övergrepp ignoreras och omdefinieras Kvinnorna antas vara ”skyddade” mot våld Fokus på funktionsnedsättningen

51 Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
En synskadad kvinna blir ledd in i och lämnad i okända miljöer Mannen vägrar tolka för sin döva hustru En kvinna som behöver hjälp i vardagen får ta emot hot om att nekas det hon behöver ifall hon inte underordnar sig En kvinna med omfattande rörelsenedsättning blir lämnad i lyftanordningen, medan mannen går hemifrån och tar hennes mobiltelefon med sig

52 Kvinnor med utländsk bakgrund-vilka är de våldsutsatta? Avhandling 2008
1- kvinnan kom ensam från utlandet, gift sig med en man som är bosatt i S (40 % ej permanent uppehållstillstånd) 2- kvinnan var bosatt när förhållandet inleddes 3- Paret invandrade tillsammans till Sverige • Ökning: män gifter sig med kvinnor med utländsk bakgrund, hämtar från utlandet • Vilka är kvinnorna: tio år yngre än männen, fattigdom, lägre utbildning, ekonomiskt utsatthet

53 En sårbar grupp Ett begränsat socialt nätverk i Sverige
Bristande kunskap om det svenska samhället och språket Avsaknad av permanent uppehållstillstånd i Sverige Diskriminering: rädda att söka myndigheter är ett exempel Våldet kan ses som förknippat med kultur

54 Kvinnornas situation Värden som kränks: etiska värden, bestämma över sitt liv, träffa de vänner som man vill, hälsan påverkas, personliga utvecklingen kränks, ej möjlighet till utbildning Våld och makt: Underordning, då mannen har makt genom kunskap om samhället, sprida lögner, ge fel information, kanske högre utbildning, ekonomisk makt, fysisk makt, faktamakt, färdighetsmakt

55 Att ta sig ur en våldsam tillvaro
Döljer våldet Vill bevara en positiv bild till gruppen Drar sig för att söka hjälp Låg tilltro till myndigheter: jag blir skickad hem eller de kommer att ifrån mig barnen, eller han kommer att ta ifrån mig barnen… Minst hälften är kvinnor med utländsk bakgrund som söker sig till på kvinnojourerna, enligt ROKS- har större behov av hjälp och stöd på grund av att de saknar ett socialt nätverk

56 Viktigt med kunskap Brottsoffret: traumatiserad? Djupa sår
Komma ihåg olika situationer och beskriva när, hur - kan ske en re traumatisering Att inte kunna sätta ord på den psykiska misshandeln Stora påfrestningar: förundersökning och rättsprocess Oro och rädsla-möta våldsutövaren-andra alternativ? Hur är det att sitta i en rättssal?

57 Att diskutera Samhällets syn på våldsutsatta är att den utsatte ska ”gå vid första slaget”. Hur påverkar det en person utsatt för våld? Det finns en rad olika mekanismer i en våldsrelation som påverkar en utsatts handlande. Hur kan förståelsen av varför en utsatt inte lämnar relationen inverka på ditt möte med personen?