Yrkesambassadörs- utbildning

En presentation över ämnet: "Yrkesambassadörs- utbildning"— Presentationens avskrift:

1 Yrkesambassadörs- utbildning
Modul 4 Prao

2 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Program Introduktion Vård och omsorgscollege – nationellt, regionalt och lokalt Prao och arbetsmiljölagen 14.00 Värdegrund – jämställdhet, inkludering, ickediskriminering, för unga 14.30 Fika och reflektionsuppgift Planering för praoelev på din arbetsplats 15.30 Hisspitch (hissamtal) Utvärdering Avslutning Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

3 Syfte med modul 4 yrkesambassadörsutbildning
Syftet är att du som deltagare ska få möjlighet att utveckla kunskap och förståelse för uppdraget som Yrkesambassadör elever som gör prao i din verksamhet, samt kunna planera för att eleven ska få en bra praoperiod på din arbetsplats Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

4 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Introduktion Presentationsrunda Namn Arbetsplats Förväntningar på kursen och uppdraget Eventuell erfarenhet av att vara yrkesambassadör och av prao på arbetsplatsen Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

5 Modell för yrkesambassadörsutbildning
Modul 1: Introduktion Modul 2: Mässor och öppna hus Modul 3: Upplevelseverkstäder Modul 4: PRAO Vardera modul är cirka tre timmar lång. De kan ges var för sig vid olika tillfällen. De kan ges i valfri ordning och delar av moduler kan plockas ihop efter behov. Innehållet i Yrkesambassadörsutbildningen innehåller vad det heter: Modul 1: är den ni ska genomföra tillsammans nu. Kan med fördel ges till alla på en arbetsplats för att alla ska ”agera” ambassadörer på arbetsplatsen. Skapa det välkomnande klimatet. Modul 2: handlar om mässor och öppna hus som är vanliga sätt att informera om branschen. Du får inspiration och tips på hur du som ambassadör kan agera i monter och hur du nåt målgrupperna. Modul 3: Upplevelseverkstad är en metod/verktyg för att nå både ungdomar och andra genom att de får uppleva och göra vård och omsorg. Under ca 3 timmar får de som kommer till verkstaden ”Göra” fem till sex olika stationer, stationerna behöver vara representativa för branschens bredd, dvs funktionshinder, psykiatri, hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. För mer information se Idébanken på VO-College hemsida Modul 4: Hur gör vi en bra praoperiod för ungdomarna? Hur kan vi öka möjligheten så att fler ungdomar kan göra prao i vård och omsorg? Vad får ungdomar göra under sin prao och vad säger arbetsmiljölagen. Samtliga moduler innehåller ett pass med normer, genus, inkludering samt ett pass med hisspitch. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

6 Vad är VO-College? Det är... ...mellan arbetsliv och utbildning!
Certifierad samverkan För mer information: Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

7 VO-College på flera nivåer – Över hela landet (nästan...)
Sjuhärad Skaraborg Skåne Södra Norrland Sörmland Uppland Värmland Västerbotten Västmanland Örebro län Östergötland Nationellt Vilket är ditt regionala VO-College? Dalarna Fyrbodal Gävleborg Göteborgsregionen Halland Jämtland Jönköpings län Kalmar län Kronoberg Norrbotten Region Stockholm Sjuhärad Skaraborg Skåne Sörmland Uppsala län Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Örebro län Östergötland Regionalt Lokalt Börja på nationell nivå och berätta vilka organisationer som ingår i Föreningen Vård- och omsorgscollege – SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, Sobona och KFO och att det finns ett kansli som har fyra anställda – VD, utvecklingsledare, en person som arbetar med marknadsföring/certifiering och en assistent. Kopplat till kansliet finns också certifierare som anställs på uppdrag för att certifiera och återcertifera regionala och lokala VO-College utifrån de tio kvalitetskriterierna. Håll informationen ganska kort. Beskriv det regionala VO-College du jobbar i samt de lokala collegen som tillhör. Ge en kort bild av vad som är aktuellt i ditt VO-College just nu. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

8 Varför samverkar vi? För kvalitet och status
För att utbildning ska leda till jobb och möjlighet till vidare studier För tydlighet och ett gemensamt synsätt För att elev och medarbetare ska ha förutsättningen att göra ett bra jobb, utvecklas och vara delaktig Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

9 Läs mer på: vo-college.se
Vill du veta mer? Yrkes-ambassadör Läs mer på: vo-college.se Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

10 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Prao Vilka minnen och erfarenheter har du av prao? Be deltagarna prata lite med grannen om sina tankar och erfarenheter av prao på högstadiet. Frågor att fördjupa med: I vilken verksamhet gjorde de prao? Vilka arbetsuppgifter fick de utföra? Hur kändes det att vara på en arbetsplats? Har de något speciellt minne från praon som påverkat dem? Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

11 Prao = praktisk arbetslivsorientering
Är obligatoriskt (igen) från den 1 juli 2018 10 dagar prao sammanlagt i årskurs 8 och 9 Prao ska i första hand genomföras på en arbetsplats Syftet är att elever ska få en bild av arbetslivet Skolhuvudman (rektor) är ansvarig för anskaffande av praoplats Prao är på 10 dagar sammanlagt i årskurs 8 och 9 i första hand på en arbetsplats, i andra hand på ett yrkesprogram på gymnasieskolan. Praodagarna kan fördelas på tre sätt: samtliga dagar i årskurs 8, samtliga dagar i årskurs 9 eller en fördelning så 5 dagar görs i årskurs 8 och 5 dagar i årskurs 9. Prao görs för att elever ska få en bild av arbetslivet, för att de lättare ska kunna göra ett bra gymnasieval, mm Ansvarig för att skaffa prao-plats är skolhuvudmannen (Kommunen om det är en kommunal skola och styrelsen om det är en fristående skola). Uppgiften är ofta delegerad till studie- och yrkesvägledare eller annan funktion som ansvarar för praoanskaffning, mm. Det kan vara svårt att hitta platser till alla. Det är ganska svårt för rektor och skolan att se till att alla elever får en bra praoplats. Många elever ordnar praoplats själva, de frågar kompisar, släktingar och närstående som hjälper till. Det kan innebära att det för några ungdomar är ett stort engagemang och de får enkelt en praoplats medan det för andra blir en stor svårighet, de kanske inte har några kontakter eller är nyinflyttade och de får kanske ta en praoplats ”som blev över”. Där har vi en stor möjlighet att öppna upp våra verksamheter och motivera fler att komma till vår bransch. De arbetsplatser som eleven kan göra sin prao på är ofta i det område eller den bransch där närstående har kontakter. Många jobb är ”ärftliga”, d.v.s. det är många i familjen som jobbar i samma område. Till exempel är jobb i vård och omsorg ärftliga till drygt 30 %. Vård och omsorg är ett av våra stora yrkesområden i landet, tänk vilken möjlighet det skulle kunna ge om vi kunde erbjuda alla elever på högstadiet att få göra prao i branschen. Det skulle ge dem en bra bild av vad vi gör på jobbet och de kan då göra ett bättre val till gymnasiet och de (även om de inte väljer VO själva) kan säga till sina kompisar att ”Det är inte ett jobb för mig men det är coolt att du väljer det”. Vi vet att det är många elever som väljer ett teoretiskt program på gymnasiet och sedan väljer vård och omsorg som vuxna. Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om prao: Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

12 Det här tycker ungdomar är viktigt för en bra prao
Att de får göra mycket praktiskt Att de får vara aktiva Att de får ett trevligt välkomnande Att det är positiva och trevliga kolleger och en bra arbetsmiljö Att de blir tagna seriöst Att de får återkoppling Att de får tydliga arbetsuppgifter Att det finns god kommunikation att de får lagom med ansvar Att de får lagom och varierande uppgifter Be deltagarna fundera i en till två minuter på frågan: - Kan vi erbjuda en prao i vård och omsorg som matchar det ungdomar tycker är viktigt? Vilka tankar sätter det igång hos dig? Om det finns utrymme så prata vidare och sätt samman deltagarna i lite mindre grupper eller i helgrupp för mer erfarenhetsutbyte. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

13 5 viktiga grunder för att erbjuda prao i vård och omsorg
För att ge eleven ökad kunskap om vad arbete inom vård och omsorg innebär För att öka elevernas kunskap om yrken inom vård och omsorg För att öka attraktionen för vård och omsorg För att arbetsplatsen ska lära känna framtida medarbetare För att öka elevernas valkompetens inför gymnasievalet Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

14 Prao i vård och omsorg – en möjlighet
Praon ska vara lärorik, välkomnande, involverande och spännande Eleven ska få god introduktion Eleven ska få tydliga instruktioner gällande arbetsuppgifter. Viktigt med återkoppling på att eleven förstått Eleven ska ha en handledare över 18 år med minst ett års erfarenhet Arbetsmiljölagen för unga och arbetstidslagen gäller Att erbjuda prao för elever i årskurs 8 och 9 är en fantastisk möjlighet för oss. Unga människor behöver få en bild av vad vård och omsorg innebär. Att de får ta del av den lite ”hemliga” värld som vi jobbar i och får se att den är både spännande och lärorik. Det vi bidrar med genom att erbjuda prao är att vi tar de unga på allvar. Vi vill dela med oss av det vi gör och visa att det jobb vi gör är värdefullt. Det är viktigt att vi tar hand om de unga som kommer till våra verksamheter så att de får en verklighetstrogen bild av vad våra verksamheter innebär. Praon behöver planeras och genomföras så att den blir lärorik, involverande, spännande och välkomnande. Den ska planeras utifrån vad ungdomar får göra och därför behöver den utgå från bestämmelser i arbetsmiljölagen. Hänsyn måste också tas till arbetstidslagen. Planeringen behöver göras så det finns en utsedd handledare, en god introduktion, välkomnande från hela arbetsplatsen, en planering och ett schema som gör att eleven får och kan vara aktiv och därmed ges möjlighet att lära sig så mycket som möjligt under sin praoperiod. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

15 Prao – vad gäller på arbetsplatsen?
Läraren och den som väljer praoplats ska ha kunskap om arbetets risker och hur ohälsa och olycksfall kan förebyggas Arbetsplatsen ska ha en särskilt utsedd handledare (över 18 år med minst ett års erfarenhet) Det ska finnas rutiner för handledning, introduktion och information Praktikplatsen har huvuddelen av ansvaret för att skydda minderårig på praktikplatsen Praktikplatsen ska tillhandahålla skyddsutrustning Eventuella olyckor och tillbud rapporteras av skolhuvudman (rektor) till Arbetsmiljöverket Arbetsplats och skola behöver tillsammans se över så det är tryggt och säkert för praoeleven. Förbjudna uppgifter Arbete med asbest Dykeriarbete Bevakningsarbete enligt lagen om bevakningsföretag Transport av pengar och värdehandlingar till eller från penninginrättningar Huvudregeln är att minderåriga aldrig får genomföra de riskfyllda arbetsuppgifter som beskrivs i länken nedan. Checklistor: Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

16 Arbetsmiljölagen för unga*
Definitioner Minderårig = en person som inte fyllt 18 år Yngre barn = en minderårig som inte fyllt 13 år Äldre barn = en minderårig som fyllt 13 år och som inte är ungdom Ungdom = en minderårig som fullgjort skolplikten och som fyller 16 år under pågående kalenderår Vi kommer alltså att prata om minderåriga personer som är definierade som äldre barn. (Elever årskurs 8 och 9.) Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4 *Källa: Arbetsmiljöverket

17 Arbetsuppgifter för minderåriga
Minderåriga har inte samma fysiska och psykiska förutsättningar som vuxna att klara arbetsuppgifter Det innebär att de inte ska Utföra tunga lyft eller ensidigt upprepande uppgifter Utsättas för höga ljud eller vibrationer Ta hand om personer i kris Utföra svåra omfattande arbetsuppgifter Riskbedömning viktigt! Arbetsuppgifter måste bedömas utifrån den enskilde då det kan vara skillnad i mognad mellan olika personer. Minderåriga har svårare att bedöma risker och förstå konsekvenser. Det behöver finnas tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

18 Instruktioner och säkerhetsrutiner
Minderårig ska få introduktion i arbetet och en utsedd handledare Introduktionen ska innehålla Information om och grundlig genomgång av arbetsuppgifterna Risker med arbetsuppgifterna Instruktioner och säkerhetsrutiner. Minderåriga ska få introduktion och en handledare. Introduktionen ska innehålla: Information om arbetsuppgifterna Risker med arbetsuppgifterna Information ska ges till skyddsombud Handledaren ska ha fyllt 18 år och ha minst ett års erfarenhet av aktuella arbetsuppgifter samt ha nödvändiga kunskaper om risker och skydd. Uppgifterna ska gås igenom grundligt och se att den minderårige utför uppgifterna enligt instruktionerna. Handledaren ska finnas med när den minderårige utför arbetsuppgifterna under den första tiden. När du tycker att prao-eleven är redo att utföra uppgiften själv, stäm av om eleven har samma upplevelse. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

19 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Yngre barn (under 13 år) Får inte arbeta med undantag av ofarliga och lätta arbetsuppgifter (som exempelvis trädgårdsarbete, frukt och bärplockning, rensning av trädgårdsland) De kan få uppträda och repetera kulturell verksamhet och vid sportevenemang – efter att tillstånd sökts   I vissa kommuner är även yngre barn ute på prao i arbetslivet. Därför viktigt att ha med denna information. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

20 Äldre barn 13-16 år (praoelever)
Får ha ett lätt och ofarligt arbete som inte innebär stort ansvar eller är psykiskt eller fysiskt tungt Får inte utföra tunga lyft eller arbeta i miljöer där det finns risk för våld eller konflikter Får inte sälja åldersrelaterade varor som snus, tobak eller alkohol Det är denna ålderskategori som gör prao och som vi vill visa branschen för. Hur ser det ut på din arbetsplats? Förekommer ovanstående arbetsuppgifter? I så fall vilka? Hur kan arbetet och arbetsuppgifter planeras på din arbetsplats för att undvika ovanstående arbetsuppgifter? Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

21 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Ungdomar* Får inte ha ett arbete som innebär särskilda risker Om inte uppgiften Ingår i undervisning och sker i skolan eller på en plats som är avsedd för undervisning Ingår i en handledd praktik för ungdomar Utförs av ungdomar som slutfört en gymnasieutbildning eller liknande för uppgiften Den här gruppen ungdomar möter vi i APL på våra arbetsplatser. Det innebär att de får utföra förekommande arbetsuppgifter under handledning eftersom det ingår i deras utbildning. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4 *Minderåriga som fullgjort skolplikten, dvs gått ut årskurs 9 och som fyller minst 16 innevarande kalenderår

22 Arbetstider och ledighet
Arbetstidslagen gäller även för minderåriga Praoelever får inte arbeta mellan kl Praoelever ska ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet Praoelever får arbeta högst åtta timmar per dag och högst 40 timmar per vecka Praoelever ska ha minst 30 minuters sammanhängande rast senast efter 4,5 timmars arbete Arbetstider och ledighet Om det inte uttrycks särskilt så gäller arbetstidslagen även för minderåriga. Minderåriga får aldrig arbeta mellan midnatt och 05.00 Yngre och äldre barn får inte arbeta mellan kl Ska ha minst 14 timmar sammanhängande ledighet från arbetet. Ungdomar arbetet får inte hindra skolgången eller möjlighet att ta till sig skolundervisningen. De får arbeta högst åtta timmar/dag och högst 40 tim/vecka. Om oregelbundet arbete får de arbeta upp till åtta tim/dag I genomsnitt under en sjudagarsperiod. Veckoarbetstiden får då vara 40 tim/vecka under en fyraveckorsperiod. Minderåriga ska ha minst 30 minuter sammanhängande rast senast efter 4,5 tim arbete och pauser tex fikapaus Titta på verktyget ”Våga välja yrke”: som kan användas när du planerar och möter ungdomar. Hur kan vi tänka jämställt för att få fler att vilja utbilda sig och jobba i branschen? Titta gärna igenom checklistan för studiebesök. Den går att använda även för prao och andra besök i verksamhet. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

23 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Normer För att VO-branschen ska bli öppen för alla behöver vi bli medvetna om fördomar, föreställningar och antaganden som ofta baseras på normer i samhället Normer är oskrivna regler i samhället. Både positiva och negativa. De påverkar vem som kommer att välja en praoplats inom vård och omsorg – om inte vi kan erbjuda alla elever Prao erbjuds till alla elever på högstadiet för att alla ska få samma möjligheter. Det är viktigt att inbjudan till prao görs på sätt som får alla ungdomar att känna sig välkomna. Det är viktigt att arbetsuppgifter på arbetsplatsen utformas så att alla har möjlighet att genomföra dem. Vad betyder det till exempel om en ungdom med funktionsnedsättning väljer att göra prao på din arbetsplats? Denna bild ingår i samtliga moduler. Gör en kort repetition av vad normer är, så alla har samma grund att utgå ifrån. Normer är som oskrivna regler i samhället som kan vara både positiva och negativa. Inte det normala utan det vi förutsätter. Saker vi gör och tänker omedvetet. Att köa är en schysst norm t ex, det skulle bli så rörigt en fredagseftermiddag på Ica Maxi annars. Alla vill hem, men ingen skulle drömma om att tränga sig före i kassakön. Bra norm! Men - normer kan begränsa människor. T ex: normer, föreställningar, om vem som kan arbeta med vad. Om jag säger att jag var hos läkaren i morse kommer de flesta av er förmodligen se en man framför er, trots att det finns fler läkare som är kvinnor. Funktionsnorm - att vi förutsätter att alla människor har kroppar som fungerar enligt normen. Samhället är anpassat efter människor som inte har en normbrytande funktionsvariation. Språket spelar roll - att t ex säga rullstolsburen istället för rullstolsbunden. Normer påverkar vem som kommer att välja och få en praoplats inom vård och omsorg. Prao erbjuds till alla elever på högstadiet för att alla ska få samma möjligheter. Det är viktigt att inbjudan till prao görs på sätt som får alla ungdomar att känna sig välkomna. Det är viktigt att arbetsuppgifter på arbetsplatsen utformas så att alla har möjlighet att genomföra dem. Vad betyder det till exempel om en ungdom med funktionsnedsättning väljer att göra prao på din arbetsplats? Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

24 Fika och reflektionsuppgift
Hur ökar vi attraktion och tillgänglighet för prao på våra arbetsplatser? Hur är känslan på din arbetsplats? Är den öppen och mottaglig för att ta emot ungdomar på prao? Känner du igen och tänker du dig att det är en framtida kollega när du möter en tonåring som går på högstadiet? Hur kan du, utifrån ditt uppdrag som yrkesambassadör, visa bredden och mångfalden i branschen för elev på prao? Redovisas kort efter kaffet. Be deltagarna diskutera med varandra om ovanstående frågeställning. Vad kan de göra för att visa på både bredd och mångfald? Gärna enkla och konkreta exempel. ”EN KAN INTE BLI DET EN INTE KAN SE” alltså måste alla finnas representerade som yrkesambassadörer i så många sammanhang som möjligt. Om en inte kan bli det en inte kan se- så innebär det att om jag inte kan se representanter för mig i ett yrke så kommer jag troligen inte att välja det. Låt denna frågeställning ta en liten stund. Deltagarna får fundera och formulera var för sig under ca fem minuter. Detta behöver inte delges gruppen men var och en ska skriva ner sina tankar. Hur pratar vi med ungdomar? NPF, antalet diagnoser har ökat Elever med annat modersmål Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

25 Uppföljning efter kaffet
Se en möjlig arbetskamrat i alla du möter Deltagarna redovisar kort antingen i mindre grupper eller i helgrupp. Gör en bedömning av tiden så det ryms. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

26 Yrkesambassadör för elev på prao
Vad innebär det för dig och dina arbetskamrater att ta emot en praoelev på din arbetsplats? Låt gruppen fundera helt kort på ovanstående fråga. Vad behöver hända under elevens prao för att det ska bli roligt, spännande och intressant? Hur kan ett schema se ut? Vilka arbetstider är relevanta? Finns det uppgifter som en praoelev inte kan göra på arbetsplatsen? Hur väljer vi ut och möjliggör att eleven får ta del av och göra arbetsuppgifter som är relevanta? Det som förenar arbeten i vård och omsorg – oavsett verksamhet – är möten. De sker i olika verksamheter och med många olika människor. Det kan vara med patienter, brukare, närstående, arbetskamrater, chefer, elever, med flera. Använd checklistan för prao som finns i idébanken. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

27 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Uppgift Hur kan vi planera och genomföra den bästa praon på våra arbetsplatser inom vård och omsorg? Hur ser den bästa praon som görs på din arbetsplats ut? Gör ett förslag på planering, genomförande och utvärdering som får den unge att känna sig stärkt och stolt efter genomförd praoperiod Under en elevs prao så är det viktigt att hela arbetsplatsen är ambassadörer och ger ett gott intryck till eleven. Att hitta spännande, intressanta och lärorika arbetsuppgifter, att få göra något och inte bara titta på är viktigt. Återkoppla till eleven på utförda arbetsuppgifter så hen vet om de utfördes bra eller behöver utvecklas. Skriv ut och använd planeringsmallen om hur prao kan planeras och genomföras. Tänk utifrån tillgänglighet, ickediskriminering och jämställdhet. Planeringsmallen finns i idébanken. Be deltagarna jobba en stund var för sig och sedan sätta sig tillsammans för dialog kring hur en prao på arbetsplats i VO kan göras. Skolverkets skrift om att ta emot praoelev: Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

28 Hisspitch eller hissamtal
Hisspitch är en intresseväckare som sägs snabbt med några få meningar i möten med människor som är möjliga arbetskamrater och elever i vård och omsorg! 20 minuter: Hisspitch är en mening som du kan plocka fram och säga snabbt till dem du möter (det kan vara i samband med prao på din arbetsplats eller någon annanstans) som gör att du fångar deras intresse och som kan göra att de blir intresserad av att få veta mer om jobb och utbildning i vård och omsorg. Under en elevs prao har vi lite mer tid för att prata om och visa vad det kan innebära att jobba i vård och omsorg. Det är ändå viktigt att ha några centrala meningar som är angelägna att förmedla. En hissmening är inte en livshistoria utan ett budskap som du snabbt vill förmedla och som fångar mottagarens intresse att få veta mer. Det är mer i en hisspitch än i en slogan, så det måste vara mer innehåll, du måste äga det du berättar- det måste vara ditt så du är övertygande när du berättar. För att ta fram ett sån budskap så måste följande finnas med: Vem är du? Kort presentation- varför just du är rätt person att berätta detta. Till exempel: jag heter KalleMaja och jobbar som undersköterska på Äldreboendet Solglimten. Vet du att mitt jobb som undersköterska är det bästa jobb jag vet, jag får göra skillnad för andra varje dag. Igår hade vi till exempel cruising med pensionärerna, de var riktigt nöjda med att kunna åka nercabbat runt stan. Oldisarna var piggare och mer pratsamma hela kvällen. Har du funderat på att jobba inom äo? Vill du veta mer kan du alltid höra av dig till mig eller så hittar du mer information här: Eller: Jag heter KalleMaja och jobbar i vård och omsorg, det är ett superjobb där du gör skillnad för människor varje dag, branschen är bred och du kan jobba i många olika områden- funkis, psykiatri, på sjukhus och i äldreomsorgen. Utvecklingsvägarna och möjligheterna är många! Du kan också plugga vidare om du vill i branschen. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

29 Jobba i grupp om två till tre personer
Besvara frågorna: Vad är det bästa med ditt jobb? Ett till två ord Varför jobbar du med vård- och omsorg? Ett till två ord Varför ska ”den du möter” välja ditt jobb? Ett till två ord Beskriv med några tydliga ord på tavlan, varför och vad är det bästa med ditt jobb, varför ska den andra personen välja ”ditt” jobb? Sätt samman till din/er hissmening Vad är det du vill förmedla? Till vem vill du förmedla det? Deltagarna går igen fram till tavlan en i sänder och svarar med ett till två ord. Deltagarna sätter sig sedan i två och två och formulerar två till tre hissmeningar som kan plockas fram i ”skarpt” läge. Meningen ska innehålla följande: Vem du är? (”Jag heter och jobbar med…” till exempel.) Detta för att den som lyssnar ska förstå varför just du berättar med stolthet om ditt jobb inom vård- och omsorg. Nyckelorden du/ni plockat fram med några fler ord. Hur personen kan få veta mer – vem personen kan vända sig till. En fråga som öppnar upp för den du pratar med att fråga dig. Det ger dig en bild av vad den här personen har uppfattat och vill veta mer om. När de slagkraftiga hissmeningarna är framtagna får deltagarna ett ”finpapper och en ”finpenna” för att skriva sin hissmening. Detta för att kunna spara sin mening och kunna ta fram den vid behov. Gärna i storlek så den ryms i plånbok eller telefonfodral. Hissmeningen kan lamineras för bättre hållbarhet. Deltagaren får sin pitch med sig. När hissmeningarna är framtagna så får deltagarna skriva ner dem på vitt papper med en bra penna, kanske även med nån symbol på eller som klipps ut. Pappret kan lamineras så deltagaren kan ta det med sig och kanske ha i fickan efter avslutad kurs. Eller så använder ni finpapper och ”finpennor” att skriva ner hisspitchen på. Det viktiga är att synliggöra hisspitchen, att deltagarna kommer ihåg att de tagit fram ett budskap som de kan och vill använda i framtida möten. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

30 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Utvärdering Hur har kursen påverkat dig? Har du utvecklat förståelse för uppdraget som yrkesambassadör på upplevelseverkstad? Motivera ditt svar Detta kommer jag att göra som en effekt av kursen? Tips på utveckling av innehåll, upplägg och metoder Utvärderingen gör du antingen utifrån dessa föreslagna frågor eller egna. Hopsamling och sammanställning görs utifrån det sätt ni bestämt i ditt VO-College. Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4

31 Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4
Avslutning Tack för idag Mer information hittar du här: Följ oss gärna på Facebook, Instagram Kontaktuppgifter regional samordnare: XXXXXXXXXX Kommande uppdrag i som yrkesambassadör hos oss: XXXXXXXXXX Fyll själv på det du tycker är angeläget att deltagarna behöver veta om uppdrag eller annat i din region Handledning för Yrkesambassadörs-utbildning Modul 4