Förslag till dagordning

En presentation över ämnet: "Förslag till dagordning"— Presentationens avskrift:

1 Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Webbmöte 4 september 2019

2 Förslag till dagordning
Välkomna och presentation Syfte Anvisningar inför RÅU Genomgång av underlag för bedömningarna På gång på nationell nivå På gång på regional nivå Frågor och diskussioner Övrigt

3 Vem är vi? Börjar 2:20 in i inspelningen Norrbotten: -
Västerbotten: Kristin Dahlgren, miljömål, marint områdesskydd, vattenförvaltning Västernorrland: - Gävleborg: - Uppsala: Ingrid Wänstrand, områdesskydd, marina frågor Stockholm: Christina Berglind Södermanland: Johanna Bergman, miljömål, marint områdesskydd, Miljöövervakning Östergötland: Martin Larsson, reservatsförvaltning i kusten Gotland: My Mattsdotter Björk, miljömål, vattenförvaltning, miljöövervakning, LOVA Kalmar: - Blekinge: Ulf Lindahl Skåne: Jonas Gustafsson, miljömål, vattenförvaltning, marinafrågor Halland: Christian Harlos, miljömål, marint områdesskydd, marina frågor Västra Götaland: Jessica Öberg, miljömål, vattenförvaltning Monika Puch, lst Skåne + RUS arbetsgrupp

4 2. Syftet med mötet Börjar 6:47 in i inspelningen
Stöd inför den årliga regionala uppföljningen av miljömålen. Främja kontakten mellan länsstyrelser och nationella myndigheter och mellan länsstyrelserna. Mötena ger oss möjlighet att: diskutera hur ”åtgärder” och ”tillstånd” samt bedömning av måluppfyllelse och utveckling i miljön ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet få stöd för hur målmanualerna kan och ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet diskutera målspecifika frågor med kollegor på andra länsstyrelser och nationellt ansvarig få information från ansvarig målmyndighet om vilka aspekter de önskar få särskilt belysta under årets uppföljning och bedömning lyfta fram bra exempel på ett eller några läns tidigare bedömningar som den nationella myndigheten har haft nytta av

5 2. Syfte med regional årlig uppföljning
Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala uppföljning syftar till att: ge underlag till den årliga miljömålsuppföljningen (nationellt och regionalt) förse regeringen och riksdagen med underlag till budgetpropositionen kommunicera kring miljömålen med aktörer i länet Dessutom ska RUS göra en sammanfattning av länsstyrelsernas bedömningar som underlag till Naturvårdsverkets årliga uppföljningsrapport till regeringen.

6 3. Anvisningar - Nytt för i år!
Börjar 9:25 in i inspelningen 3. Anvisningar - Nytt för i år! Oförändrat Kapitelindelning i Åtgärder + Miljötillstånd & Bedömning Max tecken Åtgärder uppdelat på Regionala myndigheter Kommuner Näringslivet Övriga Försök koppla till delmålen i Agenda 2030 Genusperspektivet Redovisningarna publiceras som pdf på RUS webbplats Nytt! Minimikrav vid redovisning av åtgärder: vilka som medverkat i åtgärden syfte med åtgärden styrmedel, finansiering förväntade effekter 1-2 åtgärder kan beskrivas mer utförligt Ange länsstyrelsernas namn i rubrikerna för Åtgärder och Tillstånd Skriv ut länsstyrelse- respektive länsnamnet i löptexten, undvik att enbart skriva ”länet” eller ”länsstyrelsen” Inga ikoner för ja/nära/nej eller trendpilar i måltexterna (bara som ord)

7 Textens utformning Länens redovisning bör ske i en enhetlig struktur
Underlätta sammanställningen Underlätta informationsöverföringen mellan länsstyrelserna och nationella myndigheter och mellan olika länsstyrelser Textfilerna ser ibland mycket olika ut. Flera olika gränssnitt, format mm. Det försvårar hanteringen vid sammanställningen och kan innebära att värdefull information från länen går förlorad. Gör redovisningen i det malldokument som skickats ut tillsammans med anvisningarna. Använd funktionerna i Word. Många texter har formaterats manuellt (rubriker, radbrytningar och sidbrytningar). Använd word. Det sparar tid både för er och oss! Vid sammanställningen av texterna blir det svårt att urskilja vad som kommer från olika länsstyrelser när inte länsnamnet skrivs ut.

8 Textens utformning - Allmän disposition
Använd funktionerna i Word för textformatering Gemensamt format för rubriker och stycken Ange länsstyrelsernas namn i rubrikerna för Åtgärder och Tillstånd och bedömning Skriv ut länsstyrelsenamnet respektive länsnamnet i löptexten, undvik att enbart skriva ”länet” eller ”länsstyrelsen” Glöm inte referenserna! Lägg gärna in som länkade referenser

9 Textens utformning - Åtgärder
En åtgärd per miljömål redovisas utförligt. Övriga åtgärder redovisas i angiven punktform med en åtgärd per punkt. [Aktör] [andra medverkande] [syfte/avsedd effekt] [innehåll/omfattning] [Eventuella resultat] Exempel: Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillsammans med länets kommuner inventerat fiberbankar i länets större vattendrag för att ge underlag för en framtida sanering som ska förbättra syreförhållandena. Under 2019 har hälften av fiberbankarna inventerats.

10 3. Anvisningar – Genus, ex. Hav i balans ÅU 2019
Börjar 16:50 in i inspelningen 3. Anvisningar – Genus, ex. Hav i balans ÅU 2019 Enligt en undersökning om svenska folkets friluftsvanor så upplever ungefär 22 procent av personerna att man i hög grad blir störd av buller vid vistelse i skärgård och på havet. Det är ingen större skillnad på hur ofta kvinnor respektive män besöker skärgårdsmiljöer. Ungefär 17 procent av kvinnorna besöker skärgården ganska ofta, mycket ofta eller alltid, medan motsvarande siffra för männen är 16 procent. Fritidsfisket i Sverige omsätter årligen stora summor, och det utgör ett viktigt bidrag till besöksnäring och upplevelseindustri. Under 2016 gjordes ungefär 3,4 miljoner fiskedagar längs kusten eller i havet. Sammanlagd fångst som behölls uppskattas till 4480 ton, och den dominerades av makrill följt av abborre och torsk. Ungefär en tredjedel av fritidsfiskarna var kvinnor.

11 3. Anvisningar – Genus, exempel från län
Gotland Hav i balans: ”Kvinnor och barn påverkas i högre utsträckning av miljögifter”. Ett rikt odlingslandskap: ”I primärproduktionen är kvinnor en underrepresenterad grupp, vilket Länsstyrelsen lyfter fram och tar hänsyn till vid prioriteringarna för vilka som ska få investeringsstöd.” Halland Hav i balans: ”Anställningen av den första kvinnliga Länsfiskekonsulenten är ett steg för att ta tillvara kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar inom en starkt mansdominerad sektor. Forskning har visat att organisationer med jämnare könsfördelning i ledningen tar större miljöhänsyn. Det krävs tydliga åtgärder för att nå jämställdhet inom flera delar av yrkesfisket. Åtgärderna kan också leda till en föryngring av en åldrande yrkesgrupp och därigenom en fortlevnad av kulturvärdet.

12 3. Anvisningar - Rapporteringsform
Senast 30 nov skickas samtliga texter skickas som ett samlat word-dokument (efter beslut av Länsstyrelsen) till RUS

13 D. Tillstånd och bedömning max 4 000 tecken
Börjar 19:00 in i inspelningen B. Ingress max 300 tecken C. Åtgärder max tecken D. Tillstånd och bedömning max tecken A. Sammanfattning max tecken

14 B. Ingress för miljökvalitetsmålet
Börjar 19:45 in i inspelningen B. Ingress för miljökvalitetsmålet = Inledning för respektive miljökvalitetsmål Ett par, tre meningar med det viktigaste för länets bedömning av miljökvalitetsmålet Inga ikoner för JA, NÄRA, NEJ, bara som text Inga pilsymboler för utvecklingen i miljön POSITIV, NEUTRAL, NEGATIV eller OKLAR, bara som text Bedömningsmeningen ska inte stå här! Max. 300 tecken inkl. blanksteg

15 C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (innehåll)
Börjar 20:30 in i inspelningen C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (innehåll) De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts det senaste året vad statliga myndigheter gjort (fokus) åtgärder till följd av statliga styrmedel (fokus) Effekter/resultat i miljön till följd av (förändrade eller nya) styrmedel och (genomförda) åtgärder i samhället (positiva och negativa). Regionala styrmedel, åtgärder eller ev. övriga beslut som motverkar måluppfyllelse Hållbarhetsmål och delmål i Agenda 2030 Fråga: Hur redovisar man fleråriga projekt? Svar: Det varierar från fall till fall. Men tänk på följande: Var tydliga i texten med att projektet är flerårigt. Titta på tidigare års redovisning och vad ni skrev om projektet då. Hänvisa eventuellt till föregående års redovisning. Om inget särskilt har hänt i projektet sedan föregående redovisning eller om inga effekter synts/mätts behöver man inte ta upp det i årets redovisning.

16 C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (struktur)
Använd följande rubriker: Åtgärder på regional nivå - myndigheter Åtgärder på kommunal nivå Åtgärder inom näringslivet Övriga åtgärder Redovisningen av respektive åtgärd bör omfatta vilka som medverkat i åtgärden syfte med åtgärden styrmedel, finansiering förväntade effekter Max. 4 000 tecken inkl. blanksteg

17 C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (tänk på detta!)
Koncentrera redovisningen tydligt på ny information och data som framkommit under det gångna året (sedan förra redovisningen). Den av åtgärderna som länsstyrelsen bedömer som allra viktigast för att nå miljökvalitetsmålet kan med fördel om möjligt beskrivas mer utförligt. Ange länsstyrelsenamnet i så hög grad som möjligt, undvik anonymiserade skrivningar, till exempel ”länsstyrelsen” eller ”myndigheten”. Använd målmanualen som stöd i arbetet. Referera till indikatorer (för miljötillstånd eller miljöarbete) där det finns nya data, i synnerhet om förändringar skett. Ange referenser där så är lämpligt

18 Exempel på hur länens texter använts av HaV (årlig uppföljning, mars 2019)
Ett antal länsstyrelser har i det gemensamma projektet ReFisk tagit fram underlag för kommande revidering av fiskereglerna längs östkusten (från Gävleborg till Östergötland). Bland annat ska länsstyrelserna peka ut viktiga rekryteringslokaler för rovfisk som kan bli aktuella för fredning. Detta underlag blir en viktig del i åtgärdsarbetet. Projektet genomförs med medel från havs- och vattenmiljöanslaget. Havs- och vattenmyndigheten satsar, tillsammans med Europeiska havs- och fiskerifonden, 11 miljoner kronor i ett nytt fyraårigt projekt för ålgräs. Länsstyrelsen i Västra Götaland och forskare vid Göteborgs universitet ska utveckla nya metoder att rädda ålgräset. Under hösten 2018 genomfördes en kontrollkampanj för att se hur strandskyddsreglerna efterlevs. Det är tio länsstyrelser som tillsammans gör satsningen för att säkerställa att allmänheten har tillgång till stränderna och att växt- och djurlivet inte påverkas av otillåten bebyggelse eller andra åtgärder. Satsningen görs eftersom länsstyrelserna anser att tillsynen av strandskyddet är eftersatt, och på grund av att många som bryter mot regelverket inte vet om att det finns.

19 Exempel på länstexter från 2018
Södermanland - Åtgärder inom näringslivet Under augusti månad har restaureringen av Långsjöns våtmark i Oxelösunds kommun påbörjats. Projektet syftar till att stärka beståndet av kustlevande rovfisk. För att möjliggöra lekplatser för kustgäddan ska tidsvisa översvämmade slåtter- och betesmarker återskapas och biotopförbättrande åtgärder genomföras, bland annat genom att ta bort vandringshinder. Projektet är ett samarbete mellan Sportfiskarna och markägare SSAB i Oxelösund med finansiering från Länsstyrelsen. Uppsala – Åtgärder på regional nivå Länsstyrelsen har beviljat LOVA-medel till en förstudie för minskad interngödning i Östhammarsfjärdarna och till strukturkalkningsprojekt för att minska fosforförlusterna från jordbruksmark. Västra Götaland – Åtgärder på kommunal nivå Nio kustkommuner har skyddat byggnader i detaljplaner (2011–2017). Tjörns och Tanums kommun har arbetat med skydd av kulturvärden i 27 respektive 23 procent av planerna. Detta är långt över kustkommunernas medelvärde för skyddsbestämmelser.

20 D. Tillstånd och bedömning för miljökvalitetsmålet (innehåll)
Börjar 28:51 in i inspelningen D. Tillstånd och bedömning för miljökvalitetsmålet (innehåll) Miljötillståndet/miljökvaliteten, i synnerhet ev. regionala särarter eller ansvarsområden; nya regionala data. Bedömning av möjligheten att nå målet. Klargöra orsaker till situationen för målet: Beskriv det viktigaste för bedömningen av måluppfyllelse. Viktiga regionala aspekter eller förhållanden av betydelse för måluppfyllelse De mest angelägna nya eller förändrade styrmedel eller åtgärder som skulle behövas för att uppnå målet i länet

21 D. Tillstånd och bedömning för miljökvalitetsmålet (struktur)
Kontrollera att texten överensstämmer med ja/nära/nej och trendpil! Övergripande text för målet som helhet (analys och bedömning) Bedömning av måluppfyllelse med kortfattad förklaring (ange om bedömningen är samma som tidigare år eller förändrad) Bedömning av utvecklingen i miljön + viktigaste aspekterna För efterföljande text använd om möjligt som rubriker de preciseringar som är relevanta för länet Max tecken inkl. blanksteg Fråga: Måste man skriva ut hela preciseringens namn i rubrikerna under ”Tillstånd och bedömning av miljökvalitetsmålet”? Svar: Nej, det är OK att förkorta preciseringarnas namn, bara det tydligt framgår vilken precisering det gäller. Fråga: Får man slå ihop flera preciseringar i en rubrik. Svar: Ja, bara det tydligt framgår vilka preciseringar det gäller. Fråga: Måste man använda underrubriker i avsnittet om Tillstånd och bedömning? Svar: Nej.

22 D. Tillstånd och bedömning för miljökvalitetsmålet (tänk på detta!)
Koncentrera redovisningen tydligt på ny information och data som framkommit under det gångna året. Gör gärna en genomgång av preciseringarna i arbetsprocessen. Ange kortfattat om inget nytt har skett eller inga förändringar har skett sedan förra året. Vid förändring av bedömning eller trendpil redovisa orsakerna mera utförligt! Använd målmanualen som stöd i arbetet. Ange referenser där så är lämpligt

23 3. Anvisningar - Bedömning av Miljökvalitetsmålet
JA. Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. NÄRA. Miljökvalitetsmålet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. NEJ. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder

24 3. Anvisningar - Bedömning av utveckling i miljön Bedömningen bör utgå från de senaste två-tre årens data och insatser Utvecklingen i miljön är POSITIV. Under de senaste åren har betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet och/eller det går att se en positiv utveckling i miljötillståndet nu och framåt de närmaste åren. NEUTRAL: Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet nu eller framåt de närmaste åren; alternativt positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra. Utvecklingen i miljön är NEGATIV. Under de senaste åren har insatser i samhället skett som motverkar miljökvalitetsmålet och/eller det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet nu och för de närmaste åren. OKLAR: Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning.

25 Länens bedömningar 2018 (inga större förändringar sedan 2013)
9 3 2 Förändringar av trendpilarna under perioden 2013: Kalmar hade negativ trendpil. Västernorrland hade tom cirkel : Halland hade negativ trendpil : Halland hade neutral pil.

26 4. Genomgång av underlag för bedömning
Börjar 37:00 in i inspelningen Börjar 19:00 in i inspelningen 4. Genomgång av underlag för bedömning Verksamhet i länet: länsstyrelsens egna rapporter, miljöövervakningsdata, projekt och övrig ”vardagskunskap” Målmanualen /10-malmanual-Hav-i-balans pdf Regionala uppföljningar av HiB /10HavIBalansKustRAU2018kompl pdf Nationell årlig uppföljning Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6800/ / FU 2019 av HiB Indikatorer (kustnära byggande, ekologisk och kemisk status, m.fl) Kulturmiljö (se sid 1-4 och 11-12) /KulturmiljoRUSstodRAU pdf Havsmiljödirektivet direktiv/havsmiljodirektivet/havsmiljodirektivet.html Marin strategi for Nordsjon och Ostersjon kontakt/publikationer/publikationer/ marin-strategi-for-nordsjon-och-ostersjon html Fråga om indikatorer: Data för indikatorerna finns ännu inte för Ska vi använda indikatorerna med data från 2017 respektive 2018 för den regionala årliga uppföljningen 2019? Svar: Ja, om data inte är för gamla ska man använda sig av befintliga indikatorerna i så stor omfattning som möjligt/lämpligt. Fråga: Ska man använda sig av den precis genomförda statusklassningen inom vattenförvaltningen eller ska man använda sig av klassningen från föregående period som finns på sverigesmiljömål.se? Svar: Använd data från den senaste klassningen.

27 Målmanualen – uppdaterad version 2019-08-26!
Syfte Konsekvent, transparent, robust miljömålsuppföljning Härleda myndigheternas bedömningar Klargöra behov av regionalisering av preciseringar Innehåll Beskrivning och tolkning av preciseringar Koppling till etappmål Förhållande till Agenda 2030 Beskrivning av indikatorerna på sverigesmiljömål.se Beskrivning av vilka uppföljningsmått som används i uppföljningen och hur, samt de eventuella behov av utveckling av uppföljningen som finns. Indikator Hållbart nyttjade fisk och skaldjursbestånd i kust och hav (N/R) Marint skräp på stränder (N/R) Miljögifter i sill och strömming (N) Kustnära byggande (N/R) Ekologisk och kemisk status för kustvatten (N/R)

28 4. Kulturmiljö i RÅU Börjar 49:35 in i inspelningen
Tre argument för varför kulturmiljön ska inkluderas väl i årlig uppföljning Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Kulturmiljöaspekter finns i minst 11 av de 16 miljömålen. Stora, obefogade variationer mellan länsstyrelser och mellan miljökvalitetsmål avseende i vilken utsträckning kulturmiljövärden har uppmärksammats/bedömts vad gäller såväl resultat som analyser. Om kulturmiljö inte inkluderas, tappar vi viktiga delar av miljömålen och kulturmiljövården/länsstyrelserna tappar en viktig kanal till regering och riksdag för att kommunicera behov och möjligheter.

29 4. Kulturmiljö i åtgärdsarbetet
Exempel på åtgärdsinsatser Riksintresseöversyn Information och dialog Kulturmiljön som resurs i t.ex. regional utveckling, Skydd, t.ex. kulturreservat, skydd i detaljplaner, områdesbestämmelser Vårdinsatser Särskilda projekt av relevans för kulturmiljö, till exempel inventeringar av särskilda miljövärden Tvärsektoriella insatser av betydelse för kulturmiljö Arbete med inventeringar, planerings- och kunskapsunderlag, mm. Tänk på… Går kunskapsprojekten vidare i tillämpning? Hur hanteras målkonflikter mellan olika sakområden? Finansieringen av olika projekt, dvs vilka medel har använts för åtgärder och projekt?

30 4. Kulturmiljö i tillstånd och bedömning
Använd befintliga indikatorer kreativt, bl.a. Kompetens och underlag (GBM) Skyddad bebyggelse (GBM) Gör en expertbedömning av kulturmiljötillståndet ifall det saknas indikatorer eller data Målkonflikter mellan olika intressen, inom miljömålet såväl som i förhållande till andra mål och samhällsintressen. Övergripande trender, tex strukturomvandling. Hur påverkas kulturmiljöns värden av, t.ex. glesbygdsproblematik eller högt exploateringstryck? Konsekvenser av styrmedel eller resursfördelning. Behov av ytterligare styrmedel eller resurser (tex kunskapsunderlag, lagstiftning, vägledning, personal etc) för att genomföra åtgärder inom kulturmiljöområdet och tillvarata kulturmiljöns värden. Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

31 5. På gång på nationell nivå
Börjar 52:12 in i inspelningen 5. På gång på nationell nivå Reviderad Målmanual beslutad , det saknas fortfarande indikatorer utöver de 5 kärnindikatorerna Indikatorer på uppdatering hösten 2019 Havsplanering, ska beslutas hösten Regeringsuppdrag arbetet med att stärka det marina områdesskyddet, redovisas senast Nya publikationer från HaV HaV:s Miljömålsturné, 7 av 14 kustlän besökta; Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Gotland, Kalmar, Blekinge, Skåne Länsstyrelserna vill ha information om HaV:s arbete med Fiskereglering. Den 26/9 är det en workshop om styrmedel i havsmiljöarbetet, Miljömålsberedningens uppdrag. Inbjudan har skickats till Länsstyrelsens diarier. Anmälan senast 6/9. Christina vidarebefordrar inbjudan.

32 Börjar 56:55 in i inspelningen
6. På gång på regional nivå (Kort info om viktigaste åtgärder, projekt, mm på gång i länet) Södermanland: Sedan 2 år tillbaka anordnas en Vattenvecka i länet. Länsstyrelsen, kommunerna och intresseorganisationer informerar om varför man ska värna om våra vatten (sött och salt). Olika aktiviteter såsom skräpplockning, fotoutställning av Johan Hammar, föredrag mm. Hav kommer att miljösanera vraket Lindesnäs utanför Oxelösund. Vraket bedöms utgöra en akut miljörisk. Västerbotten: Restaurerat en muddrad tröskel till en flada. Planer att restaurera ytterligare en. Man planerar att söka pengar från Riksantikvarieämbetet för att fornminnesförklara vrak i marin miljö. Samt att undersöka om de är en bra revmiljö. Skåne: Hoppas kunna rensa vrak från spökgarn. Stockholm: Tips: RAÄ Fornsök innehåller info om spökgarn. Sök på ”trålfäste” eller ”nätfäste”. Anledningen till att spökgarn finns med i Fornsök är att de kan vara indikatorer för vrak/fornlämningar under vatten. Definition: ”Uppgifter om plats på havsbotten där trålar och nät har fastnat och misstanke uppstått att där finns lämningar” Uppsala: Åtgärdsprogram för området ”ekosystem och biologisk mångfald” håller på att tas fram, ska bli klart under Kompis-projekten - kommunerna har genomfört olika utredningar och tagit fram planeringsunderlag.

33 7. Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser)
Fråga: Hur tar vi reda på vilka åtgärder som genomförs inom Näringslivet? Svar: Näringslivet är ofta medaktör i olika åtgärder och då hamnar redovisningen under rubriken för huvudaktörerna/projektägarna. Diskutera med era samordnare om hur uppgifter om näringslivets åtgärdsarbete samlas in för övriga mål. Titta på andra läns redovisningar för att skaffa ”inspiration”. Rus bör samla goda exempel baserat på länsstyrelsernas redovisningar. Tips från Ulf: Kontakta den samordnade recipientkontrollen (representanter för de största utsläpparna (kommuner och industrier) som genomför många åtgärder.

34 8. Övrigt Frågor om anvisningar mm skickas till Frågor och svar läggs upp på RUS webbplats under Uppföljning och utvärdering> Regional årlig uppföljning av miljömålen> Information och riktlinjer 2019 (länk)