Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

En presentation över ämnet: "Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år"— Presentationens avskrift:

1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Träder i kraft den 1 juli respektive den 1 jan 2009 Jan Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Egentligen så är det den största ändringen på sexton år. 1992 infördes sjuklön från arbetsgivare och en ny lagstiftning på rehabiliteringsområdet, reglerat i 22 kapitlet AFL (rehabiliteringsersättning, rehabutredning från arbetsgivare, FK samordnar och upprättar rehabiliteringsplan) De stora förändringarna som kommer att påverka arbetsgivare infaller den 1 juli 2008 förutom arbetsgivarutlåtandet som ska börja användas fr.o.m. 1 januari. Den steglösa avräkningen påverkar inte arbetsgivare i så stor utsträckning.

2 Regeringen vill… ”…effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete.” Proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete Följande säger regeringen om sin proposition: Sjukförsäkringen måste bli mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ju längre en sjukskrivning pågår, desto mindre är sannolikheten att den sjukskrivne kan komma tillbaka till arbete. Det är därför särskilt viktigt med tidiga insatser.

3

4 Ohälsotalet i april 2008 47,0 40,6 31,9

5 Mediantider för olika diagnosgrupper Jämförelse internationella data/Sverige
Här jämförs sjukskrivningstider från Sverige med tider som finns i databasen för Medical Disability Advisor (MDA). MDA är det hittills mest kända exemplet på riktlinjer för sjukskrivning. De har tagits fram av företaget Reed Group i USA och bygger på erfarenheter av över 5 miljoner sjukfall från mer än trettio länder. De svenska sjukfallstiderna är med ett enda undantag - Ljumskbråck - dramatiskt längre än de i MDA.

6

7 Regeländringar i sjukförsäkringen
Träder i kraft 1 juli 2008 och 1 januari 2009 Införande av rehabiliteringskedja Tidsbegränsning av sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Tidsbegränsad sjukersättning upphör Nya kriterier för rätten till sjukersättning Jan Regeländringar i sjukförsäkringen Bilden visar en sammanfattning av de viktigaste förändringarna, förklaringar finns i materialet längre fram.

8 Rehabiliteringskedjan
Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. För fullständigt talarmanus till Rehabiliteringskedjan se Bilaga till talarmanus. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

9 Sjukskrivningsperioder läggs samman
Beslut om var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Krav på underlag – ”arbetsgivarutlåtande” – från och med 1 januari 2009 Sjukskrivningsperioder läggs samman Ett kortare uppehåll mellan två sjukperioder ska inte medföra att prövning i rehabiliteringskedjan börjar om från början. När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga ska dagar i sjukperioder läggas samman, dels om den försäkrade har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, dels om den försäkrade inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna. Vid sammanläggning av dagar i en sjukperiod, för beräkning hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar fr.o.m. ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering Utlåtande från arbetsgivare En försäkrad ska lämna in ett utlåtande av sin arbetsgivare till Försäkringskassan om Försäkringskassan begär det. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller en rehabiliteringsåtgärd som avses i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättning får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen vägrar ge in ett utlåtande av arbetsgivaren. (OBS Träder i kraft 1 januari 2009) För fördjupning se bilaga.

10 Ettårsgräns för sjukpenning
Sjukpenning i högst 364 dagar under en ”ramtid” på 450 dagar Fortsatt sjukpenning kan beviljas efter ansökan (synnerliga skäl) Ersättningsnivå 80 % Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten utges under maximalt 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. Ramtiden utgör de senaste 450 dagarna. Vid beräkning av antalet dagar som den försäkrade uppburit sjukpenning (förebyggande sjukpenning, sjuklön (13 dagar i de fall det övergår till en sjukperiod), dagar med arbetsresor och rehabiliteringspenning ska också inräknas) beräknas varje dag oavsett om sjukpenning utgivits som hel eller partiell ersättning som en dag. Någon hänsyn tas inte heller till om det rör sig om samma diagnos som vid tidigare sjukfall. Innebörden av förslaget är att en försäkrad som uppburit sjukpenning i 364 dagar därefter måste ha ett uppehåll utan ersättning under 87 dagar i följd för att åter kunna få sjukpenning Fortsatt sjukpenning med 80 % Om det finns synnerliga skäl (mycket allvarliga sjukdomar) får sjukpenning med 80 procent av SGI:n beviljas efter ansökan av den försäkrade, trots att sådan sjukpenning redan har lämnats efter 364 dagar under ramtiden. För fördjupning se bilaga.

11 Förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning kan beviljas i högst 550 dagar efter ansökan Ersättningsnivå 75 % Förlängd sjukpenning En försäkrad som uppburit sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten under maximalt antal dagar kan efter skriftlig ansökan beviljas förmånen förlängd sjukpenning. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod. Förlängd sjukpenning kan utges i 550 dagar. Någon begränsning av antalet dagar gäller inte om arbetsförmågan är nedsatt till följd av en arbetsskada, Förlängd sjukpenning ska utges med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (faktorn 0,97 gäller också). Förlängd sjukpenning kan även betalas ut som förebyggande sjukpenning, rehabiliteringspenning och dagar med arbetsresor räknas in i de 550 dagarna. Perioder med sjuklön som övergår till en sjukperiod enligt AFL påverkar inte antalet dagar i jämförelse med dagar med 80 %, Se föregående bild. Tänk på att det finns endast 914 dagar totalt i de flesta fall då en försäkrad är sjuk i ett sträck.

12 Rehabiliteringsersättning
Tidsgränser – 3 månader och 1 år Begränsning enligt sjukpenning och förlängd sjukpenning Rehabiliteringsersättning Vid planeringen av arbetslivsinriktad rehabilitering är det viktigt att den försäkrade och Försäkringskassan har klart för sig för hur lång tid rehabiliteringsersättning kan betalas ut. De tidsgränser som gäller idag kommer att gälla även i fortsättningen. Det vill säga, en rehabilitering bör i normalfallet inte ta mer än ett år i anspråk. Rehabilitering som syftar till återgång i tidigare arbete hos arbetsgivaren begränsas till tre månader. Det handläggaren nu också måste tänka på är att de regler som finns för tidsbegränsning av sjukpenning gäller på samma sätt för rehabiliteringspenningen. Det innebär att en begränsning till 364 dagar inom en ramtid om 450 dagar även gäller för rehabiliteringspenningen. Den som fått sjukpenning i 364 dagar inom 450 dagar kan ansöka om förlängd sjukpenning. Sådan sjukpenning kan betalas ut i högst 550 dagar. Även här gäller samma regler för rehabiliteringsersättningen. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering kapitel 22

13 Rehabiliteringsersättning
Begränsning enligt tidsgränser i rehabiliteringskedjan Rehabiliteringsersättning De tidsgränser som gäller för bedömningen av arbetsförmåga i rehabiliterings-kedjan, blir aktuella även när det gäller bedömningen av om rehabiliteringsinsatser ska genomföras. Grunden för att kunna bevilja rehabiliteringsersättning är att arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till de bedömningsgrunder som finns i rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringsersättning som syftar till att förkorta sjukfallet eller häva arbets-förmågans nedsättning bör inte betalas ut efter det att den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga i 90 dagar om han eller hon utan arbetslivsinriktad rehabilitering kan återgå i annat arbete hos arbetsgivaren. Det innebär att målet med rehabiliteringen kan vara det egna arbetet om rehabiliteringen kan genomföras före dag 91. Efter dag 90 gäller att målet kan vara det egna arbetet endast om den försäkrade inte har förmåga att utföra annat arbete hos arbetsgivaren. Enligt huvudregeln ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden från och med dag 181. De särskilda skäl som kan tillämpas för sjukpenningen vid dag 180 för att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågans nedsättning i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden kan dock tillämpas även när det gäller rehabiliteringsersättning. För en försäkrad som haft nedsatt arbetsförmåga i 180 dagar och bedöms ha förmåga att försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden kan den situationen uppstå att han eller hon även skulle kunna återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren om rehabilitering, t.ex. i form av utbildning genomförs. I en sådan valsituation ska Försäkringskassan bedöma om det finns välgrundad anledning att med stor sannolikhet anta att den försäkrade efter genomförd rehabilitering kan återgå i arbete hos arbetsgivaren. Om så är fallet kan rehabiliteringsersättning beviljas inom de tidsramar som gäller för de särskilda skälen vid dag 180. Rehabiliteringsersättning kan också beviljas om den försäkrade inte kan ta något arbete på den reguljära arbetsmarknaden utan rehabiliteringsinsatser. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering kapitel 22

14 Övergångsbestämmelser för sjukpenning
Äldre bestämmelser vid bedömning av arbetsförmåga gäller längst till och med 31 december 2008 För sjukperioder som varat i mer än 364 dagar den 1 juli beviljas förlängd sjukpenning med automatik Övergångsbestämmelser för sjukpenning Äldre bestämmelser när det gäller bedömningen (stegmodellen/ rehabiliteringskedjan) enligt 7 och 8 §§ gäller dock längst till och med 31 december 2008 för sjukperioder som har påbörjats före ikraftträdandet. Vid sammanläggning av dagar i sjukperioder, vid beräkning av hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar efter ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. För en försäkrad som vid ikraftträdandet inte har eller skulle ha rätt till sjukpenning till följd av bestämmelsen om maximalt antal ersättningsdagar inom ramtiden gäller dock att förlängd sjukpenning kan utges i högst 550 dagar. Förlängd sjukpenning får utges utan ansökan av den försäkrade, i pågående ersättningsfall, till och med den 30 september 2008. Se eget avsnitt i VGL Sjukpenning och samordnad rehabilitering

15 Kraven skärps för att få sjukersättning
Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Särskilda skäl ska inte beaktas Kraven skärps för att få sjukersättning Sjukersättning bör endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms vara uttömda. I förslaget står det att det rör sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. Regeringen räknar med att antalet individer som beviljas sjukersättning kommer att minska kraftigt framöver om förslagen genomförs. Särskilda skäl ska inte beaktas Regeringen föreslår att möjligheten att beakta särskilda skäl tas bort inom sjukersättning. Det innebär att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska inte längre beaktas särskilda skäl som till exempel ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet.

16 Tidsbegränsad sjukersättning upphör
Tidsbegränsad sjukersättning som upphör efter 1 juli kan beviljas för ytterligare perioder Sammanlagt kan högst 18 månader beviljas, längst till och med december 2012 Tidsbegränsad sjukersättning upphör Möjligheten att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphör för beslut från och med juli Inriktningen i de nya förslagen är att den försäkrade ska återfå sin arbetsförmåga under tiden med sjukpenning, medan sjukersättning förbehålls försäkrade med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. En ansökan, som kommer in till Försäkringskassan efter den 1 juli 2008, men där prövningen avser tid före juli 2008, ska prövas enligt tidigare bestämmelser. Det innebär att Försäkringskassan under en övergångstid kommer att pröva både enligt äldre och ny lagstiftning. Övergångsbestämmelser för tidsbegränsad sjukersättning Förslaget är att en försäkrad vars tidsbegränsade sjukersättning upphör efter den 1 juli 2008 ska kunna beviljas tidsbegränsad sjukersättning enligt äldre bestämmelser för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader, dock längst till och med december månad Regeringen anser att det behövs en lång övergångsperiod för att försäkrade, som under en lång tid har varit borta från arbetsmarknaden, ska få en rimlig chans att komma tillbaka. Det är också viktigt att inte alltför många ärenden avslutas samtidigt. Regeringen uppskattar att under en övergångsperiod kommer 2 000 – 2 500 ärenden per månad att avslutas hos Försäkringskassan. Regeringen anser att det är viktigt att försäkrade som har tidsbegränsad sjukersättning får hjälp och stöd för återgång i arbete i god tid innan ersättningen löper ut. Regeringen skriver att rehabiliteringsbehovet bör kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas utan fördröjning.

17 Vad innebär regeländringarna för arbetsgivare?
Arbetsrättsligt ingen förändring Arbetsgivarnas ansvar för anpassning och rehabilitering kvarstår Arbetsgivarnas ansvar kvarstår dag även om den anställda har kontakt med Arbetsförmedlingen Vad innebär regeländringarna för arbetsgivare? Anställningsskyddet vid sjukdom påverkas inte av förslagen i propositionen. Såsom har konstaterats i promemorian och i andra delar av denna proposition syftar de föreslagna ändringarna i sjukförsäkringssystemet inte till att påverka tillämpningen av arbetsrätten när det gäller arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Regeringen vill därför tydliggöra att kravet på saklig grund för uppsägning av en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i enlighet med bl.a. den praxis som utvecklats genom Arbetsdomstolens avgöranden på området även fortsättningsvis kommer att gälla. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt arbetsrätten har kortfattat beskrivits i avsnitt Se prop. En inte osannolik konsekvens av de föreslagna förändringarna i sjukförsäkringssystemet är att beteenden både hos arbetsgivare och arbetstagare kommer att påverkas. Bedömningar och ställningstaganden i fråga om det finns någon möjlighet för en sjukskriven arbetstagare att i framtiden återgå i arbete hos arbetsgivaren kan exempelvis komma att ske i ett tidigare skede än vad fallet är i dag. Detta är enligt regeringens uppfattning dock inte liktydigt med att uppsägning kan ske på mindre starka eller klarlagda grunder. Förslagen innebär inte någon förändring i den grundläggande skyldighet en arbetsgivare har, enligt arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring och indirekt genom arbetsrätten, att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Innan denna skyldighet har fullgjorts föreligger inte saklig grund för uppsägning. Se fortsättning nästa sida. Fortsättning…

18 Fortsättning… Sammanläggning av sjukperioder kan innebära krav på omplacering tidigt i en ny sjukperiod Arbetsgivarutlåtande begärs via den anställda Anställda med tidsbegränsad sjukersättning som upphör kan komma tillbaka i tjänst Fortsättning… Likaså kan beteendet hos en arbetstagare förändras genom att insatser på ett tidigare stadium sätts in med inriktning mot andra arbetsuppgifter och anställningar. Fokus kommer inte, såsom alltför ofta är fallet i dag, ligga på att enbart vänta ut situationen när det gäller förmågan att återgå till samma arbete hos samma arbetsgivare, antingen på grund av att arbetstagarens hälsotillstånd har förbättrats eller att någon omständighet på arbetsgivarens sida möjliggör en återgång i arbete. Någon förändring i den försäkrades anställningstrygghet åsyftas dock inte med förslaget.

19 Arbetsgivarutlåtande
Gäller från och med 1 januari 2009 Begärs via den sjukskrivna/anställda Liknande uppgifter som i ”rehabiliteringsutredningen” Begärs enbart om uppgifterna behövs Arbetsgivarutlåtande Gäller fr o m den 1januari 2009. Försäkringskassan begär arbetsgivarutlåtandet via den anställda som ansvarar för att det lämnas in De uppgifter som Försäkringskassan kommer att begära är liknande uppgifter som i ”rehabiliteringsutredningen” Uppgifterna begär in enbart om de behövs Arbetsgivare som inte lämnar uppgifter som Försäkringskassan behöver kan dömas till böter enligt 20 kap. 9§ AFL. Se även text till bild 10.

20 Vad sker under hösten 2008? Försäkringskassan kontaktar arbetsgivare för att utreda sjukfall som började före 1 juli 2008 Parallellt kommer nya sjukfall att utredas enligt nya reglerna Vad sker under hösten 2008? För att se till att de sjukperioder som påbörjades innan den 1 juli har ett fullgott beslutsunderlag inför den 1 januari 2009 (infogas i rehabiliteringskedjan) kommer FK att behöva kontakta arbetsgivare under hösten för att få in uppgifter om den försäkrades nuvarande arbetsuppgifter, andra arbetsuppgifter osv. Nya sjukperioder kommer att utredas enligt befintliga utredningsmetoder, avstämningsmöten, telefonkontakt med arbetsgivare osv.

21 Lokala försäkringscenter Nationella försäkringscenter
Ny ledningsstruktur för effektiv verksamhet och för att underlätta samarbete med externa parter Generaldirektör Överdirektör Ledningsstab IT, staber, gemensam service, försäkringsutveckling Försäkringsprocesser – för att säkerställa likformig handläggning i hela landet Lokala försäkringscenter och lokalkontor Självbetjäning och telefonkundtjänst Nationella försäkringscenter NFC 1 Arbetsskador Barnbidrag Underhållsstöd Föräldrapenning Tidig bedömning Bilstöd NFC 2 Bostadsbidrag Bostadstillägg Föräldrapenning Ålderspension Statlig fordran Aktivitetsstöd Utlandsärenden Efterlevandepension Arbetshjälpmedel Nischförmåner Nord Självbetjäning Väst Öst Syd Telefonkundtjänst

22 Enkel och snabb kontakt genom nya kontaktvägar
Vad För vem Självbetjäning Information om försäkringen Tillgänglighet dygnet runt Vana internet-användare Telefonkundtjänst för partners Personlig service Ovana internet-användare Söker personlig kontakt Samverkansansvarig Frågor om samverkan Chef eller ansvarig hos arbetsgivare/ vårdgivare Försäkringskassans partners kan använda tre ingångar för att kontakta Försäkringskassan: Självbetjäning Telefonkundtjänst för partners Samverkansansvarig I självbetjäningstjänsten och i telefonkundtjänsten för partners kan vi svara på allmänna frågor om sjukförsäkringen och hjälpa till med vissa ärenden. För självbetjäningstjänsterna riktar vi oss främst till partners som är vana internetanvändare. När det gäller Telefonkundtjänst för partners riktar vi oss till partners som är ovana internetanvändare. Till sist, samverkansansvarig, som ska kontaktas för diskussioner som rör former för samverkan, behov av utbildning i försäkringsmedicin eller för behov av information/dialog. Dvs främst samverkan på strukturell nivå.

23 Samverkansansvarig för strukturell samverkan
Generell information och utbildning om nya regler och arbetssätt Samverkansöverenskommelser för arbetsgivare och vårdenheter med behov av stöd Samverkansprojekt med kommuner, vården arbetsförmedling Fördelar för partners: Fokus på ohälsa Samverkansansvarig för strukturell samverkan Den tredje kanalen – samverkansansvarig - ska kontaktas när det rör generella samverkansfrågor och samverkansformer mellan Försäkringskassan och partners eller när partnern söker stöd, information, utbildning. De partners som detta främst gäller är arbetsgivare, vården, arbetsförmedlingen, kommuner, handikapporganisationer och arbetsmiljöverket. Samverkansansvarig ska finnas i tre nivåer – nationell, regional och lokal. På regional nivå kommer det att finnas fyra stycken under varje verksamhetsområdeschef och på lokal nivå finns det minst en på varje LFC. På den nationella nivån ansvarar samverkansansvarig bland annat för: Ledning och styrning av Försäkringskassans samverkan med partners Samverkan mot myndigheter, personal-, arbetsgivar-, vårdgivar- och intresseorganisationer Stöd till lokal nivå för samverkan som sker i samverkansprojekt Utveckling och förbättring av metoder, rutiner, riktlinjer och prioriteringar för all samverkan På regional nivå ansvarar samverkansansvarig för den strategiska samverkan på regional-/landstings-/länsnivå och samverkan med samordningsförbund vid exempelvis förhandling och undertecknande av avtal Samverkansansvarig på lokal nivå ansvarar slutligen för: Skapa förutsättningar för effektivt och enhetligt samarbete i individärenden på lokal nivå genom samverkan med vårdgivare, arbetsgivare, kommuner, myndigheter (t ex AMS, Arbetsmiljöverket) och organisationer (arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer). Informera och kommunicera med externa partners om t.ex. utveckling av ohälsan, vid förändringar i lagstiftning, kring införande av nya verktyg/processer eller marknadsföringssyfte Arbeta med fördjupad samverkan med partners som har samverkansöverenskommelser Följa upp strukturell samverkan med externa partners Fördelarna för våra partners är att de tillsammans med Försäkringskassan lättare och snabbare ska komma åt problem i samverkan och kunna minska ohälsan då vi har resurser som är avsatta för just dessa frågor. Samverkansansvarig kan stödja partners i det förebyggande arbetet, tillhandhålla information och utbildning för bättre sjukskrivningsbeteende och ökad kunskap i försäkringsmedicin. Fokus på att förbättra samverkan En resurs dedikerad för samverkan

24 Grundläggande principer i individärenden
All dialog/planering i individärenden ska ske vid ett avstämningsmöte där individen medverkar Ingen personlig handläggare ska handlägga/diskutera en annan personlig handläggares ärende Individen ska vara delaktig Grundläggande principer i individärenden Vi har nu sett vilka verktyg vi kan använda oss av för fördjupad samverkan med både vården och arbetsgivare. Det är dock viktigt att vi alltid utgår ifrån Försäkringskassan grundläggande principer för individärenden när det gäller all samverkan med partners. Försäkringskassan har följande grundläggande principer: Alla individärenden där det behövs samordning med externa partners handläggs av personlig handläggare. Planering för den sjukskrivnes återgång i arbete sker under avstämningsmötet. På det mötet deltar den sjukskrivne, och oftast både arbetsgivare, behandlande läkare och personlig handläggare. Delaktighet ska vi alltid se till att det blir och det gör vi ju genom våra utredningsmetoder, sassam, avstämningsmöte osv Enligt lagen (sekretesslagstiftningen) ska det aldrig behöva råda tvivel från den enskildes sida att Försäkringskassan diskuterar hans/hennes planering utan att de själva är med. Grundregeln är att all planering i individärenden ska ske vid ett avstämningsmöte då de inblandade parterna är närvarande.   Kompletteringar av uppgifter, medicinska underlag och förtydligande av dessa kan givetvis ske utan den enskildes medverkan Undantag ska vara just undantag och dokumenteras med tydligt medgivande från den enskilde

25 Försäkringskassan Britt Lago Bruze Samverkansansvarig Område Malmö
E-post: Telefon: Grundläggande principer i individärenden Vi har nu sett vilka verktyg vi kan använda oss av för fördjupad samverkan med både vården och arbetsgivare. Det är dock viktigt att vi alltid utgår ifrån Försäkringskassan grundläggande principer för individärenden när det gäller all samverkan med partners. Försäkringskassan har följande grundläggande principer: Alla individärenden där det behövs samordning med externa partners handläggs av personlig handläggare. Planering för den sjukskrivnes återgång i arbete sker under avstämningsmötet. På det mötet deltar den sjukskrivne, och oftast både arbetsgivare, behandlande läkare och personlig handläggare. Delaktighet ska vi alltid se till att det blir och det gör vi ju genom våra utredningsmetoder, sassam, avstämningsmöte osv Enligt lagen (sekretesslagstiftningen) ska det aldrig behöva råda tvivel från den enskildes sida att Försäkringskassan diskuterar hans/hennes planering utan att de själva är med. Grundregeln är att all planering i individärenden ska ske vid ett avstämningsmöte då de inblandade parterna är närvarande.   Kompletteringar av uppgifter, medicinska underlag och förtydligande av dessa kan givetvis ske utan den enskildes medverkan Undantag ska vara just undantag och dokumenteras med tydligt medgivande från den enskilde