Vad är vetenskap enl induktivismen

En presentation över ämnet: "Vad är vetenskap enl induktivismen"— Presentationens avskrift:

1 Vad är vetenskap enl induktivismen
Vetenskaplig kunskap är objektivt bevisad kunskap. Vetenskapen är en struktur byggd på fakta Denna uppfattning härstammar från 1600-talet (Galileo, Newton, Bacon)

2 Fundamentala vetenskapliga teorier
Skapande av vetenskapliga teorier ligger i gränsytan mellan filosofi och vetenskap. Så länge forskaren jobbar med etablerade begrepp inom en given referensram behövs inte filosofin. För att kunna utvidga teorierna, för att kunna gå utanför referensramen krävs filosofi. Annars är det bara en utvuidgning av befintlig teori.

3 Naiv induktivism Den vetenskaplige observatören observerar en situation och beskriver den utan någon förutfattad mening. Det uppkommer obeservationspåståenden, som är singulära, dvs de refererar till en viss bestämd händelse vid en viss bestämd tidpunkt. Dessa påståenden generaliseras till universiella påståenden, dvs påståenden som gäller samtliga förekomster av ett bestämt slag, vid alla platser och vid alla tider.

4 Vilka krav ställes? 1. Antalet observationspåståenden måste vara mycket stort 2. Observationerna måste upprepas under en lång rad olika förutsättningar. 3. Inget observationspåstående får strida mot den universella lagen som härletts.

5 Deduktion

6 Triviala exempel 1. Alla metodkurser är tråkiga
2. Detta är en metodkurs 3. Denna kurs är tråkig 1. Någotsånär rent vatten fryser vid 0° (efter en viss tid) 2. Min bils kylare innehåller någotsånär rent vatten 3. Om temperaturen sjunker under 0° , fryser vattnet i min bils kylare (efter en viss tid)

7 Induktionsproblemet Chalmers menar att induktivismen är helt felaktig och farligt missvisande. Hans kritik riktar sig först mot själva induktionsförfarandet. Hur kan detta rättfärdigas? 1. Deduktionen följer enkla logiska principer. 2. Men det gör inte induktionen! Det finns ingen logisk garanti för att nästa observation inte motsäger de tidigare!

8 Induktionens rättfärdigande
1. Induktionsprincipen fungerade vid tillfälle a. 2. Induktionsprincipen fungerade vid tillfälle b Ergo: Induktionsprincipen fungerar alltid Men detta är induktion och alltså cirkelresonemang!

9 Oklarheter Vad menas med "mycket stort", "en lång rad olika förutsättningar"? Det finns exempel som ifrågasätter detta, t.ex. insikten att atombomber sprider enorm död och förintelse vid användandet. Den fanns där redan efter en sprängning. Efter hur många observationer vet vi att elden bränns om man sticker in handen i den? Och är det säkert att vattnets kokpunkt inte hänger samman med Jupiters ställning?

10 Sannolikhet Alla tidigare observationer visar att en fast kropp faller till marken så det förefaller sannolikt att så alltid sker. Induktionsprincipen kan dock inte försvaras på detta sätt eftersom den är en generell princip, inte någon som har med observationer att göra. Vi kan fortfarande inte bevisa induktion med induktion utan att gå i cirkel!

11 Mera sannolikhet Det universiella påståendet hävdar något om ett oändligt antal situationer, de stödjande observationerna är dock ändliga. Sannolikheten att det universiella påståendet är sant blir då (antal stödjande observationer)/(antal möjliga situationer) dvs ett ändligt tal dividerad med ett oändligt, dvs noll! Försöken att kringgå detta problem lär ha tillfört sannolikhetsteorin en hel del nytt, men annars i övrigt intet!

12 Enskilda förutsägningar
En annan möjlighet att komma runt induktionsproblemet är att vetenskapens uppgift anses vara att ge sannolikheten för en viss specific händelse, dvs uppge universialitetskravet. "Eftersom fasta kroppar hitills alltid har fallit till marken förefaller det sannolikt att även denna skall göra det!"

13 Invändningar a)Detta strider mot vetenskapens uppgift att formulera teorier! b) Teorier (och därmed universiella påståenden) kommer in då man skall bedöma troligheten i en viss förutsägelse. Och då är vi tillbaka i division med oändligheter!

14 Möjliga lösningar 1. Induktionen kan inte rättfärdigas rationellt =>Vetenskapen kan inte rationellt rättfärdigas (Hume). Den blir då istället sociala sedvänjor. 2. Induktionen är självklar, precis som att jorden var platt på medeltiden. 3. Vetenskapen bygger inte på induktion. Ett annat förfarande är falsifikation (Popper)

15 Observationer Grunden för den vetenskapliga metoden, enligt induktivismen, är den objektiva och fördomsfria observationen av ett speciellt faktum i tillvaron. Men vi observerar inte faktum i sig, vi observerar vår varseblivning av detta faktum. Och denna varseblivning är inte objektiv och fördomsfri, dvs. oberoende av föregående teorier. Här är några exempel!

16 Vad är detta?

17 -Enkelt! Det är fyra elefanter som dricker vatten ur en vattenho!

18 Detta vet ni!

19 Sancho Panza y Gonzales
Men vad han hette och hur han såg ut visste ni inte!

20 Kolla ögonen!-Märkligt vad?-

21 En trappa – upp och ner?

22 Teoriberoende Våra varseblivningar av tingen är alltså inte enbart bestämt av den bild vi får på näthinnan, den måste på ett eller annat vis tolkas i vårt medvetande. Tinget i sig ("Das ding an sich" enl Kant) kan vi aldrig komma åt. Tolkningen föutsätter en eller annan referensram, dvs teori! Därmed faller grunden för induktivismen!

23 Språk och observationer
Observationspåståendena formuleras i något slags språk, som även detta förutsätter en före-gående teori. Precisionen i påståendena ges av teorin bakom, ju mer specifik en teori är, desto mer precisa (och begränsade) påståenden. Vardagsspråket, som är obegränsat, kan av denna anledning inte ge upphov till precisa, vetenskapliga påståenden.

24 Väsentligheter Induktivismen ger inget grundlag för att skilja på väsentligheter och oväsentligheter eftersom det inte finns någon teori bakom, som hjälper oss att skilja på viktiga och oviktiga frågor. Tänk på Chalmers exempel med öronsnibbarna!

25 Användning av induktivism
I en del fall har dock induktivismen (eller en variant därav) sitt berättigande och det är vid undersökningar där det inte finns någon före-gående teori och där man vill göra en explorativ undersökning i syfte att formulera teorier eller teorifragment. Detta är vanligt inom samhällsvetenskaperna. Man kan antingen utgå från vardagsspråket (oprecist) eller en annan befintlig teori (riskerar att studera oväsentligheter).

26 Falsifikationism Grundsats: Teorier är spekulativa och preliminära gissningar och vetenskapens uppgift är att med alla kraft försöka vederlägga (falsifiera) dem. Det grundläggande kravet för vetenskapliga teorier är således deras falsifierbarhet. Ju mera falsifierbar, desto bättre!

27 Mera falsifierbar? Ju flera möjlighter en teori har att bli falsifierad, desto större är dess falsifierbarhet, "Alla fåglar kan flyga" är lättare att falsifiera än "Alla korpar kan flyga" eftersom den omfattar fler antal fåglar. Detta ger automatisk en viss grad av generalitet och precision åt vetenskapliga teorier.

28 Vetenskapliga framsteg
Framsteg inom vetenskapen säkras genom att det krävs att den teori som ersätter en falsifierad teori, skall vara mer falsifierbar än den som ersätts. Det undanröjer ad hoc modifikationer, dvs modifikationer gjorda enkom i syfte att undgå en anomali (motsägelse).

29 Mera framsteg Största möjliga vetenskapliga framsteg får man genom att verifiera djärva hypoteser eller falisifiera försiktiga gissningar. Einsteins relativitetsteori är ett resultat av en kombinerad falsifikation av en försiktig gissning och verifiering av djärv hypotes. Omvändningen ger inte några större framsteg!

30 Begränsningar En teori kan falsifieras genom observationer – om de är sanna! Men alla observationer är teoriberoende och kan alltså bara vara sanna i förhållande till denna teori – som enligt falsifikationismen bara provisoriskt skall anses vara sanna! Popper försvarar falsifikationismen genom att hävda att det finns offentliga observationspåståenden och privata.

31 Observationspåståenden
De offentliga observationspåståenden som håller för falsifieringsförsök kan tills vidare anses för sanna. Därför kan falsifikationen inte anses för säker och hela falsifikationsteorin vacklar i grunden!

32 Realistisk situation Lakatos exempel sid 82!
Historiskt har det visat sig att samtliga stora teorier under sitt initiala skede har kunnat falsifieras enligt falsifikationismens kriterier. Men man har ändå vidhållit teorin och senare har det visat sig att falsifieringarna har kunnat förklaras med bibehållen teori.

33 Berättelse: Den kopernikanska revolutionen

34 Teorier som strukturer
Varken induktionismen eller falsifikationismen kan förklara det historiska skeendet i vetenskapliga upptäckter. Istället föreslås att man ska se vetenskapliga teorier som strukturerade helheter (system). Ett annat skäl är att observationer beskrivs i ett språk, som ytterst bestämmer vad som är möjligt att observera.

35 Begreppsdefinitioner?
Kan man inte definiera begreppen? Jo, med hjälp av andra begrepp, som då måste definieras ad infinitum! Det måste antingen transcendenteras, dvs överskridas genom att ett nytt begreppssystem utformas och framväxer eller medlest ostentativ (utpekande) definition. Begreppen får sin mening endast genom den roll de spelar i en teori.

36 Teorier som strukturer
Teorier bör ses som organiserade strukturer därför att 1. Ett historiskt studium visar så (induktion?) 2. Teorier får en exakt mening endast i sammanhängande strukturer av teorier. (jfr. språkspel!) 3. Vetenskapen framskrider effektivare om det finns en struktur som ger rimliga och tydliga ledtrådar om vart man ska gå hän.

37 Lakatos Lakatos' forskningsprogram har följande ingredienser:
1. En negativ heuristik, som innehåller grundläggande, icke falsifierbara antaganden, den hårda kärnan. Den skyddas från falsifiering genom ett skyddande bälte av hjälphypoteser, initialvillkor etc. 2. En positiv heuristik, som består av riktlinjer för hur programmet skall kunna utvecklas. Forskningsprogram kan vara progressiva om de leder till nya upptäckter eller degenererande om de misslyckas med detta.

38 Lakatos' metodik Består av två delar:
• Metodik inom ett forskningsprogram • Jämförelse av forskningsprogram

39 Inom forskningsprogram
Man utvidgar och förstärker det skyddande bältet genom tillägg och hypoteser. Dessa får inte vara ad hoc formlerade utan måste vara oberoende testbara och bevara den hårda kärnan intakt. Inom ett program kan falsifikationism användas utan större problem, eftersom vi har ett väldefinierat observationsspråk.

40 Degenererande fo-program
Förtjänsten hos ett forskningsprogram beror på i vilken utsträckning det gör framsteg eller degenererar. Men hur lång tid måste förflyta innan man kan avgöra om ett program degenererar? T.ex. dröjde det flera hundra år innan Kopernicus' förutsägelser om parallax hos fixstjärnor blev bekräftade. Lakatos kan i själva verket inte ge något som helst skarpt markerat kriterium för val mellan konkurrerande forskningsprogram!

41 Kuhns Paradigmer

42 Paradigm Beståndsdelar i ett paradigm (eg. böjningsmönster):
• Klart formulerade lagar och teoretiska antaganden • Standardiserade metoder för att tillämpa lagarna • Instrument och avläsningsmetoder • Allmänna metafysiska principer

43 Normalvetenskap Är som att lägga pussel: Det gäller att finna den rätta biten bland många kända!

44 Mer om normalvetenskap
Men det finns ingen möjlighet att exakt avgränsa vad som utgör ett paradigm! I forskarutbildningen blir den unge forskaren "socialiserad" in i normalvetenskapen, ho(a)n lär sig precis som en gesäll under en mästers överinseende, och precis som i gesällens fall blir en stor del av kunskapen "tyst".

45 Ex: Identifikation med hjälp av nummer inom datavetenskapen!

46 Skillnad Fast ett pussel kan bli färdigt…
Det kan aldrig normalvetenskapen, för det inträder en KRIS.…

47 KRIS! Det finns alltid anomalier inom ett paradigm, men ibland är de särdeles elakartade och går inte att komma runt! Ex: Eterteorin, Kometer och Kalendern! Normalvetenskaperna känner sig illa till mods, allt fler av de grundläggande reglerna bryts, man börjar engagera sig i filosofiska och metafysiska diskussioner. Till råga på allt växer det upp ett nytt paradigm, som förklarar anomalierna bättre!

48 DÅ ÄR DET KRIS!

49 Paradigm som världsbild
Kuhn menar att företrädare för olika paradigmer lever i olika världar. Ex: Förändringar på himlavalvet observerades först efter eller i samband med den kopernikanska revolutionen. Att byta paradigm är som att byta religion, det är inte gjort i en "hannavänning"! Argumenten i det ena paradigmet gäller inte i det andra, därför går det inte att argumentera logiskt över paradigm-gränserna, man tror helt enkelt! Paradigmer är inkommensurabla!

50 Rationalism Det finns ett enda, tidlöst och universiellt kriterium för att bedöma förtjänsterna hos olika teorier. Teorier som uppfyller det universiella kriteriet är sanna, approximativt sanna eller åtminstone sannolikt sanna. Det leder till att det finns en enhetsvetenskap, dvs all vetenskap följer samma kriterier. Fysik, kemi, sociologi, biologi, etnologi, litteraturvetenskap, allt kan bedömas efter samma mall!

51 Relativism Vad som räknas som bättre eller sämre vetenskap varierar från individ till individ, från samhälle till samhälle! Det beror på vad som anses för viktigt av individen eller samhället ifråga. Vetenskap förstås inte enbart genom vetenskapen själv utan också genom det samhälle i vilken den finns och verkar.

52 Mer relativism Det behöver inte finnas någon universalvetenskap, utan kriteriena kan varierar från ämne till ämne och även från tid till annan. Det är vetenskapssamfundet som i varje ögonblick avgör vad som är vetenskap eller inte!

53 Lakatos och Kuhn Lakatos menar att han är rationalist och Kuhn menar att han inte är relativist. Chalmers menar att de har fel bägge två. Läs hans argumentation i kap 9!

54 Epistemologi Kan översättas "Läran om kunskapen". Det är en rekursiv definition, eftersom "läran om kunskap" i sig förutsätter kunskap. Det behövs någon form av initialvillkor och Chalmers tillhandahåller två klassiska: • Den individualistiska • Den objektiva

55 Individualism All kunskap hänför sig till den enskilde individen. Men då uppkommer två problem: • Hur visar jag att kunskapen är sann för mina medmänniskor? • Hur kommunicerar jag kunskapen till mina medmänniskor? (Detta sista tar inte Chalmers upp!)

56 Sann för alla? Chalmers menar att om man omfattar en individualistisk epistemologi hamnar man i en oändlig regress av förklaringar om man hävdar att en utsaga är sann. Men gör man inte det alltid, så länge vi inte antager att det finns absoluta sanningar? "Syntetiska utsagor á priori" enligt Kants terminologi.

57 Rationalism & Empirism
Individen skaffar sig kunskap om världen på två sätt: • Genom att tänka på den (Rationalism, ex Euklides geometri) • Genom att observera den (Empirism, ex Galileo) Rationella utsagor kallas av Kant för analytiska satser, Empiriska utsagor kallar han för syntetiska satser.

58 Objektivism Propositioner i ett givet språk kan ha egenskaper helt oberoende av vad någon individ kan tänkas vara medveten om. De har objektiva egenskaper! Ex: Motsägande vittnesmål, oväntade konsekvenser av vetenskapliga teorier. Men det är ju faktiskt en individ som kommer på det! Och intill dess är det okänt! Chalmers argumenterar, enligt min mening, snarare för att utsagor (information!) har en egen typ av existensform!

59 Konsekvenser av teorier
Det faktum att många teorier har fått konsekvenser som inte var avsedda eller som upphovsmännen inte tänkte på, tar Chalmers till intäkt för att dessa teorier var objektiva. Men återigen, enligt min mening visar alla hans exempel istället på en självständig existensform för information, ett ontologiskt problem och inte ett epistemologiskt, men icke desto mindre nog så intressant!

60 Vetenskap som social process
Chalmers pekar på det faktum att vetenskapliga framsteg idag inte accepteras förrän de genomgått en noggrann prövning av det aktuella vetenskapliga samfundet. Det är delvis sant, det beror på vem som är författare, och det pekar på möjligheten att kommunicera, att dela kunskap mellan individer, snarare än en objektiv kunskap. Även denna kommunikation kan anses förutsätta någon form av självständig existens hos informationen!

61 Forskare om objektivism
"…en teori kan ha utomordentligt värde även om ingen förstår den, och än mindre tror på den." (Lakatos) "Kunskap i objektiv mening är kunskap utan en kunnande den är kunskap utan ett kunnande subjekt" (Popper) "Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras existens utan tvärtom deras sociala existens som bestämmer deras medvetande" (Marx)

62 Kap 11 Hoppar vi över!

63 Feyerabend Baserat på historiska studier av hur vetenskapliga framsteg egentligen gått till formulerade år 1975 Feyerabend sin berömda tes: "Allt är tillåtet!" Det visade sig nämligen att alla stora framsteg hade skett när man totalt struntat i de befintliga metodreglerna! Alla metodologier har sina begränsningar och det enda som finns kvar är: "Allt är tillåtet".

64 Allt? Feyerabend diskuterar hela tiden metodologi, dvs regler för teori- och program/paradigmval. I den meningen att forskare inte behöver känna sig bundna av metodologins regler är allt tillåtet. Å andra sidan har vi en sociologisk komponent, i det att det övriga vetenskapssamfundet har synpunkter på metodologin (jfr t.e.x. Kopernicus, Galileo). Det som skiljer forskaren från "kufen" är den förres beredvillighet att ge alla teorier en fair chans!

65 Inkommensurabilitet Ibland är två teorier så olika att det inte är möjligt att formulera grundbegreppen i den andra teorins termer, man har helt enkelt inte samma språk. Därmed har man inga observationspåståenden gemensamma och alltså inget att tala om! De är inkommensurabla! Ändå kan de konfronteras genom att utsättas för samma situationer och behandla dem enligt resp teori. Vilken teori den enskilde forskaren väljer är enligt Feyerabend subjektivt.

66 Vetenskap – överlägsen?
Vetenskapsmän tar ofta för givet att vetenskapen (och speciellt fysiken) är överlägsen andra kunskapsformer. I jämförelse med t.ex. marxism och astrologi räcker "den ynkligaste granskning och de tarvligaste argument". Detta är inte möjligt utan ytterligare undersökningar. Chalmers håller med om att det inte finns någon universiell metod och att t.ex. inom samhällsvetenskapen agera som om så vore fallet finner han direkt skadligt! Jag instämmer!

67 Frihet och samhälle Feyerabend vill inte ge vetenskapen företräde framför andra kunskapsformer! Medborgaren skall fritt få välja vad ho(a)n vill tro på. Men detta är naivt! För att få forska, få anslag, bli publicerad måste man ställa upp på etablissemangets villkor. Det finns en mängd samhälleliga mekanismer som hindrar och istället för en maximal frihet blir allt kvar vid det gamla!

68 Realism & Instrumentalism
Realism: Vetenskapliga teorier beskriver världen såsom den är. Instrumentalism: Vetenskapliga teorier är bara fiktioner som används för att förklara observationer. I hur stor utsträckning gäller detta för datavetenskap?

69 Instrumentalism Vetenskapliga teorier är inget annat än regelsamlingar för att förbinda en uppsättning observerbara fenomen med en annan. Det finns en mkt skarp distinktion mellan observerade och teoretiska entititer. Häremot kan invändas: 1. Observationer är inte teorioberoende 2. Teorier kan leda till nya förutsägelser 3. Observationer är aldrig "rena", de är alltid utsatta för störningar, som förklaras utifrån någon teori.

70 Realism Galileo var realist. Därför hade han mycket mera framgång med Kopernicus teori än Kopernicus själv, som i förordet till sin bok, ”De revolutionobus orbium Cælesticum”, av Osiander beskrivs som instrumentalist. Men det var mycket säkrare att tro så på den tiden!

71 Korrespondensteorin "En sats är sann om saker förhåller sig som satsen säger att de gör i annat fall är den falsk”

72 Lögnparadox- Det som står till höger är lögn
Det som står till vänster är sant

73 Tarski Om vi ska tala om sanning när det gäller satserna i ett speciellt språk, objektspråket, så behövs ett mer generellt språk, ett metaspråk, där vi kan referera såväl till satserna i objektspråket, som de fakta med vilka dessa anses korrespondera. Med andra ord: Man måste noga skilja mellan "objektspråk" och "metaspråk". Detta är höxt relevant vid system- och programutveckling!

74 Sanning är vetenskapens mål?
I språk, som innehåller ett ändligt antal enkla, sammanhållna predikat (typ "är vitt"), och som alla är sanna, lyckades Tarski bygga upp sanningsbegreppet för alla språkets satser. Sanningen definierades rekursivt med hjälp av det primitiva satisfieringsbegreppet. Med detta som grund menade Tarski själv inte att han kunde visa satsen ovan. Det tycker inte heller Chalmers, men däremot tycker Popper det. Hans exempel är dock magert och bygger på "common sense”

75 Common sense? Metaspråk: Det är ett faktum att katten är på mattan
Metaspråket måste innehålla exakt samma begrepp som i objektspråket. Annars kan de inte korrespondera. Men då använder jag teorin för att få tillgång till fakta! Hur kan jag då veta att det är sant? Dessutom är naturlagarna alltid sanna, inte bara då vissa fakta skulle kunna verifieras! Objektspråk: "Katten är på mattan" Metaspråk: Det är ett faktum att katten är på mattan

76 Andra problem Ofta finns det mycket olika teorier och mycket olika formuleringar av samma teori. Vilken ska väljas? Om nu Vetenskapen skulle nå fram till den Absoluta Sanningen, är den färdig, en slutprodukt! En mänsklig, social produkt förvandlas i ett slag till något omänskligt! Höxt otroligt! Vid en revolutionär förändring är dessutom sanningsinnehållet i den dittills förhärskande teorin noll!

77 Varför bekymra sig? Jo, därför att Vetenskapen i vår tid glorifieras och hyllas oförtjänt mycket! Det finns ingen tidlös, universiell Vetenskap! Detta är moteld mot Vetenskapens gissel!